Den lilla namninsamlingen för valfrihet väckte genast liv i det raseri som finns hos några få, mot hemmaföräldrarna och deras drömmar om ett bättre samhälle. Ett samhälle som inte bara ska subventionera standardlösningen - utan fler alternativ - eftersom alla barn är olika.
Helt plötsligt gav sig Svenska kyrkan in i debatten i form av en kyrkoherde som tog sig tid att kommentera namninsamlingen - inne på facebooksidan för Nya Föräldraupproret - som det "värsta skit han läst på länge". Känns väl lite si så där, när man lägger ner hårt arbete på att försöka förbättra för de föräldrar som vill ge sina barn tid och som vill ha en balans mellan familj och arbete - och någon ger sig in i debatten med invektiv.
Tog mig därför tid att skriva ett litet mejl till denna kyrkoherde för att höra lite närmare hur han tänkte egentligen. Konstruktiv kritik är alltid bra. Det är respektfullt och bidrar till en bra samhällsdebatt, där vi tillsammans kan diskutera och klura på vad som kan bli bättre. Men vad händer när det blir tvärstopp i debatten, därför att den som har en annan åsikt inte diskuterar konstruktivt utan bara häver ur sig invektiv? Tyder inte det på både fördomar mot de man hoppar på, utan också på ett genuint förakt för de medmänniskor som inte har samma åsikter som man själv?
Hur som helst kyrkoherden ifråga skrev att han skulle svara och återkomma med ett svar på min fråga. Dagarna gick och till slut valde jag att ringa upp honom i stället och följande samtal utspelade sig:
Hej, jag heter Madeleine Lidman och undrar lite över hur du tänkte när du skrev: ”Värsta skit jag läst på länge …” om min namninsamling för valfrihet?
- Det är helt fel upplägg, att skapa ett föräldrauppror och är att göra alla barn en björntjänst, säger kyrkoherden.
Men hur menar du då? Det är väl bra att föräldrar kan välja mellan förskola, dagmamma eller att stanna hemma längre?
- Alla barn har RÄTT att vara på förskolan och det är viktigt att man har rätt att vara på förskolan, säger kyrkoherden.
Fast det finns föräldrar som väljer bort förskola till förmån för dagmamma eller omsorg i hemmet, eftersom alla barn är olika.
- Det är inte barnens bästa för barnen, om de inte går på förskolan, du vill bara att alla ska bli hemmafruar, säger kyrkoherden.
- Nej, jag vill att föräldrar ska få möjlighet att välja själva. Ibland är mamman hemma ibland pappan, ibland arbetar de 50 procent var och är hemma 50 procent. Det finns mängder av lösningar som föräldrar väljer. Men väldigt många har det svårt med ekonomin på grund av särbeskattningen gör att hemmafamiljen betalar mer i skatt, svarade jag.
- Alla kan vara hemma om de vill. Det vet väl jag, det kunde vi välja som vi ville när barnen var små, säger kyrkoherden.
Men jag träffar många föräldrar som upplever att de har det svårt med att få ekonomin att gå ihop.
- Baahh, larv, alla kan vara hemma om de vill eller jobba 80 procent. Vi kan välja i Sverige, så är det inte i många andra länder som Tyskland och England, säger kyrkoherden.
Men jag känner många som går ner i tid och arbetar 80 procent men sedan får de arbeta 100 procent ändå, fast för 80 procent av lönen. Då går de upp i tid i stället och arbetar 100 procent, så mycket handlar också om attityder.
- Det är ingen idé att prata med dig. Du har ju så superkonservativa åsikter som en människa kan ha. Du vill bara tillbaka till 60-talet, säger kyrkoherden.
Okej. Då undrar jag om du skulle kunna ta dig tid och skriva ett svar till mig?
- Ja, det ska jag göra, säger kyrkoherden.
Är det fler än jag som förstår varför Hemmaföräldrars nätverk finns? OCH varför det är så viktigt att så många som möjligt tar sig tid och skriver på namninsamlingen ;)
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också: Hemmaföräldrar, vardagshjältar och medmänsklighet
Uppföljning:
Jag fick aldrig något skriftligt svar på varför namninsamlingen var "Det värsta skit kyrkoherden läst på länge".I stället fick jag länken till ett blogginlägg skrivet i en blogg som drivs av Svenska kyrkan - där han hyllar svensk barnomsorg.
Flera hemmaföräldrar gick då in och kommenterade - men deras kommentarer publicerades aldrig. Jag skrev då också till Mariestads församling och frågade vilken värdegrund de arbetar med, med anledning av hur deras kyrkoherde uttalar sig på sociala medier.
Och jag tror att mitt blogginlägg uppmärksammats och att kyrkoherden fått en del frågor kring sitt uttalande för i morse hade jag ett mejl från kyrkoherden att han uppmärksammat att hans blogginlägg fått många kommentaren:
"Jag tycker att jag har tagit tid till att svara dig utförligt på de frågor du ställde när du ringde mig och formulerat ett utförligare svar i bloggen, men den var som olja på elden, verkar det som."
Han berättade också att han tagit bort sin facebook-kommentar: "Värsta skit..." och det är väl bra, men hela den här händelsen visar på att det fortfarande finns all anledning att fundera över hur hemmaföräldrarnas situation egentligen är. Fördomarna sitter djupt rotade mot de som väljer att gå mot strömmen och som följer sin magkänsla, för vad som är det bästa för det egna barnet - och tro det eller ej - men standardlösningen är faktiskt inte det bästa för alla barn och alla föräldrar. Därför ska inte heller hemmaföräldrarna acceptera att de blir trampade på, diskriminerade eller föraktfullt bemötta när de försöker göra sin röst hörd.
Stort tack till alla hemmaföräldrar som skrev inlägg och sa ifrån. Det handlar om att vi TILLSAMMANS skapar ett bättre samhälle, med större acceptans för att vi väljer olika - därför att vi är olika. Mer dramatiskt än så är det inte :)
Läs också:
Låga påhopp skadar oss hemmaföräldrar
Var inte rädda för oss hemmaföräldrar