lördag, mars 01, 2014

Det finns inte bara EN lösning för att uppnå jämställdhet


Foto: Jon Ovington (FLICKR) LICENS: CC BY-SA Personen på bilden har inget samband med inlägget.
Jag klagar ofta på att familjepolitiken inte vilar påvetenskaplig grund - utan på ideologi. För mig visar det inget annat än att föräldrar bör få fakta, inte myter när de ska fatta beslut kring hur barnen ska få växa upp under sina första år. Det betyder alltså inte att alla föräldrar måste göra exakt samma val kring barnen :)

Nu smyger sig ideologin in än mer i forskning och råd från läkare. Jag blir allt mer skeptisk när jag ser hur framförallt två läkare ständigt är inne i debatten: Agnes Wold och Cecilia Chaprowska … både engagerade i F!. Nu ger sig Agnes Wold in i debatten kring amning också och försöker förändra amningsråden i Sverige efter EN studie. Det står inte VEM som ligger bakom studien, men det borde stå med i artikeln tycker jag.

Amningen ställer nämligen till problem för de som vill att kvinnorna ska lämna ifrån sig barnen tidigt, för att gå ut och arbeta heltid - helst efter sex månader, men kanske även direkt efter förlossningen. Könet är ju en konstruktion - enligt F!, så som kvinna så bör du göra rätt för dig och se till att inte förlora din position på arbetsmarknaden genom att ge efter för en liten hungrig individ som vill vara nära, nära och amma dygnet runt - samtidigt som din livmoder drar ihop sig och kroppen sakta men säkert läker ihop efter graviditeten. Biologin blir ett problem i tesen "könet är en konstruktion" och därför måste amningen elimineras, verkar det som. Därför verkar nu fokus ligga på att förändra kvinnors amningsbeteende. Studien ska därför visa på att amning inte alls är så bra, som man tidigare trott. Och voilà så ska kvinnor få andra råd och flaskmatning ska bli det nya sättet att föda upp barn - för alla. Precis som förskola för alla barn från ett år och heltid ska garantera kvinnors positioner i arbetslivet.

Om kvinnor börjar leva som män gjort i alla tider - så blir vi jämställda. En enkel teoretisk lösning som då kräver att vissa "problem" som till exempel amning undanröjs på vägen.

Jag vet inte, men jag måste säga att jag upplever det som ganska kusligt. En annan lite läskig sak är att lilla jag - moi - den vanliga lilla mamman - börjar tilldra mig allt mer intresse från den här gruppen. Jag har ju inte direkt ett budskap i deras smak, när jag inte vill förändra kvinnors beteende och få dem att lämna ifrån sig barnen tidigt för att uppnå jämställdhet. Jag vill förändra samhället så att kvinnor kan uppnå jämställdhet även om de satsar på tid för barn. Jag ser gärna ett samhälle där föräldrar pusslar tillsammans för att skapa förutsättningar för mer tid för barn. Där föräldrar turas om att vara hemma - och delar på ansvaret. Där vi sedan förändrar attityden ute i arbetslivet gör det till ett accepterat val.

Förändra inte människan - förändra samhället - så tänker jag.

Sedan vill faktiskt jag också att vi ska ha ett jämställt samhälle. Det finns många oroande trender i dag att se och försöka åtgärda. Men jag tror inte att alla dessa löses per automatik för att alla kvinnor går  ut och arbeta heltid och lämnar ifrån sig barn, allt tidigare. Jag tror att man måste identifiera problemen och arbeta aktivt med varje jämställdhetproblem.

Till exempel "trillar" väldigt många unga kvinnor ut från balkonger i Sverige, det kan bero på hedersvåld.
Vi toppar liga i Europa när det gäller våldtäkter.
Många unga kvinnor är en dag bara borta och skolbänken står tom, förmodligen bortgifta i hemlandet när de fortfarande är barn.
Vi har också en väldigt negativ attityd hos många arbetsgivare mot småbarnsföräldrar. Varför tar vi inte och sätter oss ner och diskuterar med arbetsgivarna HUR man kan skapa ramar så att föräldrar kan få bättre balans mellan familj och arbete, utan att det skadar företagen, utan i stället faktiskt blir en tillgång. Välmående föräldrar presterar bättre och vi slipper se höga sjukskrivningstal hos de hårt arbetande småbarnsmammorna som i dag.

I den lilla ankdammen som Sverige är har Agnes Wold och Cecilia Chaprowska i dag ensamrätt på att sätta en problemdefinition på jämställdheten. De är också de enda som släpps fram för att ge lösningar - som de påstår vilar på vetenskaplig grund … vilket jag inte håller med om. För att föräldrar ska kunna fatta viktiga beslut kring barnens första år saknar vi fortfarande den viktigaste forskningen av allt: Hur förskolan påverkar barn. Marianne Cederblads stressforskning från 1974 - 40 år sedan - har aldrig följts upp. Den visade nämligen att stora barngrupper och låg personaltäthet gjorde att dagisbarnen fick mer stresshormoner i blodet. De forskare som sedan dess velat följa upp den studien har fått avslag av Vetenskapsrådet och Etikkommittérna.

Svenska föräldrar är verkligen grundlurade.

Madeleine Lidman



Cecilia Chaprowska och Agnes Wold i boken "Förbjuden frukt på kunskapens träd": "Vi män har tusen knep att hindra en kvinna från att komma fram"

Alla som snöar in sig på att jämställdhet uppnås om kvinnor arbetar heltid och separeras från sina barn tidigt … bör läsa det här: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sextrakasserier-vanligast-i-sverige_3328668.svd Är det inte dags att lyfta blicken från ideologin och börja ta itu med de jämställdhetsproblem som vi de facto ser här?


3 kommentarer:

Anonym sa...

När det gäller amning är Frankrike ett väldigt speciellt land. De har en lång tradition av att lämna bort barn till "ammor", numera för att kunna jobba redan efter några veckor, tidigare av vad-vet-jag-för-skäl. Amning är inte särskilt accepterat, men i globaliseringens tidevarv har de unga fransyskorna börjat snegla på grannlandet Tyskland och upptäckt att de också vill ha en bättre bindning till sina bebisar och amma dem. (Orkar inte leta efter div. tidningsartiklar på tyska/franska nu, som tar upp det här.) De får väldigt stora problem om de avviker...

Anonym sa...

Om flera inte orkar leta efter div. tidningsartiklar (se första kommentaren) så googla t.ex. på Stillen Deutschland Frankreich. (Säkert ett onödigt tips för många men kanske till nytta för någon/några).

Anonym sa...

Men åh vilket underbar stycke! Hittade hit av en slump nu & blir så glad när jag läser någon med vettiga tankar men samtidigt
Så fruktansvärt rädd. Varför är det på något vis alltid kvinnan & barnen som som ska offra sig?! Vi ska ge upp amningen som ju oavsett näring & så vidare är en trygghet för Många barn. Men den tar vi bort för jämställdheten.. Var är männens uppoffring isf?
Sen ja artikeln om stress, fruktansvärt stt ingen får fortsätta forska på det! Jag läste en artikel för inte så länge sen om det & stt barn med långa dagar på förskola får det svårt. Något som jag märker tydligt som jobbar inom barnomsorgen att absolut inte alla men oroväckande många barn, har svårigheter och det är ofta fe barn som har varit långa dagar & alltid är på plats även när mång andra är lediga..