 |
| Foto: Yodod (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Har man samma problem med infektioner på förskolor i andra länder som man har i Sverige?
- Nej det pratas inte mycket om det. Delvis tror jag för att förskolor är ett ganska svenskt, eller åtminstone nordiskt fenomen, att barn börjar så tidigt i förskola och är där ganska långa tider, säger Anders Tegnell, stadsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Arbetet som stadsepidemiolog innebär att Anders Tegnell sitter som en kontaktpunkt mellan olika länder när det gäller den statistik och kunskap som finns om spridning av infektionssjukdomar.
- Det är intressant att det i länder där man inte har den här typen av aktiviteter – framförallt i fattiga länder där barnen är hemma - så blir barnen sjuka mycket senare i de klassiska barnsjukdomarna, säger han.
Caroline Hall, doktor i nationalekonomi, har utvärderat de insatser som gjorts för att stoppa infektionerna och har konstaterat att de nya hygienrutinerna på förskolorna inte gjorde att barnen blev friskare.
- Vi kan inte se någon statistisk signifikant minskning i sjukfrånvaron. Det kan ju vara så att en anledning till att vi inte kan se några resultat är att personalen aldrig infört de nya hygienrutinerna. Det kan ha tagit mycket tid från annat i och med att det är så stora barngrupper, säger Caroline Halls.
Det som stödjer att de stora barngrupperna har en påverkan är att de kan se en liten minskning av andelen sjukdomar i barngrupper med färre barn.
Varför blir då förskolebarnen så sjuka?
- Det är två delar i det här. Dels har barnen inte ett speciellt vältränat immunsystem när de börjar. De har inte träffat på så mycket infektioner, utan de håller på och bygger upp immunförsvaret. Dels vistas de mycket i grupper där de är nära varandra, tar på varandra och byter kroppsvätskor med varandra, säger Anders Tegnell.
Är det några infektioner som är vanligare på förskolor än andra?
- Ja luftvägsinfektioner är ju det allra vanligaste, säger Anders Tegnell.
Vinterkräksjukan är ju en sådan här sjukdom som kommit de senaste kanske 15 åren. Var kom den ifrån?
- Ja den har ju funnits längre än så. Den fanns ju även tidigare och visst såg man enstaka fall men de här våldsamma utbrotten där man får stänga hela avdelningar på sjukhus eller stänga enheter på dagis, det var man ju inte med om när jag började som infektionsläkare. Man har ju diskuterat olika saker men jag har aldrig sett någon som kan förklara varför, säger Anders Tegnell.
Hela inslaget från Vetandets värld finns här >>
Diskussionen kring riskerna med att låta små barn som inte utvecklat sitt immunförsvar, börja i förskolan - har i princip uteblivit i det här landet. 2005 kom Per Kågesons bok: ”Tid för barn", År 2010 kom boken: ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont”, av Psykolog Gunilla Niss m fl - och 2014 kom boken ”Mår barnen bra i förskolan?”, av Professor Ulla Waldenström. Böckerna lyfter många av riskerna med tidig förskolestart, stora barngrupper och få personal. Ändå har intresset varit ljumt i media och ingenting, precis ingenting har förändrats till det bättre när det gäller dessa bitar. Förmodligen för att de som får forskningsanslag och mediautrymme är det som väljer att INTE lyfta den här problematiken, utan låtsas som det regnar och sprider myter i stället, som ska lugna föräldrar och få dem att anpassa sig och följa den ideologi som politikerna stakat ut. Forskningsförnekarnas - roll i det här är ett stort problem. I slutändan är det barnen som blir lidande.
Trots att förskolemiljön gör barnen sjuka så har vissa politiska partier enbart siktet inställt på att få in 100 procent av alla barn i förskolan, inte på att erbjuda fler barnomsorgsalternativ, eller förbättra miljön i förskolan. Det är inte en acceptabel politik och det är verkligen dags att ge barn 0-6 år en röst i valet 2018. Fakta om vad små barn behöver måste upp på bordet. Riskerna med dagens familjepolitik måste fram i ljuset. Föräldrar måste få alla fakta så att de kan fatta rätt beslut kring barnen och vi behöver en ny, modern familjepolitik med valmöjligheter - så att föräldrar KAN fatta det bästa beslutet för det enskilda barnet. Och de där 5,5 miljarderna i VAB-kostnader kan vi använda på ett mycket bättre sätt, men för att få ner kostnaderna så måste vi börja med att utforma familjepolitiken efter de små barnens behov.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Jag ska inte betala för att du går hemma och drar benen efter dig
Förskolebarn är sjukare
Hur bra är förskolan för barnen egentligen?
Låt barnen få en röst i valet 2018
Hur bra är förskolan för barnen egentligen?
Låt barnen få en röst i valet 2018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar