Foto: Kevin Muir(FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Självklart är det vissa stunder jobbigt att prioritera bort mig själv, fram tills jag fick barn handlade ju livet i princip bara om mig - om mina mål och drömmar, att drastiskt sätta mig själv och mina prioriteringar åt sidan och istället sätta mina barn före har alltid varit självklart men också utmanande. Samtidigt så är det för en så pass kort tid i livet jag måste ”stå åt sidan”. Jag skaffade barn för att jag vill vara med dem, ge dem trygghet, uppmärksamhet och kärlek till oändligheten - inte för att lämna bort dem åt någon annan. Visst tvivlar jag ibland, det tror jag näst inpå alla föräldrar gör. Speciellt i dagens samhälle där människor på riktigt tror att förskolan är bäst, att ett barn utan förskola inte utvecklas normalt eller lär sig saker.
Vi skolade in äldsta dottern vid 16 månaders ålder, för det var ju så man ”skulle göra”. För mig har det aldrig någonsin tidigare funnits en tanke om att vara hemmaförälder, jag flöt med strömmen och gjorde som ”alla andra”. Något i mig sa hur fel det kändes att lämna bort mitt barn och idag kommer jag kämpa, pussla och göra allt i min makt för att kunna ha mina barn nära länge. Våga gå mot strömmen, våga se förbi samhällets redan bestämda ramar. Jag ska ge er världen, låta er bli de individer NI vill vara - inte vad en institution säger åt er att bli efter deras mall.
Nina Wichtel
Hemmaförälder
Läs också:
Nej barn MÅSTE inte gå i förskola för att utvecklas normalt
Hemmaföräldrars nätverk på Facebook: Tips, råd och stöd till dig som vill ge dina barn tid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar