onsdag, januari 21, 2015

Många risker med gruppbaserad omsorg

Marianne Cederblads stressforskning
Det finns mycket forskning som visar på risker med gruppbaserad omsorg. I Sverige kunde man se risker redan för 40 år sedan i en studie av Marianne Cederblad om dagisbarn och stress… och sedan dess har barngrupperna blivit större, personalen färre - och barnen har fått längre dagar. Om barnen var stressade på den tiden - hur ska det då se ut i dag?

Hur stora riskerna är vet vi inte. Frank Lindblad vid Uppsala universitet ansökte för cirka tio år sedan om forskningsanslag för att följa upp Marianne Cederblads studie … men fick avslag. Under de senaste åren har flera forskare berättat för Hemmaföräldrars nätverk att de ansökt om att få forska på vilken effekt förskolan har på barn, men samtliga har fått avslag. Det är ganska anmärkningsvärt att det under de senaste 30 åren inte forskats alls i Sverige på vilken effekt förskolan har på barn - när vi samtidigt har haft en rad politiska beslut som syftat till att få in i 100 procent av alla barn i förskola. Och extra anmärkningsvärt är det att stressforskningen från 1974 inte följts upp. Varför beviljas inte de forskare som vill titta på det här några anslag?

I boken "Förskolan för de allra minsta. På gott och ont" tar flera kunniga personer upp riskerna med dagens förskola - och sedan boken kom ut för fem år sedan, har det om möjligt blivit ännu sämre i många kommuner. Men ingen vågar riktigt ta i den här frågan, ingen vill … med all säkerhet för att det skulle bli för kostsamt. Alla partier skyller i stället på varandra. Men vem bryr sig om barnen?

Maxtaxan (som infördes 2002), allmän förskola från först fyra år och nu senast från tre års ålders (gratis förskola 15 timmar i veckan) OCH rätt för föräldralediga att sätta syskon i förskola när de är hemma med det nya barnet … har dränerat förskolan på pengar. Att lämna bort barnen har blivit en norm och en livsstil - och det finns faktiskt många föräldrar som är föräldralediga som lämnar sina barn året om, alla dagar - alla lov, utan någon ledighet. Förutom att det är en katastrof för barnet, så är det naturligtvis kostsamt för kommunerna - och leder till en sämre verksamhet - för alla barn.

Så här ser det ut. Nu kan vi välja att vänta några år till, några decennier till och samtidigt se hur den psykiska ohälsan hos barn ökar - eller så tar vi alla vårt ansvar som vuxna och ser till att åstadkomma en förändring: en modern och flexibel familjepolitik som tillåter föräldrar att pussla och trixa för att hitta den bästa lösningen under småbarnsåren - samtidigt som vi ser till göra något åt situationen i förskolan. Barnen ska inte anpassas till miljön - miljön ska anpassas till barnen.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Stress gör att förskolebarn inte bajsar på en vecka

Nya Föräldraupproret

Namninsamling för valfrihet

Förskolan blir bättre av kritisk granskning

Dagens förskola har blivit ett experiment

Psykologer: Vi vet inte hur förskolan i dess nuvarande utformning påverkar barn

Hög tid för en ny familjepolitik

Frånvaro av forskning om barns socioemotionella utveckling och hälsa i svensk förskola

Förskolebarn saknar skydd i en arbetsmiljölag

NICHD-studien om effekter av förskola

Hög stressnivå hos barn när förskolan inte håller hög kvalitet

fredag, januari 16, 2015

Hemmaföräldrar vill visst att deras barn ska träffa andra barn

Foto: Marcos de Madariga (FLICKR) LICENS: CC BY-SA (Barnet har inget samband med artikeln)
Vänstertidningen ETC slår ettslag för gratis förskolaför då kanske ”alla barn kan få chansen att gå i förskolan, riktigt långa dagar”. För i dag finns det ju faktiskt barn till arbetslösa och föräldralediga som ”bara” går där 15 eller 30 timmar i veckan … beroende på hur mycket förskola kommunen erbjuder barn till arbetslösa och föräldralediga. Och inte nog med det – sedan finns det barn som inte går alls och var förskolan helt gratis så kanske de också skulle matas in i systemet. Som Johan Ehrenberg skriver i ETC:

”100 000 barn går inte i förskolan. Några då föräldrar inte vill att barnen ska få vara med andra barn på förskolan. En del får då vårdnadsbidrag men det är inte den stora förklaringen till att så många inte har förskoleplats. Det beror istället mer på att arbetslösa föräldrar eller sjuka inte får ha sina barn mer än några timmar i veckan. Det är en klassfråga, helt enkelt”. 

Sådana här texter är vardagsmat för hemmaföräldrar. Elaka insinuerande texter som med härskarteknik ska peka ut hemmaföräldrarna som olämpliga föräldrar som till exempel inte låter sina barn träffa andra barn. Det vet vi ju att hemmabarnen sitter i ett hörn och leker ensamma, medan mamma kringlar fransarna på örngotten. Eller hur?

Eller inte … som en arg mamma i en ironiskt text skriver med anledning av ETC:s artikel:

"I dag ska jag ”låta” min son umgås med andra barn. Vi ska på rytmik först, för jag vill ju att han ska ha ett vettigt språk när han kommer till skolan, och sedan stannar vi kvar på kyrkans öppna förskola. För jag vill ju inte att han ska bli en asocial snorvalp.

I eftermiddag ska han tyvärr isoleras hemma med mig och sina syskon. Vi ska baka och titta på en film medan vi äter hembakat. (Sockerfällan). Vi umgås och jag tvingar dem att sitta nära och mysa för kroppskontakt är ju så nyttigt, eller hur? Varför proppar man annars förskolan full med barn om meningen inte är att de ska trängas med varandra?

Eftersom det regnar kommer jag inte låta honom vara ute mer än promenaden till och från rytmiken på förmiddagen. Jag låter honom frysa lite eftersom jag inte vill beröva honom naturupplevelser. Nu när det är fredag slutar barnens pappa tidigare och, ve och fasa, därför tvingar vi med vårt barn att veckohandla, där kommer vi sedan att tvinga på honom upplevelsen av att få känna, lukta, smaka på riktig frukt och grönsaker, inte fina plastfigurer som förskolan använder.

Sedan ”låter vi” honom vara med oss i köket när vi lagar maten. Han måste uppleva hur maten förflyttas från skärbrädan ner i grytorna där de förvandlas till en maträtt. Om vi låtsas se bort ser vi inte när han stoppar råvaror i munnen, barns händer är ju så ohygieniska ni vet. Därför är köket no-no på förskolan. Vi är ju inte utbildade i livsmedelshantering så vi vet ju inte det.

Han får se på när maten hamnar i karotter och transporteras (mat ska transporteras om det är politiskt korrekt) till bordet där vi som familj sitter ner och äter tillsammans. Eftersom VI HAR TID SAMTALAR vi med barnen och umgås och därigenom lär vi barnen socialt samspel och turtagning. Stackars barn som måste umgås med oss outbildade vuxna hela eftermiddagen och kvällen.

När vi ätit transporteras disken till köket där någon av familjemedlemmarna diskar och då får sonen ännu ett tillfälle att vara delaktig, nämligen stå bredvid och iaktta och lära sig hur smutsigt blir rent … av vatten! Han får fysiskt uppleva kemi och fysik, i stället för i teorin, när han är med. Men vad vet jag - jag är ju ”bara” mamma.

Under kvällen får alla välja hur de vill tillbringa sin kväll, för vi har faktiskt demokrati i vår familj. Jag upptäcker till min fasa att barnet sysselsätter sig själv och inte kräver min uppmärksamhet!!! Jag facebookar då någon föräldragrupp undrar vad jag gjort för fel eftersom barnet inte behöver mig?!
Då, just då när barnet leker och visar mig i leken att han mår bra och att han lärt sig något av MIG?! 
Mitt i allt det här inser jag att jag är bra och att han får allt han behöver av MIG OCH SIN FAMILJ".

Visst kan ett ironiskt svar bli kontraproduktivt, men tänker alla dessa vänstermänniskor någonsin på hur hemmaföräldrarna känner i själ och hjärta när de uttrycker sig hånfullt och elakt om hemmaföräldrar? Jag tror helt ärligt inte att de bryr sig, eftersom de helt enkelt varken respekterar hemmaföräldrar eller deras val att satsa på tid för barn. Ibland måste vi kanske synliggöra den här problematiken även om en och annan tå kan riskeras att trampas på. Men för att det inte ska bli några trampade tår - så måste då alltid hemmaföräldrar tiga och ta emot … och det gör de också allt som oftast, men inte i dag, inte här och inte nu.

Hemmaföräldrars nätverk är inte ute efter ett skyttegravskrig mellan föräldrar och olika barnomsorgsalternativ. Barn är olika och föräldrar väljer därför olika – och därför får speciellt hemmaföräldrar väga det som sägs på guldvåg. Men i dag gör vi ett undantag och publicerar ett ironiskt svar som en irriterad mamma delat med sig av. Fler röster kan faktiskt behöva höras ibland …

Och visst kan en bra förskola i lagom dos, med en lagom stor barngrupp och tillräckligt med personal, vara rolig för vissa barn. Men hur hög kvalitet förskolan än må ha så passar den faktiskt inte för alla barn - och eftersom forskning saknas i Sverige på vilken effekt dagens förskola har på barn - så är det direkt felaktigt att gå ut och hävda att ALLA barn behöver mer förskola.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

torsdag, januari 15, 2015

Hoppas Alice Bah Kunhke håller sig borta från familjepolitiken

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Var och en har rätt att sitta hemma vid köksbordet och fatta egna viktiga beslut kring familjen och hur de vill att barnen ska få växa upp - och naturligtvis utan pekpinnar från politiker. Självklart ska föräldrar ha tillgång till en seriös och objektiv faktabas att ta del av, när de ska fatta sina beslut … och de ska självklart också ha en mängd verktyg i de politiska ramarna som gör att de kan sy ihop den bästa lösningen för barnen. Barn är olika, familjer är olika, det är inte så dramatiskt.

Känns det som att de förutsättningarna finns är det förstås enkelt att acceptera att föräldrar väljer olika och inget man behöver lägga tid och energi på att ifrågasätta. Då vet man att föräldrar väljer - och inte styrs. Det är mer "jaha ni valde så - och vi valde så här" (sedan kan man självklart ha åsikter rent privat, men det är inget man behöver lufta offentligt tycker jag).

Riktigt så ser det ju tyvärr inte ut nu när de rödgröna redan i regeringsförklaringen valde att strypa valfriheten och försämra kraftigt för hemmaföräldrarna genom att ta med ett borttagande av vårdnadsbidraget omgående.

Därför känns det viktigt att se vilken filosofi som driver de politiker som kör den här linjen med att alla småbarnsföräldrar ska arbeta heltid. Självklart blir man oroad över den livsåskådning som präglar de nya politikerna i regeringen och personligen känner jag stor rädsla att de ska få för stort inflytande i familjepolitiken.

I en intervju i DI beskriver Alice Bah Kunhke hur hon ser på barn och familj:

"Jag har alltid känt mig bättre som yrkeskvinna än som än mamma. Jag får tvinga mig själv att gå hem till de barn som jag själv har gjort."

Sedan beskriver hon hur deras tillvaro inte fungerar alls och att ingen av föräldrarna riktigt hinner med barnen, men det gör inget för det ska de lösa med att anställa en barnflicka snart.

Problemet när föräldrar går ut och berättar hur de prioriterar bort sina barn till förmån för sin egen karriär och sina egna framgångar är … att inte alla har en månadslön på 124.000 kronor och helt enkelt inte kan lösa det hela genom att anställa personal som tar hand om barnen … och sköter hemmet med mera. Vanliga föräldrar som arbetar heltid och har små barn blir helt utbrända. Och hur mår inte barnen när familjesituationen ser ut så här? Var finns barnperspektivet?

Nu senast visar en undersökning från Försäkringskassan att pappor som delar mer på hemarbetet och arbetar heltid … också … precis som mammor som gör likadant - är sjukskrivna i allt högre grad. Återigen kan vi se tydliga bevis för hur otroligt svårt det är för vanliga familjer att få ihop standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder.

Miljöpartiet har tagit bort familjepolitiken som ett politikområde och nu har de en minister som inte bara arbetar heltid, utan mer än det … och som åker ensam på spa-resor utomlands för att vila upp sig. Men så ser inte vardagen ut för de allra flesta och här ser jag många risker om den livsstil som Alice Bah Kunhke representerar skulle komma att bli någon slags förebild … och det kan jag tänka mig att det lätt kan bli, för självklart titulerar hon sig feminist - och för många är jämställdhet och feminism att kvinnor ska arbeta lika mycket som män har gjort i alla tider och samtidigt prioritera bort familjen. Men många mammor (och pappor) vill inte leva så här … och det ska man också ha all respekt för och anpassa de politiska ramarna efter. Och där är vi inte än … långtifrån, när vi nu har en rödgrön regering som redan i sin regeringsförklaring gick ute med att vårdnadsbidraget skulle tas bort: "för att få ut fler kvinnor i arbetslivet när barnen är små" (vare sig de vill eller inte).

Det ser inte ljust ut för valfriheten just nu - och jag hoppas att många sprider att Nya Föräldraupproret är med och försöker vända utvecklingen och få ett skydd och stöd också för de föräldrar som vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Starkare relation till jobbet än till barnen

Hög tid för en ny familjepolitik

Barnen får betala ett högt pris med S-förslagen

Dålig idé av S att slopa alternativen i barnomsorgen

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

torsdag, januari 01, 2015

Tid för barn och balans mellan familj och arbete. Nu måste vi få stöd i de politiska ramarna.

Madeleine Lidman
Med dessa rader vill jag önska alla ett Gott Nytt År!

Nu ser vi en växande gräsrotsrörelse med föräldrar som vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete. Ju fler vi i Hemmaföräldrars nätverk, HFN, når ut till - desto fler ansluter sig till oss. HFN är en liten motrörelse mot standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. En liten motrörelse som jag startade 2001 och som ständigt växer sig större. Utan pengar och med endast mitt eget ideella arbete drog jag igång det hela … och med hjälp av andra medlemmar i Hemmaföräldrars nätverk - som följer filosofin om att ge stöd, råd och inspiration till andra som tack för den hjälp de själva fått … växer vi oss nu allt större.

Alturism när det är som bäst - det civila samhället när det är som bäst.

Hemmaföräldrars nätverk är en liten ideell motkraft som till exempel under 2014 lyckades med det helt otroliga konststycket att få ett blogginlägg att läsas av över 230 000 människor på bara några månader. (På två dagar hade inlägget lästs av över 100 000 personer). Ett blogginlägg som fått över 63 000 "likes" på facebook. Det är ganska unikt - och har naturligtvis hjälpt till att marknadsföra att HFN finns.

Media har naturligtvis fått kännedom om det hela - men eftersom budskapet inte ligger i linje med en majoritet av journalisternas egna åsikter - så har inte någon journalist skrivit om det hela … som vanligt. Vilket visar hur otroligt viktigt det är att Hemmaföräldrars nätverk finns och ger en röst åt alla gräsrötter som vill ha en förändring av familjepolitiken så att den bättre anpassas efter hur samhället ser ut nu i dag och efter hur föräldrar vill leva sina liv. (Det som fungerade för snart hundra år sedan när Alva Myrdal skapade ramarna till dagens familjepolitik - fungerar inte längre, eftersom samhället ser annorlunda ut nu).

2015 ser inte lovande ut för hemmaföräldrarna. Med de rödgröna vid rodret väntar mängder med försämringar som ökar styrningen mot att alla ska välja standardlösningen. I dag har vi cirka fem procent av föräldrarna i Sverige som väljer annan omsorg än förskola: som dagmamma, flerfamiljssystem och omsorg i hemmet.

Men det finns också hopp som sagt. Andelen föräldrar som går mot strömmen och följer sin magkänsla ökar. Huvudgruppen för HFN har på facebook i dag över 1 500 medlemmar och många hundra medlemmar till i olika lokala grupper. Nya Föräldraupproret har redan haft sin första demonstration (i november 2014) för en ny och mer hållbar familjepolitik. En familjepolitik som ökar valfriheten genom att de politiska ramarna ändras. Många har skrivit på Föräldraupprorets namninsamling för valfrihet och nu är det upp till de politiska partierna att börja lyssna, tänka nytt och bättre och se till att anpassa sin familjepolitik efter hur föräldrar vill leva sina liv (inte efter hur partierna vill att föräldrar ska leva sina liv). Och för de partier som inte längre har en familjepolitik (S, V, Mp och M) … handlar det nu om att se till att ta fram en.

Frågan är nu vilket parti som blir först ut med att presentera en ny och hållbar familjepolitik, som stöttar även de föräldrar som vi ge sina barn tid samt som vill ha en balans mellan familj och arbete. Några partier har varit inne och nosat på lite idéer för att underlätta för valfriheten - men det behövs mer omfattande förslag och dessa bör tas fram i en dialog med de som har kunskapen … som HFN till exempel. En förändring mot mer valfrihet är inte heller något som kommer utan en insats från alla de som vill ha valfrihet. Ingenting kommer gratis - det vet jag som under så många år var med och kämpade i dåvarande Föräldraupproret för att vårdnadsbidraget skulle införas. Många föräldrar har små barn - men alla kan göra något litet … när de har tid och ork. Och bara det att ge av sin tid och se till att stötta och inspirera andra i Hemmaföräldrars nätverk - är guld värt.

Efter 14 år av ideellt, obetalt arbete … ett arbete med mängder av telefonsamtal, privata meddelanden på facebook, mejlkonversationer med förtvivlade föräldrar, samtal och mejl till politiker, demonstrationer, namninsamlingar och uppror - så börjar jag bli ganska trött och lite sliten. Mina barn var små när jag började och de har sett sin mamma slita all sin lediga tid med det här. De har vuxit upp med att få dela sin tid med det ideella arbetet, som sker varje dag. Jag är så glad för allt stöd jag har fått från min familj … mina barn och min man. Precis som jag är så glad över alla fantastiska människor jag lärt känna under årens lopp som stöttat mig och bidragit till HFN:s framgångar. Det är stort … allt vi faktiskt har åstadkommit … tillsammans.

Hoppas ni alla får ett fint år 2015 och att ni i mån av tid och ork kommer att finnas med och stötta HFN även under 2015.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

"Hemmaföräldrar måste få bestämma själva"

"Ha respekt för att familjer är olika"

Dålig idé av S att slopa alternativen i barnomsorgen