fredag, oktober 16, 2009

Anknytningens betydelse för föräldrar och pedagoger

Förr när fler stannade hemma längre och mor- eller farföräldrar fanns nära resten av familjen - ja på den tiden då vi tyckte att sociala relationer var viktiga att underhålla så fick vi mycket gratis när det gäller att vägleda våra barn ut i livet. Då var vi fler kring ett barns fostran och vi hade tid att utbyta erfarenheter med varandra.

Föräldraskap innebär hela tiden att utbyta erfarenheter och att hjälpa till med varandras barn. På så sätt så mognar och utvecklas man i sitt föräldraskap och får också lättare att förstå sina egna barns behov. Ju mer man är med sina barn - desto lättare blir det faktiskt att vara förälder.

Men framförallt så måste du som förälder vara med ditt barn, knyta an, finnas där och lyssna på barnets signaler. Barnet behöver veta att det är du som är tryggheten och att det är till dig som barnet ska vända sig. Du och familjen ska vara de viktigaste personerna i barnets anknytningshierarki. Men för att få det förtroendet så måste du som förälder också lyssna på ditt barns signaler.

Finns inte ni i familjen där eftersom ni till exempel inte har en bra balans i livet och barnet tillbringar mer av sina första år i en förskola med för stora barngrupper och för få personal - som inte hinner se och bekräfta barnen och lyssna till deras signaler, så kommer barnen att lära sig att knyta an till andra barn i stället. De tappar intresset för vuxna, som ändå inte finns där eller lyssnar på dem.

Barn som kommer till skolan med en trygg anknytning i botten har lättare att orientera sig i världen och ta in nya kunskaper.

Gordon Neufeld beskriver det här väldigt bra i sin bok "Hold on to your kids" eller "Våga ta plats i ditt barns liv". När anknytningen fungerat och ditt barn "har gett dig sitt hjärta", då kommer också barnet att lyssna på dig och du har då också nått dit att du förstår ditt barn och vad det behöver.

Kanske borde Barnavårdscentralerna stoppa Gordon Neufelds och Gabor Matés bok "Våga ta plats i ditt barn liv" i händerna på föräldrarna redan vid första besöket och de som läser till förskollärare, barnskötare eller lärare borde också få detaljstudera boken. För med föräldrar och pedagoger som förstår anknytningens betydelse så kan vi drastiskt minska skocken av utagerande barn.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Gordon Neufeld och anknytningen

2 kommentarer:

allthandlaromdig sa...

Strålande idé! Vilka bra tankar. Inspirerad!

Madeleine Lidman sa...

Tack :)