Skärmdump från artikel |
Många av inläggen i Förskoleupproret beskriver den verklighet som förskollärarna och barnskötarna arbetar under. Lärarförbundet är stolta över att förskolan har blivit skola och den lilla ettåringen en elev "i det livslånga lärandet". Men när man sedan läser om förskollärare som sitter och skriver och planerar "skoldagen" och följer alla regler och riktlinjer för skolundervisningen i förskolan, samtidigt som övrig personal knappt klarar av att hantera den stora barngrupp de fått hand om ... där barnens säkerhet faktiskt många gånger står på spel ... så verkar Waltersons Grönvalls och Lärarförbundets senaste utspel helt sakna verklighetsförankring.
Nej ... alla dessa små barn behöver inte förskolechefer som gått en rektorsutbildning, vilket är ett nytt förslag för att göra "en förskola i toppklass" ännu bättre, tillsammans med en massa andra skolifierande förslag. Och nej Lärarförbundets egen "knep och knåp"- undersökning där de påstår att de genom att detaljstudera PISA hittat statistik som styrker att barn som gått i förskola blir duktigare i skolan ... faller ju liksom direkt med tanke på PISA-resulatet rent allmänt. Sedan mätningen startade har ju faktiskt svenska elevers kunskaper sjunkit vid varje mätning - i samma takt som allt fler barn gått i förskola. Jag menar ... en lögn blir ju inte en sanning bara för att man upprepar den hela tiden.
För sanningen är att det inte finns någon forskning i Sverige på vilken effekt förskolan har på barn. Alltså ingen forskning de senaste 30 åren ... Och det där att Lärarförbundet gått in i PISA-undersökningen och plockat ut just hemmabarn och jämfört dem med förskolebarn ... det är inte heller med sanningen överensstämmande om det har jag skrivit tidigare: Lärarförbundet använder statistiken fel.
Det sista vi behöver nu är fler artiklar som försöker slå blå dunster i ögonen på föräldrar. Vi har problem i Sverige ... stora problem med en familjepolitik som havererat och en av pusselbitarna i familjepolitiken är just förskolan ... som har stora problem med höga sjukskrivningstal bland personalen, stora barngrupper och för lite personal. Det är där vi ska lägga fokus ... inte på att fortsätta låtsats som att de regnar ... det håller inte längre. Dessutom är frågan om vi ska ha en SKOLA för ettåringar - barn mellan ett till tre år behöver god omsorg - inte skolundervisning.
När det gäller förskolan måste man börja med att få in i de politiska ramarna att förskolan ska utformas efter vad små barn behöver. Sedan bör en arbetsmiljölag och en Lex Sarah för förskolebarn (och fritidsbarn) införas. Förskolebarn saknar skydd
Efter det bör ramarna för förskolans uppdrag ses över. VAD ska rymmas inom förskolans ramar, vilka barn ska den vara till för främst (barn till föräldrar som arbetar? - och ska övriga som vill nyttja den 30-40 timmar i veckan utan särskilda skäl till exempel få betala en timtaxa?).
Och faktiskt till syvende och sist så handlar det om att se över hela familjepolitiken. Vi kan inte bara se förskolan och en pusselbit - utan vi måste våga se hela pusslet. Hög tid för en ny familjepolitik
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Många risker med långa dagar i förskola
Lärarförbundet siktar högt - men missar helt
Lärarförbundets skolranking bygger på vänsterns ideologi
En skoltrött sexåring klarar sig inte genom hela skolsystemet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar