söndag, juni 21, 2009

Vet hut Stockholm stad!

Vad är små barn värda i Sverige och vem bryr sig om hur de får växa upp och i vilken miljö de får tillbringa sina dagar? Det är skrämmande nog att förra (s) regeringen avvisade att förskolebarn och fritidsbarn skulle omfattas av en arbetsmiljölag. Men att nu de borgerliga fortsätter på samma linje samtidigt som barngrupperna bara blir större och personalen färre, är direkt farligt för de små skyddslösa förskolebarnen.

Här läser jag i DN hur några föräldrar (äntligen) ser vad som händer och agerar. De tiger inte och accepterar tyst att deras barn tappas bort, rymmer, lämnas ut till fel person eller brännskadar sig på dagis. Föräldrarna använder det enda som de har till buds - de kräver tillbaka förskoleavgiften. Äntligen ska det komma att kosta när barn far illa, när de nu inte går att stämma staden för att de bryter mot arbetsmiljölagen (eftersom barnen inte har skydd i en sådan lag).

Men vad händer?

Jo, då vägrar Stockholm stad att betala tillbaka förskoleavgiften till de utsatta barnen.

Det här är precis det vi på Hemmaföräldrar varnat för i alla år. Vi kämpar för att det ska finnas många barnomsorgsalternativ av hög kvalitet - där även hemmaalternativet ska ingå. Därför att valfrihet är bra. Är föräldrar missnöjda eller ser att barnen far illa, så ska de kunna byta till något annat eller välja att vara hemma. Men med alla i samma dagisfålla och det som det enda alternativet, går det som på räls för politikerna att sakta försämra det alternativet - för föräldrarna kan inte välja något annat. Eftersom dagmammorna i många kommuner sakta fasats ut och vårdnadsbidraget endast är upp till 3 år.

Det är inte roligt att få rätt men tack och lov så ser jag en gryende rörelse av medvetna dagisföräldrar som inte tar mer skit. Det är lovande, för vem ska skydda barnen om inte föräldrarna gör det?

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Förskolebarn saknar skydd

Heja Gotlandsupproret

Dagisfröken fick hjärnblödning på grund av arbetsmiljön

Dagisgrupperna allt större i Stockholm

Bort med maxtaxan

93 % av förskolorna fick anmärkning av Arbetsmiljöverket

Dagisbarn mer sjuka och allergiska på grund av miljön

När dagmammorna fasas ut minskar valfriheten

Sahlin torgför betonmakt

BO: s årsrapport - Den psykiska ohälsan hos små barn ökar

Nedläggning av lekis - ytterligare ett hot mot dagmammorna?

lördag, juni 20, 2009

Våga välja sida

Det är inte karriärsmart att säga att man är hemmaförälder eller att man väljer att ställa sig på den lilla människans sida. Det är inte heller smart att säga sådant som starka grupper inte vill höra men vad händer i ett samhälle där alla alltid ställer sig på den starkes sida? Någon får betala ett pris och hårdast drabbar det de svagaste i samhället.

Inne på Familjeliv i tråden "Jag är livrädd för dagis" så läser jag om en ensamstående mammas förtvivlan över bristen på valfrihet och ser med all tydlighet den lilla människans utsatthet;

"Jag är också helt livrädd för att lämna min dotter till dagis om något halvår. Det blev en total katastrof när jag lämnade min son till dagis, 24 barn i gruppen, han blev mobbad, han rymde faktiskt 3 år gammal och personalen märkte inte ens att han och ett barn till var borta. De blev anmälda utav de som hittade barnen på spårvagnshållplatsen! Sen hade min son så stora problem med talet (vilket inte då var förskolans fel) så att han fick byta dagis och börja på en resursavdelning med färre barn och underbar personal men nu vet jag att det är inte där min dotter kommer få gå. Nej hon kommer hamna på ett vanligt dagis i en groteskt stor barngrupp, finns inga dagmammor här där jag bor heller. Jag har verkligen ångest i och med det blev så fel med sonens dagis. Men kan ju inte säga upp mig från jobbet och stanna hemma heller, speciellt inte då jag är ensamstående."

Hur kan vi tillåta att människor drabbas på det här sättet av dagens familjepolitik? Här ser vi valfriheten minska i många kommuner när dagmammorna fasas ut och det enda alternativet är dagis. Den här mamman är ensamstående, hon tillhör gruppen "den lilla människan" och är sårbar och beroende av att någon annan för hennes talan och driver hennes och barnens sak. Det visar återigen hur viktigt det är att våga debattera familjepolitiken och att det finns människor som vågar välja sida -även om det inte är karriärsmart eller leder till mer pengar på banken. Även om det personliga priset många gånger kan bli högt för de som vågar göra det (jag kan bara gå till mig själv, men det är en annan historia).

Det här visar att vi behöver vara fler som vågar välja, för det är bara tillsammans som vi kan kämpa och göra samhället bättre och se till att det finns ett brett utbud av olika barnomsorgsalternativ att tillgå - som alla håller hög kvalitet.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

fredag, juni 05, 2009

Dagis kan göra svininfluensan riktigt farlig

Dagis är en smitthärd för allehanda sjukdomar och i en miljö där antibiotika används ganska friskt, (och säkert ofta är ett krav från stressade föräldrar som inte har möjlighet att vara borta för länge från jobbet) så riskerar vissa bakteriestammar att bli resistenta. Det är välkänt. Men många små barn tätt ihop gör också att bakterier och virus förändras och blir farligare. Det är det nog inte lika många som tänkt på.

Nu står vi inför en pandemi av svininfluensa och i SvD idag så läser jag att smittskyddet i Västra Götaland gått ut med en varning för svininfluensa till personal och föräldrar på ett dagis i Partille utanför Göteborg. Detta sedan en förälder insjuknat och nu vårdas i hemmet.

Det är riktigt skrämmande.

Alla är väl välbekanta med problematiken kring föräldrar, som när barnen är sjuka ger dem alvedon och lämnar in dem till dagis. Vem har väl inte läst om hur före detta jämställdhetsministern Jens Orback ibland smugglade in sina sjuka barn till dagis eller lät dem följa med till jobbet. Eller Maria Sveland, författare till "Bitterfittan" som berättar om sina sjuka dagisbarn - "de gånger vi båda har viktiga möten har vi lämnat barnen på dagis ändå".

Ett etablerat riskbeteende som vi varnat för tidigare på Hemmaföräldrar. Tänk om Folkhälsoinstitutet vågade informera om de här riskerna, när vi nu står inför en pandemi, istället för à la Bosse Ringholm manér bara fortsätta att upprepa en massa myter kring dagis och hur bra barnen blir i skolan.

Nu står hoppet till Smittskyddsinstitutet, men frågan är om de ens tänkt tanken att dagis kan bli en effektiv smittspridare av svininfluensan och dessutom öka risken för att den muterar och blir farligare. Jag är mycket tveksam och det bådar inte gott för framtiden.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Berätta sanningen för föräldrarna

måndag, juni 01, 2009

När man inte räcker till

Förälder är stort och ansvarsfullt - det viktigaste här i livet.... för mig i alla fall. Men det är också viktigt att förutom att vara en så bra mamma som möjligt, så vill jag vara en bra medmänniska, en bra arbetskamrat, en bra vän, en bra syster, en bra dotter, en bra livskamrat och en bra moster. (Ibland trasslar ändå livet till sig och stundtals är det lätt att känna att man just inte räcker till och är så bra i någon av rollerna).

Jag vill också stå på de små barnens sida och kämpa för att deras föräldrar ska förstå hur viktiga de är för sina barn. Små 1-åringar "älskar inte sitt dagis" - de älskar sin mamma och pappa. Hur berättar man det för föräldrar utan att de känner sig påhoppade eller hamnar i försvarsposition - att de är viktiga - att deras barn vill ha tid med dem först och främst. Och att det är viktigare än pedagogik och kompisar..... när man är ett litet barn?

Älska.

Varför pratar så många föräldrar om att barnen älskar.... och så "sitt dagis". Är det därför små barn inte alltid förstår innebörden av ordet älska. Jag har faktiskt hört många barn säga älska i meningar som "jag älskar inte tomater" eller "jag älskar inte rosa tröjor".

Barn är kloka. De verkar förstå att älska när det används för flitigt egentligen betyder tycker om eller gillar. Jag tror att många barn vet att de har rätt till närhet, kärlek och god omvårdnad. De längtar intensivt efter att få just det - villkorslöst. Och jag är säker på att de mycket hellre vill ha det än materiella saker. Får de välja mellan prylar eller föräldrars bekräftelse och kärlek så väljer de kärlek. Riktig kärlek - inte "jag tycker om eller jag gillar".

De tycks inprogrammerade att leta efter just den bekräftelsen och kärleken. När föräldrarna inte har tid eller finns där i den utsträckning som det lilla barnet behöver så hittar de någon som kan ge dem bekräftelse och "klänger" sig fast vid den personen, kramar och säger "mamma". När det gått så långt att de inte bara behöver tanka lite extra bekräftelse hos familj eller andra närstående (något som alla barn gör emellanåt) utan de kallar någon mamma - då borde varje förälder dra åt sig öronen.

Man har inte nödvändigtvis gjort något fel eller älskat sitt barn mindre - men man har inte lyckats förmedla den trygga anknytning till sitt barn som det behöver och man har med största sannolikhet inte gett sitt barn den tid som det behöver.

Livspusslet är tufft för oss alla och det går inte att säga till någon hur de ska leva men det går att om och om igen berätta för föräldrar hur viktiga de är för sina barn. Det går att uppmuntra föräldrar att ge barnen tid, närhet och kärlek. Det går att stötta dem i att de ska följa sin magkänsla och inte bara följa med strömmen.

Vi måste återerövra en viktig social pusselbit som försvunnit i vårt EGO centrerade samhälle där alla ska vara uppfinna hjulet på nytt själva - nämligen förmågan att stanna upp och reflektera och delge andra sina livserfarenheter.

Jag kan bara gå till mig själv - jag har höga krav på hur jag vill vara men kan klart konstatera att när jag gör något bra, så gör jag det därför att jag lärt mig något av mina medmänniskor - inte för att jag är så himla klok att jag listat ut det själv ;)

När jag känner att jag inte räcker till, så försöker jag ändå tänka på att jag gör så gott jag kan och om alla gör likadant och vi arbetar tillsammans för att skapa ett bra samhälle för våra barn, så räcker det långt.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se