tisdag, maj 26, 2015

Sveriges Kvinnolobby nöjda när de tvingar ut kvinnor i ekonomisk otrygghet

Foto: Leon Fishman (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Jag vet inte vilka kvinnor Sveriges Kvinnolobby anser sig representera. Men knappast de föräldrar som vill välja själva hur de pusslar under småbarnsåren i alla fall. På ideologisk grund har de kommit fram till följande: "Sveriges Kvinnolobby välkomnar att lagen om vårdnadsbidrag upphävs. Bidraget riskerar att skapa inlåsningseffekter för grupper som redan står långt från arbetsmarknaden".

Tänk att vårdnadsbidraget är en sådan nagel i ögat på den Kvinnolobby som vill att kvinnor ska följa i männens fotspår och börja göra som män alltid gjorde förr i tiden - arbeta heltid och vara med barnen så lite som möjligt. De har bestämt att lyckan finns i att kvinnor ska göra … som män gjorde förr. Låter ju nytänkande … eller inte.

2011 var det drygt 8 000 föräldrar som använde sig av vårdnadsbidraget. För just de föräldrarna som råkade bo i en kommun som erbjöd vårdnadsbidrag, innebar det att de hade en möjlighet att vara hemma med sin anställning och sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Några var ensamstående, flera var pappor (det är ofta fler pappor som tar ut det än vad som syns i statistiken - den säger att cirka 10 procent är pappor men i vissa kommuner går det bara att skriva en förälder även om båda är hemma 50 procent var) - och flera var kvinnor.

3 000 hade "utländsk" bakgrund, det betyder att det handlade om en person i statistiken, som kanske hade en förälder som var född utomlands, eller att de kanske flyttat till Sverige som barn. Men eftersom nyanlända och personer som befinner sig i andra åtgärder eller har andra ersättningar inte FÅR ta ut vårdnadsbidrag - så är faktiskt inte "utländsk bakgrund" liktydigt med att det handlar om "personer som står långt från arbetsmarknaden" - som vårdnadsbidragets belackare ofta hävdar. Men det låter väl bra att försöka sprida den lögnen om och om igen … och därmed försöka ge tyngd åt beslutet att det är okej att rycka undan mattan för de föräldrar som vill stanna hemma längre OCH som vill behålla en fot på arbetsmarknaden och sin SGI - vilket de gör med vårdnadsbidraget.

Något som inte heller syns i statistiken är att många föräldrar som väljer att stanna hemma längre, startar eget. Hemmatiden gör nämligen föräldrar kreativa, men eftersom det också är stigmatiserande i Sverige att välja tid för barn - och i slutändan kan göra att karriären stannar av, så vet också många hemmaföräldrar att de måste hitta andra sätt att överleva och få en inkomst. På facebook finns nu en nystartad facebook-grupp för Hemmaföräldrar med eget företag, där föräldrar tipsar och ger varandra det stöd som de inte får någon annanstans. (Det ingår ju lite i konceptet när man ska tvinga föräldrar att välja standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder - att hotet om ett liv i evig fattigdom och utanförskap, ska finnas där som ett straff, så att föräldrar inte ska våga gå mot strömmen och göra det som känns bäst för den egna familjen - och för det egna barnet).

Sveriges Kvinnolobby glömmer också i sin iver att styra människor på ideologisk grund - att standardlösningen för många kvinnor gör att de blir sjukskrivna redan efter första barnet. I Stockholm där en majoritet av föräldrarna väljer standardlösningen ökar nämligen sjukskrivningarna redan efter första barnet. I övriga landet ökar sjukskrivningarna för kvinnor efter andra barnet. Det intressanta är att även pappor numera drabbas av de negativa effekterna av standardlösningen.

För familjer som har tillgång till vårdnadsbidraget så är det ett viktigt verktyg för att kunna pussla och trixa för att få ihop en bra balans mellan familj och arbete under småbarnsåren. Föräldrar som inte har verktyg att kunna sy ihop en bra lösning - drabbas av sjukdomar. De som ändå tänker välja att stanna hemma längre OM vårdnadsbidraget försvinner - eller i kommuner där det inte finns … drabbas av ekonomisk otrygghet då de måste säga upp sig. De förlorar alltså en fot på arbetsmarknaden och sin SGI.

Så kan de gå när människor bygger sina antaganden på ideologi - i stället för fakta.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Sveriges Kvinnolobby skriver också:
"Då ett avskaffande kan leda till större efterfrågan på förskoleplatser vill Sveriges Kvinnolobby framhålla vikten av tillgänglig barnomsorg alla tider på dygnet och i hela landet. Det är en förutsättning för kvinnors ekonomiska självständighet." Dygnis för barn - kan bli så här: "Cornelia fick åka taxi själv till nattis".. (På vilket sätt gynnar det barnet ...)

Vår vardag med vårdnadsbidraget

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Myten om vårdnadsbidraget



torsdag, maj 21, 2015

En lögn blir inte en sanning - bara för att den hela tiden upprepas

Skärmdump från artikel
Tänk att verkligheten kan beskrivas så olika. När moderaten Camilla Walterson Grönvall beskriver förskolan i Sverige så anammar hon Lärarförbundets beskrivning rakt av: "Vi har en förskola i toppklass", men ... som tämligen nybliven medlem i faceboogruppen Förskoleupproret med över 7.000 medlemmar ... måste jag nypa mig i armen ... har VI??!!

Många av inläggen i Förskoleupproret beskriver den verklighet som förskollärarna och barnskötarna arbetar under. Lärarförbundet är stolta över att förskolan har blivit skola och den lilla ettåringen en elev "i det livslånga lärandet". Men när man sedan läser om förskollärare som sitter och skriver och planerar "skoldagen" och följer alla regler och riktlinjer för skolundervisningen i förskolan, samtidigt som övrig personal knappt klarar av att hantera den stora barngrupp de fått hand om ... där barnens säkerhet faktiskt många gånger står på spel ... så verkar Waltersons Grönvalls och Lärarförbundets senaste utspel helt sakna verklighetsförankring.

Nej ... alla dessa små barn behöver inte förskolechefer som gått en rektorsutbildning, vilket är ett nytt förslag för att göra "en förskola i toppklass" ännu bättre, tillsammans med en massa andra skolifierande förslag. Och nej Lärarförbundets egen "knep och knåp"- undersökning där de påstår att de genom att detaljstudera PISA hittat statistik som styrker att barn som gått i förskola blir duktigare i skolan ... faller ju liksom direkt med tanke på PISA-resulatet rent allmänt. Sedan mätningen startade har ju faktiskt svenska elevers kunskaper sjunkit vid varje mätning - i samma takt som allt fler barn gått i förskola. Jag menar ... en lögn blir ju inte en sanning bara för att man upprepar den hela tiden.

För sanningen är att det inte finns någon forskning i Sverige på vilken effekt förskolan har på barn. Alltså ingen forskning de senaste 30 åren ...  Och det där att Lärarförbundet gått in i PISA-undersökningen och plockat ut just hemmabarn och jämfört dem med förskolebarn   ... det är inte heller med sanningen överensstämmande om det har jag skrivit tidigare: Lärarförbundet använder statistiken fel.

Det sista vi behöver nu är fler artiklar som försöker slå blå dunster i ögonen på föräldrar. Vi har problem i Sverige ... stora problem med en familjepolitik som havererat och en av pusselbitarna i familjepolitiken är just förskolan ... som har stora problem med höga sjukskrivningstal bland personalen, stora barngrupper och för lite personal. Det är där vi ska lägga fokus ... inte på att fortsätta låtsats som att de regnar ... det håller inte längre. Dessutom är frågan om vi ska ha en SKOLA för ettåringar - barn mellan ett till tre år behöver god omsorg - inte skolundervisning.

När det gäller förskolan måste man börja med att få in i de politiska ramarna att förskolan ska utformas efter vad små barn behöver. Sedan bör en arbetsmiljölag och en Lex Sarah för förskolebarn (och fritidsbarn) införas.  Förskolebarn saknar skydd

Efter det bör ramarna för förskolans uppdrag ses över. VAD ska rymmas inom förskolans ramar, vilka barn ska den vara till för främst (barn till föräldrar som arbetar? - och ska övriga som vill nyttja den 30-40 timmar i veckan utan särskilda skäl till exempel få betala en timtaxa?).

