lördag, januari 22, 2011

Finlands framgångsrecept heter närvarande föräldrar

Foto: Donnie Ray Jones  FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Barnen i Finland uppvisar ett bra skolresultat i OECD Pisa undersökningen - år efter år. Men där är föräldrar inte lika grundlurade som i Sverige. De har inte i decennier matats med myter om HUR barn lär sig saker. Här i Sverige tror föräldrar fortfarande att dagisbarn blir bättre i skolan och i en debattartikel i SvD förs nu ännu en teori fram om varför svenska barn uppvisar allt sämre resultat i skolan - en del barn har sämre kognitiv förmåga.

De finländska barnens uppväxt ser också lite annorlunda ut. Maria Wilhelmson skriver i tidningen Kristdemokraten;

"I Finland har man liksom i Sverige ett vårdnadsbidrag. De flesta finska barn under tre år tas om hand i hemmet och samma sak gäller för över hälften av barnen över tre år. Inget tyder på att de finska hemmabarnen skulle klara sig sämre i skolan, för att de inte tas om hand av förskolepersonal hela dagarna. Tvärtom. De finska barnen klarar sig mycket bättre i skolan än de svenska.

Inte heller jämställdheten tar skada av att barnen stannar hemma. 2010 låg Finland på tredje plats när det gäller jämställdhet på Ekonomiskt världsforums lista. 2009 låg man på andra plats.

Sverige hamnade 2009 och 2010 på fjärde plats.

I utredningen mätte man hur väl kvinnor är företrädda på ledarposter och i affärslivet. Kvinnors och mäns möjligheter att studera och arbeta jämfördes också.

Det finska vårdnadsbidraget är något högre än det svenska och många kommuner skjuter till extra pengar. I Finland har man uppenbarligen en mer positiv syn på föräldraskapet och familjens betydelse. Varje år utses Årets mor och Årets far i Finland. Självaste presidenten delar ut priset till de som föredömligt uppfostrat barn, understött familjelivet och föräldraskap. "

Vi har ett långt socialdemokratiskt arv med en politik som nedmonterat kunskapsskolan och ersatt den med en sämre skola, med lärare som gått en sämre utbildning, där många barn redan är skoltrötta när de börjar, efter att ha tillbringat 10 timmar om dagen sedan ett års ålder i en skolliknande miljö på dagis. Där fokus inte legat på omsorgen om de små barnen - utan på att verksamheten följer en läroplan, eftersom små ettåringar är "elever".

Nu är frågan vilken väg den nuvarande regeringen tänker gå. Kommer de att fortsätta på den socialdemokratiska vägen och införa obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder, eller kommer de att förändra familjepolitiken så att den bättre anpassas efter varje enskilt barns behov, genom att se till att föräldrar har ett brett utbud av OLIKA barnomsorgsalternativ att välja mellan - även hemmaalternativet. Standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar - och barnet i förskola från ett års ålder - kan omöjligen passa alla barn. Valfrihet, en ökad förståelse för, neurobiologi, anknytning och utvecklingspsykologi och vad som formar det lilla barnets hjärna maximerar barnens chanser att senare tillgodogöra sig kunskaper när de kommer till skolan.

Sedan måste naturligtvis den svenska skolan göras om men även där är det bara att titta på hur den finska skolan ser ut och använda sig av samma framgångsrecept. Många friskolor arbetar redan på samma sätt men det är något som även kan implementeras i den kommunala skolan.

Madeleine Lidman




onsdag, januari 19, 2011

Regeringen har vaknat - förskolan har problem

Efter SvD:s artikel om situationen inom en del av den privata förskoleverksamheten har nu barnomsorgsminister Nyamko Sabuni vaknat och vill ha hårdare regler i barnomsorgen. Nu lider ju förskolan som helhet – även de kommunala förskolorna – av stora problem på grund av de stora barngrupperna och få personal.

I våras tillsatte regeringen en utredning om att införa en Lex Sarah lag där personalen är skyldig att anmäla brister. Slutdatum för utredningen är satt till den 31 mars.

I dag går Nyamko Sabuni ut och säger;

– En utredning om anmälningsplikt inom skolområdet presenteras i mars. Det kommer att införas under mandatperioden.

Ibland blir jag bara så trött. Hur kan det få förekomma att så många barn är inskrivna i förskolan utan ett reellt skydd. Det här har jag arbetat för sedan 2006 när jag skrev den första debattartikeln i ämnet. Sedan dess har jag skrivit debattartiklar, skrivit och ringt till politiker och skrivit i kommentarsfälten – för att föra upp den här frågan på dagordningen.

Det känns faktiskt väldigt bra å alla hemmaföräldrars vägnar att just Hemmaföräldrars nätverk varit med och drivit på för förbättrade villkor för förskolebarn. Helt enkelt därför att många av oss väljer förskola till våra barn vid någon tidpunkt i livet och en del av oss jobbar också själva inom förskolan. Vi vill ju inte ta bort förskolan – utan förskoletvånget och vi vill att den ska bli bättre och utvecklas för att bättre passa alla barn och föräldrar. Varför deltidsförskolor (lekis) borde införas igen.

Tyvärr återstår väldigt mycket. Barngrupperna måste bli mindre och personalen fler. Föräldrar ska ha många olika barnomsorgsalternativ att välja mellan och försöken att stoppa valfriheten bör få ett stopp här och nu. Sluta fasa ut dagmammorna och se till att hemmasubventionen (vårdnadsbidraget) införs i alla kommuner samt att det utvecklas. Se bara på alla de föräldrar vars barn far direkt illa och som inte KAN byta till något annat, därför att somliga politiker arbetat så aktivt för att vi bara ska ha förskola.

Sedan står de där utan att skämmas och säger; "Vi kan tyvärr inte erbjuda er något annat, ni får stanna hemma om det inte passar".

Det är sorgligt att det tar sådan tid men det känns ändå hoppfullt för nu börjar allt fler engagera sig för att barnen ska få det bättre. Föräldrar vågar säga ifrån, föräldratidningar börjar bli aningen mer nyanserade i sin bild av förskolan och Vi Föräldrar har till och med startat ett upprop för mindre barngrupper. De som arbetar med barn och ser hur de mår, psykologer och andra startar också upprop.

Nu väntar vi bara på att politikerna tar frågan på allvar och fortsätter arbetet med att utveckla familjepolitiken, valfriheten och ser till att lösa den akuta krisen inom förskolan.

Madeleine Lidman

Läs också:





måndag, januari 10, 2011

Familjepolitiken ÄR ett misslyckande

Vårdnadsbidraget som möjliggjort för föräldrar att stanna hemma längre och ändå ha kvar sitt arbete och sin SGI är INTE ett "fiasko".

Det som är ett "fiasko" och ett misslyckande, är den dåliga acceptansen hos vissa politiker och proffstyckare för att en majoritet av gräsrötterna skulle vilja stanna hemma längre än ett år med sina barn. Ett "fiasko" är det också att familjepolitiken inte utvecklats mot ännu större valfrihet, eftersom det ändå är något som en majoritet önskar. En orättvisa och ett misslyckande är det dessutom att vårdnadsbidraget inte finns tillgängligt i alla kommuner, så att en del föräldrar som väljer att stanna hemma längre förlorar sin SGI och sitt arbete.

Med det här resonemanget som media har, så är då dagis en succé, eftersom en majoritet med ekonomiska styrmedel TVINGATS välja det. Och en valfrihetsreform som vårdnadsbidraget, där föräldrar frivilligt väljer att stanna hemma längre trots ett ekonomiskt avbräck, är en flopp eftersom så få hade en möjlighet att välja det.

Tvång är lika med "succé" och valfrihet är lika med "flopp".......

Hela det här resonemanget som media har köpt rakt av - kommer från en icke objektiv eller säker källa.... nämligen F!:s tidning. Vilket är anmärkningsvärt när nu SvD och även DN publicerar det hela som ett scoop.

I utspel efter utspel så kritiseras nu vårdnadsbidraget. I våras så handlade rubrikerna om att det var massnedläggning av förskolor på gång. "Vårdnadsbidraget tar barnen från förskolan". Nu heter det att vårdnadsbidraget är ett fiasko för att så få valt det (kunnat välja det, viljan finns ju). Hur ska de ha det egentligen? Varför börjar de här utspelen att kännas en aning desperata........ "Regeringen har tillsatt en utredning" som visar att bara två procent av de som är berättigade till det utnyttjar vårdnadsbidraget skriver man i SvD. (Och vill därmed få Hägglund att "erkänna" att det är ett fiasko).

Regeringen = Reinfeldt..... samme man som med politiska styrmedel vill ta bort möjligheten för småbarnsföräldrar att arbeta deltid (trots att så många andra står utanför arbetsmarknaden och vill få in en fot där) - får naturligtvis applåder av de röda när han ställer arbetet med vården och omsorgen om de egna barnen mot sin egen syn på "arbetslinjen".

Nu börjar det bli pinsamt med denna fokusering vid en enda - men för många välgörande liten valfrihetsreform som vårdnadsbidraget ändå är. 7 av 10 skulle vilja stanna hemma längre med sina barn men bara 2 procent får alltså chansen. Då är det familjepolitiken som är ett fiasko och inte vårdnadsbidraget i sig.

Dags att utveckla vårdnadsbidraget med andra ord och göra det bättre och tillgängligt för ALLA.

Sedan kanske regeringen Reinfeldt borde ta tag i något som är ett problem (vilket vårdnadsbidraget INTE är) som till exempel‚

de få pedagogerna,
den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn

OCH det kostsamma system vi har med maxtaxa, där det i dag inte ens krävs att du arbetar för att få tillgång till dagissubventionen på över 100 000 kronor per barn och år. Du kan lika gärna vara föräldraledig, sjukskriven, arbetslös eller hemmaförälder och ha ditt barn på dagis - och där kan vi tala om att det kostar mycket pengar - utan att vi kan se att det innebär några av de utlovade fördelarna för barnen. De blir till exempel inte bättre i skolan bara för att de börjar tidigt på dagis, vilket OECD Pisa undersökningen visar tydligt och varför har vi en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn, trots att svenska barn rent, materiellt sätt har det så bra?

Snacka om misslyckande!

Madeleine Lidman

Läs också:











Ett litet p.s också: DN vägrar att publicera de kommentarer jag skrivit och tydligen även andra kommentarer som handlar om hemmaföräldrarnas syn på saken. Pinsamt DN. Vill ni inte ha en fri debatt så hoppa över möjligheten för människor att kommentera!