måndag, februari 11, 2008

Vi stoppar huvudet i sanden

Svenska Dagbladet tar återigen upp problemet med stenkastning mot brandmän. Men i Sverige ligger locket fortfarande på - ingen vågar se problemet eller frågar sig vad man kan göra åt det. Däremot debatteras våra problem i andra länder.

I artikeln "De räddas revelj" (DN) - får jag veta att det skrivs böcker om Sverige och fenomenet stenkastning mot brandmän. I boken "While Europe slept" - How radical islam is destroying the west from within" av Bruce Bawer - skriver han;

"Värst är infernot i Sverige. Sverige är Europas "ground zero". I Stockholm driver muslimska ynglingar runt och "jagar ut icke-muslimer ur simhallarna". De "terroriserar skolor", "attackerar brandmän och ambulanser". Den populäraste t-shirten bland dem bär texten "2030: då tar vi över".

Arkitekten bakom detta helvete är Sveriges politiska etablissemang. Sverige beskrivs inte som en enpartistat men väl som en enidéstat där kryperi för islam regerar. Sålunda lider nu svenskarna under en växande muslimsk befolkning som är "oproportionerligt våldsbenägen", som gjort mordfrekvensen "dubbelt så hög i Sverige som i USA" och som är allra galnast i Malmö: där är "våldtäktsfrekvensen fem eller sex gånger högre än i Köpenhamn och barnvåldtäkterna har fördubblats på tio år".

Det är hög tid att ta en seriös debatt när andra länder debatterar våra problem - men vi fortfarande inte vågar. Det finns många faror med att inte våga ta debatten och därmed överlåta till andra (som Bruce Bawer) bestämma vad som egentligen är problemet. Vi har definitivt ett allvarligt problem när det blivit vardag att brandmän råkar ut för anlagda bränder bara för att lockas till ett område, där de sedan blir utsatta för stenkastning. Då är det inte läge att tiga och svamla fram en massa "korrekta åsikter", eller lägga locket på.

En sak har Bruce Bawer helt rätt i - Sverige är en enidéstat. Här bestämmer politikerna hur vi ska leva våra liv (efter en idé) och hur vi ska lösa de problem som uppstår (en idé som alltid utgår från politikerna, inte från gräsrötterna).

När det gäller stenkastningsproblemet så mässar det politiska etablissemanget hela tiden om att det handlar om utanförskap - elaka svenskar utesluter vissa - och därför hämnas de och slår tillbaka. Allt som sker beror alltså på att de här människorna tar ut sin rättmätiga hämnd.

Tyvärr men jag tror inte att den inställningen löser några som helst problem. Men jag tror att det finns många människor som idag tystas ner som har bra och konstruktiva lösningar på hur vi ska komma tillrätta med problemen. Människor som arbetar och verkar i de här miljöerna där problem med stenkastning finns.

Det känns som om det är dags att släppa fram dem nu.

Madeleine Lidman





3 kommentarer:

Emine sa...

LÅT OSS FÅ STOPP PÅ DE HÄR!!

Hejsan!

Självklart är det sjukt att man kastar sten på någon i huvudtaget!!
Men att det har kommit så långt att i vissa statsdelar “problemområden” går Brandkåren och ambulanser EJ in utan polis eskort…

Vad ska man göra åt detta då?

- Jo då ser man till att få in de här "Brobyggar Projektet" till dessa segregerade stadsdelarna, och ser till att förbygga dessa problemen vi har idag.

Hur jag vet att detta här "Brobyggar Projektet" gav resultat?

Jo för att jag var en ut av dessa 4st personer som jobbade för Räddningstjänsten i Malmö och representerade både vår stadsdel Rosengård och Räddningstjänsten Syd.

Vad vi gjorde de var att vi ryckte ut på larm i alla dessa områden så som Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Oxie, Nydala och Hermosdal. Som anses att vara problem område...

Varför gav de resultat?: För vi är ifrån förorten i detta fallet då, Rosengård! Vi känner till folket där, och får respekt ifrån dom på ett annat sätt, vi vet hur det känns att bli diskriminerd,och gå igenom bostadtrångboende och själv hamnat inom visa banor m.m. Oftas är det dessa problem som uppstår i förorterna. Och det viktigaste vertygen av alla är TILLIT och Trygghet!! Ifrån folket här ute ju..

Dagens PROBLEM bygger på 3st faktorer.

1. Myndighets problem= Vi förknippar oftas brandmännen, hur dom var i vårt hemland. Det är samma stämpling som Militären.
De va inga typer man skojade med!

2. Brandmännens Arbete= När det väl brinner någonstans, då vill vi oftas hjälpa till. Och det hindrar brandmännen ifrån att göra sitt arbete ifred. Dom har fått utbildning. Att vi stör dom i deras arbete, genom att dra i slangarna, stegen osv. Det har förekommit flera gånger. Men det förstår ju inte folket som vill bara hjälpa till. Förklara den delen.

3. Kidsen som gör de för kick skull= Sist men inte minst, vi har barnen som alltid vill hitta på bus. Ta tag i dom, prata me dom som en vän inte som en person i kläd i uniform. Visa att du förstår, att när man själv va yngre att du hittade på samma bus. Men förklara konsekvenserna. Va ett ansikte ut.


* Vi har fortfarande otroligt mycket att lära oss ifrån andra. När det både kommer till Kultur, Religion, Seder och Tänkande. Där kan vi informera Räddningstjänsten ju, och det tyckter jag att vi aldrig riktigt hann göra under den tiden vi jobbade där. För lite tid...

Men UNDER tiden vi jobbade där så förekom aldrig stenkastningen. Jag säger abosult inte att vi ska ta all äran nejnej. Men vi gjorde ett stort inverkan som både lyckades och gav RESULTAT.

När vi väl slutade under 1år och en månad. Så var fortfarande brandmännen full av frågor, och det känndes som vi aldrig fick utföra våran jobb när det kändes som allra VIKTIGAST

Vill lysa upp alla politiker och myndigheter om de här projektet, till alla dom utsatta områden där ute. Det finns en metod…
Se till att ta tag i problemen NU. Så inte Sverige blir ett Paris fall nr.2


Mvh: Emine. Aris
Tengil17@hotmail.com

Madeleine Lidman sa...

Hej Emine!

Tack för ditt långa och viktiga inlägg! Ni gjorde säkert ett toppenjobb och ska absolut ta åt er äran - det är precis sådant här jag vill höra. Om du läser här igen så berätta gärna hur det kommer sig att ni inte fick fortsätta?

Emine sa...

Hejsan Madeleine!

Tack så hemskt mycket för ditt svar :-)

Jo det här projektet tog slut pga att det inte fanns pengar till det här "Brobyggar Projektet" Men det stoppade inte mig!! Utan då blev jag mer hungrig. Jag såg så tydliga spår att det skulle utvecklas och blir värre om vi inte gjorde något tillsammans för att hindra hatet här ute mot myndigheterna. Jag är född och uppväxt i Rosengård och bor här fortfarande.

- Jag SER och KÄNNER hur problemet växer och utvecklas och blir värre... Och det tar mig djup för det finns inget ställe som jag känner mig mer säker och trygg en här i Rosengård. Där man känner dom flesta här och utbyter kunskap, tradition, kultur, religioner och seder.

Men det är en stor del ut av folket här som inte har kunskap om hur brandmännen jobbar eller hur man ska agera när det väl brinner. Eller hur man ska agera när en kvinna har varit med i en trafik olycka och kvinnan vill inte ta av sig slöjan pga religiösa fall. Att vi kan förklara det är Ok att ta av sig slöjan i nödsituationer sura 50 vers 3= Säger att man kan! Det vet verken Räddningstjänsten eller vissa muslimer. Och när det väl brinner så vill man hjälpa till brandmännen och rycker i deras grejer. Då blir brandmännen frustrerade och skriker åt folket. Det fastnar kvar hos folket och förknippar dom då med brandmännen i vårt hemland och har sedan förakt mot dom. Som sedan försvidare till våra ungar. Som tror dom kan ta lagen i deras egna händer...

När detta "Brobyggar Projektet" startade så såg man till att plockade ut 4st personer ifrån stadsdelen Rosengård. Där fick jag chansen att vara med! Där blev vi indelade i 4st lag. Vi hade våran plats i Steg bilen och följde med ut på varje larm.

Och var kläd som brandmännen.
Vi märkte direkt vilken verkan det hade.

Folket valde att komma fram till OSS och berätta vad som hade hänt och hur det hade hänt? Och låt mig påpeka att det ALDRIG förekom stenkastning under tiden vi jobbade där. För vi kände dom flesta som va på plats där ute i stadsdelarna. Och då blev det istället att dom kom och hälsade på oss. Då såg jag till att dom även skulle hälsa på mina kollegor som dom aldrig för gjorde!!

Där nådde vi plöstligt fler ungdomar. Det fanns flera fall man kan ta upp som man gjorde en förbättring på.

Men sedan när pengarna tog slut!
Så då dök upploppet upp igen Rosengård. Och då ville man plötsligt ge pengar till "Brobyggar projektet"

Men man ville gör en "förbättring" då genom att byta ut oss mot personer med akademisk bakgrund och någon person från en annan delstad eller nåt liknade.

Och ta bort den viktigste faktoren
Ungdomarna! Men ville satsa på föräldrarna istället. Redan där är fel. För det är våran föäldrar som inte kan språket eller kulturen här. Vi är föräldrar till våran föräldrar. Det är vi som tolkar till dom, det är vi som får förklara saker till dom.

Genom att fånga ungdomarna som själv har samma bakgrund som oss. Gör det enklare att förstå!


Här har vi ju ett klassisk berättelse. När vi väl startade igång de här projektet så ville jag igentligen inte vara med för jag hade något emot brandmännen MEN skulle aldrig nånsin kunna tänka mig att KASTA STEN på dom. Jag gillade helt enkelt inte dom.
Min attityd mot dom märktes, men dom gav aldrig upp hoppet på mig utan kämpade med mig. Tills denna dagen så vill jag göra något tillbaka både ifrån Räddningstjänstens sida och från min sida till alla förorter.

*Att sprida kunskap och det viktigaste VÄNSKAP & TRYGGHET!

Men det kändes som vi aldrig fick chansen att riktigt göra det..
För lite tid och för lite pengar.