Och faktiskt till syvende och sist så handlar det om att se över hela familjepolitiken. Vi kan inte bara se förskolan och en pusselbit - utan vi måste våga se hela pusslet. Hög tid för en ny familjepolitik

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Många risker med långa dagar i förskola

Lärarförbundet siktar högt - men missar helt

Lärarförbundets skolranking bygger på vänsterns ideologi

En skoltrött sexåring klarar sig inte genom hela skolsystemet

Temavecka självmord i TV4 - arbetsmarknaden sägs vara orsaken

Foto: Seth Dickens (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Halkade in på TV4 imorse och såg inslaget om den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Martin Forster psykolog och doktor i psykologi berättade i inslaget - temavecka självmord - att orsaken till denna ständigt ökande psykiska ohälsan är ... ARBETSMARKNADEN och att det blivit svårare för ungdomar att få jobb. Den här oron "sipprar ner i skolan och påverkar barnen så att de mår dåligt".

Eftersom jag kanske missade eventuella uppföljningsfrågor så mejlande jag Martin Forster men ringde även för att fråga HUR han kommit fram till det här. (Samma slutsats som Sven Bremberg, på Folkhälsomyndigheten - tidigare Folkhälsoinstituet kommit fram till). Kunde jag få ta del av forskning? Studier? Länkar till dessa?

Enligt Martin Forster är det viktigt att studera vilka förändringar som skett över tid - för det är förändringarna som visar vad som är orsaken. Man kan alltså se ett starkt samband i och med att arbetsmarknaden förändrats och det blivit svårare för ungdomar att få ett jobb - samtidigt som den psykiska ohälsan ökat, enligt honom.

Grekland har ju länge haft hög arbetslöshet och en otrygg arbetsmarknad. Kan man då se att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökat där?

– Nej, men de har ju inte haft problem så väldigt många år. Bara en fem år, säger Martin Forster, och berättar att mellan 1985 och 2005 har man följt 10 olika länder och sett det här sambandet mellan försämrad arbetsmarknad och psykisk ohälsa.

Men under de här åren i Sverige så måste det väl finnas fler förändringar ... om det nu är förändringar som gör att man kan se ett samband med den psykiska ohälsan. Hur vet man då att det just är situationen på arbetsmarknaden?

– Det är fler förändringar som spelar in: Förändringar i skolan, boendesituationen, individualism och sömnvanor, säger Martin Forster.

Men varför tittar man bara på förändringar under skolålder? Hur vet man att det inte är också förändringar under småbarnsåren som påverkar, som till exempel större barngrupper i förskolan?

– Det är för stort tidsspann för att se om det kan ha haft en påverkan på den psykiska ohälsan, säger Martin Forster.

Skulle jag kunna få ta del av den forskning som du säger finns som visar att det är just situationen på arbetsmarknaden som är orsaken?

– Jag mejlar dig den forskning som finns, säger Martin Forster avslutningsvis.

För att få lite fler synpunkter kring om det är arbetsmarknaden som är den primära orsaken till ökningen av självmord och den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar, kontaktade jag Eva Rusz  som är leg. psykolog och leg. psykoterapeut samt ledande relationsexpert och hon svarade skriftligen enligt nedanstående.

Tror du att ångest, oro, självskadebeteenden och självmord beror på att ungdomar är oroliga över om de ska få ett jobb?

"Det är märkligt att en expert inom psykologin kan påstå att ungdomars psykiska ohälsotal skulle enbart bero på oron för att inte få arbeten i framtiden?

Jag tror för min del att de ökade psykiska ohälsotalen handlar om ungdomars brist på vägledning och bekräftelser då deras vårdnadshavare haft för lite tid för dem och förverkligat sig själva under de viktiga småbarnsåren. Jag arbetar inom primärvården med psykisk ohälsa och märker att undgomar födda i början på 90-talet har svårt att hantera problem de möter, de saknar strategier och en inre vägledning, troligen för att de inte har fått den träningen hemifrån.

Depressionstillstånd kan givetvis utlösas av att man inte ser någon ljusning i det framtida livet och då ”drar man ner rullgardinen och går in i grottan och inväntar bättre tider”. Vissa ungdomar kan vara extra sårbara och givetsvis förstora upp de framtida negativt tänkta secnariorna värre än andra. Men trots allt handlar ångest, oro och depression om hur många gånger, i vilken omfattning människobarnet har fått beskydd, bekräftelser på att det duger, vägledning och medkänsla under uppväxten. Människor som har upplevt icke kontinuerligt känslomässigt omhändertagande är mer i riskonen för att utveckla ångest sjukdomar."

Personligen så är jag övertygad om att vi i dag har så pass mycket kunskap kring vad små barn behöver ... kunskap kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi ... för att kunna identifiera de framtida problem som barn kan drabbas av längre fram i form av psykisk ohälsa ... om de inte får vad de behöver under sina första år i livet. Basala saker som: närhet, kärlek, god omsorg, god anknytning och socialt samspel med en vuxen - mycket viktiga pusselbitar för barnens välmående. Det är inte alls en för lång tidsaspekt utan också en viktig faktor att väga in. Barn som har fått sina basala behov tillgodosedda under småbarnsåren ... borde också klara av livets utmaningar bättre. Upp- som nergångar.

Hoppas verkligen att TV4 tar och nyanserar den här diskussionen och väger in fler saker än arbetsmarknad. Det handlar ändå om något så viktigt som att stoppa ökningen av självmord och psykisk ohälsa.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Forskare blundar för kunskap om barns behov

Exempel på hur forskningsförnekarna arbetar

Forskare involverade försäljning av manualbaserade program

Forskning på barn

Svenska tonåringar har aldrig mått så dåligt men ingen forskar på varför

I U-länderna svälter barn ihjäl - i Sverige tar de livet av sig

tisdag, maj 19, 2015

Nej barn MÅSTE inte gå i förskola för att utvecklas optimalt

Foto: Heather Katsoulis (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
En av den vanligaste frågorna som dyker upp inne i Hemmaföräldrars nätverks facebook-grupp är om det är okej att vänta med förskola, eller till och med hoppa över den helt till skolstart. Många föräldrar som bara är hemma några månader efter ettårsdagen får finna sig i att bli en måltavla för allehanda åsikter från släkt, vänner, bekanta, grannar - ibland även på BVC och personalen på öppna förskolan:

"Men oj har ditt barn inte börjat på förskola ännu HUR ska det gå? Små barn behöver träffa andra kompisar och lära sig fungera socialt" - eller något i den stilen.

Och så alla undersökningar som sägs visa att barn som går i förskola blir duktigare i skolan. Vilken förälder vill sabba livschanserna för sin lilla knodd och hoppa över förskolan då.

Därför finns det anledning att titta lite på vad små barn behöver, egentligen. För även om en  bra förskola kan vara ett komplement till hemmet, så är det ju inte samma sak som att barn behöver förskola.

Till att börja med föds människobarnet för tidigt, helt enkelt för att kvinnans kropp inte klarar av att bära det cirka ett år till, vilket enligt forskningen skulle behövas. När barnet är ett år skulle det alltså egentligen vara redo att födas, vilket är ungefär vid en tidpunkt då många små barn börjar i förskolan och går långa dagar (många barn mellan 40-50 timmar i veckan), i en stor barngrupp med många olika relationer, långt bort från någon av de fem trygga anknytningspersoner som ett så litet barn har.

I ett- och tvåårsåldern utvecklas barnets hjärna snabbare än någonsin senare i livet. Den påverkas starkt av den känslomässiga relationen till de vuxna som är viktiga för barnet. Samspelet och anknytningen – kvaliteten i relationen – har en grundläggande betydelse för barns sociala, emotionella och intellektuella utveckling. Hjärnans utveckling formas av samspelet och anknytningen till en vuxen och de tre första åren är de viktigaste för hjärnans utveckling.

Vi vet i dag vad stress gör med vuxna människors hjärnor: Stress kan leda till hjärnskador och utbrändhet. Men vad gör då stress med små barns sköra hjärnor? Hjärnor som dessutom är under utveckling? Det har det forskats väldigt lite om.

1974 kom den första forskningen kring dagisbarn (som det hette då) och stress - och den visade att redan på den tiden, när barnen gick kortare dagar och i mindre barngrupper så hade de förhöjda halter av kortisol i urinen … alltså förhöjda halter av stresshormoner. Även den amerikanska forskaren Andrea Dettling mätte kortisolet hos barn i förskolan och deras stressrespons var aktiverad och stressnivåerna steg under dagen. Enligt Sue Gerhardt, psykoterapeut, författare till boken: "Kärlekens roll - hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna" - visar forskning att barn med trygga anknytningar inte avger höga kortisolhalter i stressituationer på samma sätt som otrygga barn gör.

Att bli skild från sin mamma eller den vårdande vuxna personen som ansvarar för barnets livsuppehälle är förmodligen den mest stressande erfarenhet som ett spädbarn eller ett småbarn kan utsättas för. En tidig separation från modern ökar den corticotropinfrigörande faktorn (CRF) i amygdala. Denna anses av en del vara det biokemiska uttrycket för rädsla – också kortvariga separationer från källan till mat och skydd är mycket skrämmande för unga diande däggdjur, också de mänskliga.

I Sverige ser vi dessutom ibland separationen från den primära anknytningspersonen som "ett plåster som ska rivas av snabbt". Många förskolor kör i dag tredagars inskolning och andra sliter bokstavligen gråtande barn ur föräldern famn och uppmanar föräldern att gå. Gör man så? Vad händer om vi skulle använda samma metod för fler saker, som att lära barn äta mat. Det lilla barnet som ännu inte är suget på smakportioner, ska det "lära sig" genom att maten bara trycks in i barnets mun? Ska det lilla barnet som ska börja potträna få sitta på pottan tills det "lär sig"? Ska barnet som ska somna tryggt om kvällarna läggas i sin säng och få ligga där och gråta tills det "lär sig" att somna själv?

Det små barn behöver för utvecklas optimalt är: närhet, kärlek, god anknytning, god omsorg och socialt samspel med en vuxen som kan vägleda barnet ut i världen. Barnet behöver helt enkelt en trygg hamn, för att kunna utforska världen, men också återvända och tanka närhet, kärlek och trygghet. Om barnet får det här under sina första år, så kommer barnet att ha skapat sig en trygg inre arbetsmodell som det sedan använder för att möta livets utmaningar. Barn som inte får det här kommer att drabbas av ångest, oro, depression, självskadebeteenden och självmordstankar - ja av psykisk ohälsa i varierande grad. Och eftersom svenska barn i dag drabbas av en ständigt ökande psykisk ohälsa, så kan vi ju förstås skrika på fler kuratorer i skolan, eller så kan vi backa bandet och titta på vilken barndom vi ger barnen under deras första år. Tillgodoser vi de behov det lilla barnet har?

För föräldrar som får kommentarer kring valet att stanna hemma längre, rekommenderar jag följande länkar för läsning:

Förskolan för de allra minsta. På gott och ont

Kärlekens roll, Sue Gerhardt

Stress leder till förstoppning hos förskolebarn (Läs noga Marit Olanders ;) )

Förskolan har blivit ett experiment

Tid för barn, Per Kågeson

Anknytningsteori

Psykolog: Ett år är väl tidigt att lämna

Politiker blundar för sambandet med ungas psykiska ohälsa

Om små barns behov och utveckling, Magnus Kihlbom

Behöver min 2,5-åring förskolans stimulans

Frånvaro om forskning av små barns socioemotionella utveckling och hälsa

Organisera förskolan efter små barns behov

Barn mellan ett till tre år behöver omsorg - inte skola

Det här behöver barn för att lyckas i skolan

Stanna hemma eller välja förskola

När små barns behov negligeras - så syns det i hjärnan

Dagis kan skada ditt barn

Förskola före två års ålder kan skada barn

Barn som lämnas för tidigt kan känna sig övergivna

Det här är information som föräldrar får leta upp själva i dag. För tyvärr bygger svensk familjepolitik på ideologi och inte på vetenskap. Synen på det lilla barnet som ett problem som ska avlägsnas från föräldrarna så tidigt som möjligt - för att göra föräldrarna "jämställda" genomsyrar den information som föräldrar får. Själva barnperspektivet vad barn BEHÖVER … saknas … tyvärr. (Och en bra förskola där barnet får en möjlighet att knyta an till personalen, får gå lagom långa dagar i en lagom stor barngrupp och får sitt omsorgsbehov tillgodosett, behöver inte heller vara dålig för barnet. Det viktiga är att se till att rätt förutsättningar finns när man väljer barnomsorg utanför hemmet till sitt barn).

