Sverige är ett fascinerande land. När Barnombudsmannen Lena Nyberg presenterar sin årsrapport som visar att den psykiska ohälsan hos barn mellan 0-6 år ökar så passar tydligen inte budskapet hos vänstermedia. En stor kampanj a la ”skjut budbäraren” sätts igång. Lite naivt trodde jag personligen att rapporten skulle bli startskottet till en seriös debatt kring de minsta barnens hälsa och hur vi i framtiden kan förebygga den ökande psykiska och fysiska ohälsan hos barn.
Men istället för att använda sina resurser till att ställa sig på de minsta barnens sida – de som är helt beroende av oss vuxna och vårt stöd – så ger sig vissa journalister på den som är satt att skydda de svaga – Barnombudsmannen. I Expressen den 26 mars 2007 är rubriken på ledarsidan ”Byt BO”. I ledaren kritiseras och misstänkliggörs alla fakta som presenteras i BO:s årsrapport och det hela avslutas med kravet på BO:s avgång eftersom hon citat: ”BO ropar ”varg” och skapar en bild av att svenska barn lever i sorg och fara”.
Vänd på steken då…..
Om nu Expressen inte tror på att den psykiska ohälsan ökar även hos de mindre barnen – kan de uppvisa några fakta som motsäger detta?
Visst svenska barn mår vid första anblicken bra. Vi har inte lika hög spädbarnsdödlighet som för hundra år sedan och dagens barn översköljs av prylar och har en fantastisk levnadsstandard men det räcker med att besöka BRIS hemsida för att se att något är allvarligt fel. Titta bara på BRIS.se som under 2005 hade sammanlagt cirka 428.000 besök, 24 procent fler än året innan. På avdelningen Diskussionsforum, BRIS öppna mötesplats på webben, publicerades cirka 10.200 inlägg på de sammanlagt nio teman som varit igång under året. Detta är en ökning med 50 procent jämfört med fjolåret. Andelen vuxensamtal ökar också vilket tyder på att många behöver stöd i sitt föräldraskap. Under 2005 ökade andelen vuxensamtal med 20 procent. Samtalen handlade oftast om barnets psykiska hälsa, olika problem i föräldrarollen, skilsmässoproblem eller familjekonflikter.
Och även BRIS årsrapport 2006 visade att den psykiska ohälsan ökar bland barn.
Det finns ingen ursäkt för att svika de allra minsta inte ens för att in i det sista försvara de senaste decenniernas familjepolitik. Vi står med facit i hand nu och de som insett det är föräldrarna – de som känner sina barn bäst. Sveriges föräldrar vill ha valfrihet, de vill ha fler barnomsorgsalternativ. Det vet att barn är olika och att det är föräldrarna som ska bestämma när barnet är moget för en eventuell separation från sina föräldrar.
Vad är alla dessa proffstyckare och vissa vänsterjournalister så rädda för? Förskolan kommer inte att försvinna – ni kan fortsätta att placera era barn där från ett års ålder och gå ut och arbeta heltid. Men föräldrar som inte vill göra samma val kommer snart att i allt större utsträckning kunna välja ett annat alternativ. Och kampen för jämställdhet – ja den kommer att fortsätta och när barnen inte längre används som murbräcka så kanske vi till slut äntligen kan komma att se vissa framsteg där också.
Madeleine Lidman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar