tisdag, december 30, 2008

Det tål att upprepas vad vi står för

Det är lätt att glömma - när man arbetat med att sprida hemmaföräldrarnas budskap så länge - att inte alla ens vet vad vi i nätverket Hemmaföräldrar står för. Nu har jag arbetat sedan år 2001 med att göra hemmaföräldarnas röst hörd.

Min första erfarenhet blev när jag hamnade inne på Allt för föräldrar. Där letade jag efter föräldrar som liksom jag kunde tänka sig att stanna hemma längre. Den enda rubriken som låg i närheten av det önskemålet var en rubrik som hette:

"För eller emot dagis"

Den rubriken tyckte jag inte om och den ledde förstås till att det var som att kliva rakt in i ett getingbo när man gick in där och skrev ett inlägg om "att jag tänkte stanna hemma lite längre". Getingsvärmen lät inte vänta på sig och "sticken" blev många. Snabbt upplystes jag om vilken ufo jag var och att mina barn skulle bli socialt inkompetenta och dessutom dåliga i skolan. Deras framtidsutsikter målades i svart.

Inte roligt och jag lämnade sidan snabbt, sedan jag upptäckt att många av de som arbetade som moderators naturligtvis var dagisföräldrar och därför tog sig rätten att radera mina (kloka och tänkvärda :) ) inlägg. Men i flera år skrev jag i olika omgångar till redaktionen och bad dem att ändra rubriken och istället bara ha "Hemmaföräldrar" och "Förskola". Jag var helt emot att man bidrog till att skapa ett "skyttegravskrig" mellan olika alternativ.

Fördelen var förstås att jag insåg att även Hemmaföräldrarna måste ha ett forum där de kunde få prata fritt och även ta del av alla de rapporter kring barn och föräldraskap, som inte publiceras i Sverige av olika orsaker (mestadels att de inte stödjer alla myter kring att dagis är det bästa för alla barn).

För naturligtvis - det måste väl ändå alla förstå - så kan det omöjligen finnas bara ett alternativ som är det bästa för alla barn.

Hemmaföräldrar.se skapades av mig och några mammor som jag hittade via en insändare i en lokaltidning. Under årens lopp har många ideella krafter hjälpt till att hålla liv i tidningen och nätverket. Roligt är att även dagisföräldrar kontaktat oss i omgångar och bett att få göra sin röst hörd. De har delat vår åsikt om att det bästa är att föräldrar har ett brett utbud av barnomsorgsalternativ att välja mellan. Och att det viktigaste är att vi får en riktig valfrihet i det här landet.

Att åstadkomma en förändring tar tid. Först för något år sedan tog Allt för föräldrar bort rubriken "För eller emot dagis" och la ut rubriken "Hemmaföräldrar".

För flera år sedan skrev jag också till sajten Familjeliv och bad dem lägga ut en rubrik som hette "Hemmaföräldrar". Det gjorde de direkt utan att tveka vilket de ska ha en eloge för. Tyvärr visade sig även Familjeliv ha åsiktsrädda moderators och de raderade snabbt mina få inlägg där (och även andras har jag fått veta) med hänvisning till att jag inte fick göra reklam för det ideella nätverket Hemmaföräldrar. Jag kunde också ge föräldar dåligt samvete när jag tipsade om att det finns andra alternativ än dagis.

Är det bara jag som tycker att det här åsiktsförtrycket är skrämmande?

Lägg till det alla insändare jag skrivit under åren lopp som blivit refuserade. Ja och då förstår vem som helst att Hemmaföräldrar.se (liksom alla de andra organisationerna som ingår i Föräldraupproret: Haro och Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid) behövs.

Det är alltid en svår balansgång för en hemmaförälder att framföra en åsikt. Attityden är att det är helt okej att hoppa på oss men vi måste alltid tänka på "att inte ge någon dåligt samvete".

Dåligt samvete?

Finns det verkligen föräldrar som inte vill höra att det finns risker med att sätta små barn tidigt i förskolan? Eller att det finns saker som kan bli bättre, som mindre barngrupper och mer personal?

Det senaste i kampen för att tysta hemmaföräldrarns röst är att försöka stämpla dem som en sekt. (Undrar just vilket politiskt högkvarter den taktiken utarbetats).

Det här är så typiskt för alla åsiktsrädda. De vågar inte ta en diskussion eller ens försöka se vad vi faktiskt försöker göra. Vi kämpar för att alla barn ska få det bättre - för att vi ska ha många barnomsorgsalternativ men även för att dessa ska hålla en hög kvalitet.

Det är lätt att skjuta budbäraren när budskapet inte passar. Men för barnens skull så skulle det vara mycket bättre om alla föräldrar (oavsett vilken typ av barnomsorg man har för tillfället) kämpade tillsammans för att förbättra det för alla barn.

Det handlar om tillsammans.

Vem tror ni det gynnar att "obekväma" åsikter censureras eller raderas?

Mitt råd till alla åsiktsrädda är att stanna upp en stund innan ni tar er rätten att radera, refusera eller censurera en hemmaförälders åsikt. Fråga er vad ni är rädda för? Vad är det värsta som kan hända om ni istället ger er in i en lugn och sansad diskussion?

Jag vet. Ni kommer att växa som människor och nå ett helt nytt steg i er mognad :) Och vet ni, på köpet så kommer kanske vårt samhälle att bli lite bättre - ja, utvecklas - till gagn för alla.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

måndag, december 29, 2008

Ordet Hemmaföräldrar raderat på Wikipedia

Testade ett nytt grepp idag och provade att lägga ut ordet "Hemmaföräldrar" och "hemmaförälder" på Wikipedia. Det dröjde inte länge för en moderator raderat mina länkar och skrivit in "sektbeteende" istället. Där jag skrivit om barn så skrev man in "avkomma" och i övrigt så ändrades texten så att innehållet blev dumt och negativt.

Nu är jag inte superduktig på att hantera wikipedia men jag försökte ändra som de ville ha det, enligt de kommentarer som poppade upp efter mina ändringar - men icke. Snipp, snapp, snut så raderades begreppet Hemmaföräldrar ut.

Motivering till radering:

Diskussion:Hemmaföräldrar
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tycker det känns som lite egen forskning i detta då två av tre källor (troligtvis) pekar mot bidragsgivarens egna hemsida och organisation. /Fluff?Fluff! 29 december 2008 kl. 15.09 (CET)

ja... jag relmallar och hänvisar hit... personen i fråga får gärna komma med ytterligare källor. Herr X (D) 29 december 2008 kl. 15.13 (CET)
Kan kanske infogas i hemmafru eller vårdnadsbidrag? / Elinnea 29 december 2008 kl. 15.36 (CET)
Det framgår ganska väl vad Hemmaföräldern tycker om Hemmaföräldraskap. Inte helt neutral, kan tyckas. S dedalus 29 december 2008 kl. 16.29 (CET)

Föreslår radering. Bla med hänvisning till att artikeln tycks ha som avsikt att driva opinion, inte att vara encyklopedisk. --Remontoire 29 december 2008 kl. 16.41 (CET)

Bör raderas. --Lenitha 29 december 2008 kl. 16.41 (CET)
Raderas eller redirect till vårdnadsbidrag. jlundqvi 29 december 2008 kl. 16.50 (CET)
Jag raderade framför att infoga av följande skäl. Den var inte neutral, huvudförfattaren återskapade neutralitetsskrivningar, var en opinionsartikel för hemmaföräldrar och den här "gräsrotsrörelsen". Jag är inte emot att en text om begreppet, som mest känns skapat av organisationen i fråga, skrivs in i en annan artikel men eftersom den numera raderade artikeln är ganska oanvändbar så är det bättre att börja om från scratch... tänk på neutraliteten. Undvik ord som många, enorma, mycket, litet osv... bruka adjektiv (för d e väl d) med försiktighet. Herr X (D) 29 december 2008 kl. 17.57 (CET)
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Hemmaf%C3%B6r%C3%A4ldrar"

Här är den första texten som de ville radera (senare uppdateringar och försök att förtydliga, från min sida, gjorde varken till eller från):

Hemmaföräldrar eller hemmaförälder är de föräldrar som väljer hemmaalternativet som barnomsorgsform till sina barn. Detta innebär att de stannar hemma med barnen även sedan föräldraledigheten löpt ut. I många kommuner har de tillgång till ett vårdnadsbidrag.[1] Många som blir hemmaföräldrar kompletterar med någon form av deltidsförskola[2] så som kyrkis eller lekis när barnen är cirka tre år.

I Sverige subventioneras förskolealternativet med 157.000 kr per barn och år och det krävs inte att man arbetar för att få tillgång till den subventionen. Även de som är föräldralediga, sjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionärer, långtidssjuksrivna eller hemmaföräldrar kan välja förskola.

Staten subventionerar förskolan med stora belopp men vissa föräldrar väljer ändå hemmaalternativet (även i de kommuner som saknar fler barnomsorgsalternativ som till exempel vårdnadsbidrag) - med hänvisning till att alla barn är olika samt viktiga grundläggande saker som till exempel anknytning och att barn inte har ett fungerande immunförsvar[3] innan 3 års ålder.


Sedan hade jag hänvisningslänkar till Föräldraupproret och alla de organisationer som ingår där samt en del artiklar som handlade om "hemmaföräldrar".

Jag är naturligtvis inte förvånad över hanteringen. Nu kommer det att finnas nya föräldrar som tror att "hemmaförälder" är detsamma som att man är föräldraledig. Synd för det är en väsensstor skillnad.

Men mest synd är det ändå att rädslan är så stor för att det finns föräldrar som väljer något annat dagis och att de också anser sig ha rätten att få sin röst hörd. De här (dagisföräldrarna?) tystade hemmaföräldrarnas röst på Wikipedia. De försökte först sätta en "sektstämpel" på oss och när det inte gick så raderades allt.

Nu kämpade jag i flera timmar för att få inlägget korrekt med källhänvisningar och sånt och på vägen hittade jag en annan "rolig" länk: http://www.s-bloggar.se/l/2inir/antifoerskolelobbyn-aer-i-farten och det kommer från "rätt" håll. Ta bara tidningen "Förskolan" vars chefredaktör i flera år hette Annica Grimlund. Hon skrev aldrig ett gott ord om hemmaföräldrar i tidningen och till slut mejlade jag henne och frågade varför hon var så ensidigt negativ - och fick ett svamlande svar.

När jag tittade lite närmare på Annica Grimlund så visade hon sig ha socialdemokratisk bakgrund (någon som är förvånad) och var även tilltänkt som efterträdare till Göran Persson (s).

Jag tror att alla dolda agendor och alla påhopp från människor som vägrar inse att det gagnar alla om vi får en familjepolitik som innebär många olika barnomsorgsalternativ - bara stärker alla gräsrötter som förstår varför valfrihet är viktigt.

Jag tror att det är just de modiga männskorna som går sin egen väg - är de människor som leder samhället framåt och ser till att det utvecklas till något bättre. Att göra som alla andra är lätt, men jag vet inte om slutresultatet alltid är så lysande. Att våga gå mot strömmen och att våga föra fram nya idéer är mycket, mycket mer givande.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

måndag, december 22, 2008

Nu är det jul igen - dags att prioritera

Nu är det jul igen och det mesta av julstöket är avklarat. De jultraditioner jag fått med mig hemifrån har jag fört över till mina barn. Igår klädde vi granen och då började samma gnällvisa som förra året: "måste vi ha en flagga i toppen, varför kan vi inte ha en stjärna?"

"Nej, vi har alltid haft en flagga i toppen på granen (och små flaggor runt omkring på de övriga översta toppgrenarna) och det ska vi ha i år också."

Barnen säger precis samma sak som jag och syrran sa som barn. Vi ville också ha en stjärna i toppen (som alla andra). Jag undrar just om min pappa sa samma sak till sina föräldrar eller hur traditionerna var när han var liten på 40-talet. Eftersom pappa alltid haft (och fortfarande har) unionsflaggan (Sverige och Norge) på en av toppgrenarna i granen - trots att unionen upplöstes 1905, så gissar jag att traditionen med flaggor hängt med länge i den Lidmanska familjen.

Traditioner är ändå härliga och barnen vet hela historien bakom flaggorna. Granen är hur som helst fullsmockad med pynt. Allt är sparat som barnen gjort sedan de var små. Varje liten sak har sin historia och mycket pynt har vi också gjort tillsammans. Varje gång vi klär granen tar de numera hänfört upp varje liten sak och drar historien bakom.

Ändå är det viktigt att prioritera vad som är viktigt under själva julen - när nu prylhetsen och köpfnattet firar nya triumfer. Då är det skönt att se att det finns många enkla och billiga nöjen som man kan ägna sig åt. Paket i all ära men det är ändå pepparkaksbaket, lussekattsbaket, att göra eget julgodis och pyntandet av hemmet som är själva grunden. När allt det är gjort så är det bara att se till att bjuda hem släkt och vänner för att umgås och prata minnen.

För att få den där speciella känslan som ändå julen handlar om - gemenskap.

Kanske känner jag mig extra snyftig just idag men jag kan ändå inte låta bli att tänka på hur lyckligt lottad jag är som har så många underbara släktingar och vänner - ja, ett helt fantastiskt nätverk av människor runt vår familj - som finns där och som stöttar oss och hjälper oss på livets väg.

Sedan har jag också förmånen att i mitt arbete - för att synliggöra hemmaföräldrarna - ha fått ett helt "outstanding" nätverk av människor som arbetar för samma sak. Modiga, tålmodiga och helt fantastiska var och en på sitt sätt. Det är något som verkligen berikar.

Med dessa ord så vill jag önska alla en RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

fredag, december 19, 2008

Så här gör vi redan mot vuxna kvinnor

Debattens vågor går höga sedan "genuspedagogiken" nu nått dagis, läser jag i SvD. Men egentligen vad är alla så upprörda över? Det här är ju bara sista steget i decenniers försök att förändra kvinnan så att hon ska bli som en man. Visst man vill sudda ut skillnaderna. Men vad är det som säger att mannen måste vara normen?

Decenniers familjepolitik har syftat till att få kvinnor att bete sig som män gjort i urminnes tider - lämna barnen och gå och jobba heltid.

Trots massiv påverkan så är ändå 9 av 10 som arbetar inom vård och omsorg kvinnor. Ett "dåligt" val som gör att lönerna är låga och inflytandet lågt. Ändå väljer kvinnor yrket precis som det mest är kvinnor som väljer att vara hemmaföräldrar.

Värst drabbas ändå hemmaföräldrarna som fullt ut tar steget och satsar på att själva ge sina barn den omsorg och tid de behöver under sina första år.

Så behöver det inte vara.

Om familjer väljer att samarbeta och lita på varandra (och bara en går ut i arbetslivet några år) - så ska den möjligheten finnas. Utan att kvinnorna straffas och diskrimineras för sitt val.

Därför är det dags att ta bort maxtaxan och låta alla barnomsorgsalternativ subventioneras lika. Även om mamman är hemma så går det uppmuntra pappan att komma hem tidigare och ta sig tid med barnen. Det går också att uppmuntra pappan att ta mer ansvar för hushållsarbetet. Något som är självklart tycker jag. Att vara hemma med barn är en heltidsysselsättning och ger inte mycket tid över till annat arbete i hemmet.

Samhället måste börja uppmuntra samarbete mellan könen istället för att försöka få alla att bete sig precis lika. Familjekonceptet och samarbetet har trots allt varit framgångsrikt i miljontals år för homo sapiens överlevnad.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:
Baby hjälper mammas hjärna

Teamwork är bra

Svensk familjepolitik och Israels kibbutzer

Karriär och barn - men kanske inte samtidigt

Nästan 9 av 10 som arbetar inom vården är kvinnor

En karriärfördel att vara mamma

Homo sapiens tid för barnen - ett framgångsrecept


torsdag, december 11, 2008

Dags att börja arbeta förebyggande

Som alla vet så ökar den psykiska ohälsan ständigt hos barn och det finns många forskare och experter som är eniga om vad det beror på. Tyvärr är det inte en information som kommer ut i media. I DN idag läser jag om 13-årige Fredrik som inte fungerar socialt;

"Sedan Fredrik var liten har han mått dåligt, berättar hans mamma Maria. Han har blivit slagen och mobbad, och har slagits med andra barn. Någon diagnos fick han inte förrän han var åtta år gammal. "

Det finns en sak som i vanlig ordning inte nämns i artikeln - vid vilken ålder började denna Fredrik på dagis?

Den svenska skolan översvämmas av barn med mer eller mindre allvarliga beteendestörningar och en rad psykiska problem och ändå vågar inte någon politiker tillsätta en undersökning som tittar på om det finns ett samband med för tidig separation från föräldrarna (barn tvingas lämna sina föräldrar innan de har en fungerande anknytning).

Hur är det möjligt att vi via skattemedel kan fortsätta - att med 157.000 kr/barn och år - subventionera att barn får växa upp på dagis i stora barngrupper med lite personal utan att utvärdera om det är den ultimata uppväxten för små barn?

En negativ sidoeffekt av det här är att barn bara får en timme innan läggdags i hemmet och då oftast framför tv:n när mamma och pappa lagar mat. Tyvärr men jag tror inte att det räcker för att barnen ska få den kärlek, omsorg och tid som de har rätt till och som de behöver för att utvecklas för att bli socialt välfungerande.

Visst det möter på hårt motstånd att våga säga det här rakt ut men varför vågar så vuxna ställa sig på barnens sida?

Någon måste våga ifrågasätta om det verkligen är okej att bara fortsätta i samma hjulspår. Eller om det inte är hög tid att vi börjar arbeta förebyggande för att undvika att så många barn drabbas av psykisk ohälsa - och se till att de får den uppväxt de behöver. Vem blir först ut med att våga publicera de undersökningar som gjorts i Kanada, Storbritannien och USA som visar att en majoritet av alla barn som börjar på dagis innan tre års ålder drabbas av någon form av psykiska problem senare i livet?

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Lilla barn du förtjänar bättre

Alltför tidig dagisstart bakom psykisk ohälsa

Det saknas forskning om förskolans konsekvenser

Blind feminism har skadat våra barn

Folkhemmet - det dolda chippet som styr våra tankar

Stor studie i USA visar att dagisbarn blir bråkigare

Modigt Dilba att du vågar ifrågasätta

Tidspress ger ledsna och otrygga barn

Ökning av barn med neuropsykiatriska funktionshinder i skolan

BO:s årsrapport: Den psykiska ohälsan hos barn ökar

Fler och fler barn hamnar i särskola

Mamma, pappa.... jobb

Kärlek sätter sig på hjärnan

Farlig stress kan ge psykisk ohälsa