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Diskriminera inte barn som är hemma

Mer tid med barnen gör att du utvecklas som förälder

söndag, maj 03, 2015

Minskad valfrihet leder till större barngrupper och fler smittor i förskolan

Foto: Nathaniel Stern (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
En gång var Sverige ett smutsigt land … Lort-Sverige där många människor trängdes på trånga smutsiga ytor. Löss, skabb, loppor, tarmparasiter, tbc, diarréer och andra smittor florerade bland trångboddhet och dålig hygien. I dag ser det annorlunda ut i de svenska hemmen … heminredning är den nya hobbyn och RUT (avdraget) håller rent och snyggt. Men … tyvärr ser det många gånger inte lika bra ut i den miljö som de allra minsta barnen tillbringar sina 10-11 timmar per dag i ... förskolan.

Förskolebarn saknar skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah-lag. Att döma av hur mycket föräldrar vabbar för vård av sjuka barn … 5,2 miljarder … slutade den sista notan på - samt hur larmen om en ständig ökning av löss, kräksjukor, tarmparasiter, utbrott av tbc, resistenta pneumokocker, MRSA, virus och bakterier i strid ström … så kan man undra hur de allra minsta får växa upp. Hur ser deras miljö ut? Hur orkar deras små kroppar med dessa ständiga sjukdomar? Och hur påverkar det deras hälsa på sikt?

Frågan är bara hur det då kan komma sig, när det ser ut så här … att det finns politiska partier som vill få in ännu fler små barn i förskolan? Som vill begränsa föräldrars möjligheter att välja bort en förskola som inte har en bra miljö … som stoppar möjligheten att välja något annat? Någonting måste ju vara fundamentalt fel  i ett land som har vabb-kostnader på 5,2 miljarder under ett år. Vi talar alltså miljarder … och då har vi inte ens räknat in vad alla sjukdomar som drabbar föräldrarna … och deras arbetskamrater, vänner, bekanta och släktingar … kostar i form av alla sjukskrivningar. Eller alla läkemedelskostnader …

I det här läget väljer regeringen att som första åtgärd lägga ett förslag om att ta bort vårdnadsbidraget. "för att få in fler barn i förskolan" … för att i nästa steg börja prata om att slakta föräldraförsäkringen, också för att minska ner hemmatiden för barnen.

En stilla undran infinner sig … borde det inte vara mer naturligt att de tog tag i det faktum att Lort- Sverige återuppstått - i ny tappning … och att det är de allra minsta som drabbas hårdast.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Flera barn kan ha smittats med tbc

Sjukare barn vid bristande hygien

Stora barngrupper ger sjukare barn

Barn på förskola sjukare än andra barn

Vabbandet kan bli en pensionsfälla

Smitta i förskolan - en kunskapsöversikt

Multiresistenta bakterier stänger ner förskola

Hundratusentals svenskar fick springmask förra året

Rekordår för springmask

Loppor härjar på dagis

Dålig hygien på förskolor

Dålig dagishygien ger inga vinster

Dålig hygienkoll på många förskolor

Dålig hygien i svenska förskolor

Dålig hygien på förskola

Tre av fyra förskolor slarvar med hygienen

Dåliga förskolor ger sjuka barn

Många förskolor fick anmärkning

Ett helt dagis måste behandlas mot skabb

Fortsatt många fall av skabb i NV-Skåne

Skabb stängde förskoleavdelning

Dålig kunskap om spridning av huvudlöss

Lössen har fått fäste: "Inte längre en boom, utan finns hela året"

Person på förskola smittad av tuberkulos

Dagiset har tbc-stämpeln kvar

Smittad av tbc på förskolan

Tbc-skadad förskollärare vann kampen om ersättning

Lilla Tuva fick tbc på dagis

Tbc på förskola i Timrå

Städare befaras ha fått TBC vid arbete på förskola

Stockholm: tbc-smitta på förskola

Förskola stängs, har haft magsjuka i fyra år

Kräksjukan slår rekord

230 000 sjuka i kräksjuka

Årets kräksjuka slog ut samhälle i Skåne

Aggressiv kräksjuka slår hårt mot Sverige

Vabbandet slår rekord

Magsjuka på förskola

4-åring drabbad av resistenta bakterier på förskola

Förskolor tvingades stänga på grund av pneumokocker

110 personer på förskola fick lämna bakterieprov

Barn med pneumokocker stoppas