Tre små barn faller ut genom ett fönster i skolan, läser jag i SvD och DN. De tre barnen satt på fönsterkarmen och hade lagt en kudde bakom sig. Rektor Ulla Fredricson tycker inte att personalen begått något fel. Utan säger bara; "Det var ett ögonblicksverk. Läraren fanns alldeles bredvid och det är bara 10–12 barn i förberedelsegrupperna, så det handlar inte om dålig översikt"
Nu vet inte jag om jag tycker att det är "bra översikt" att barn ska sitta i ett fönster och luta sig mot en glasruta. En glasruta är väl inte det bästa och säkraste ryggstödet i världen och ännu mindre om det är 10 meter till marken. Men det är klart, jag har ju inte gått en pedagogisk utbildning, utan litar "bara" till mitt sunda förnuft som mamma och det säger mig att jag aldrig skulle låta några barn sitta i ett fönster.
Nu har polisen i alla fall inlett en förundersökning om vållande till kroppsskada enligt arbetsmiljölagen. Därför att skolor betraktas som arbetsplatser, inte bara när det gäller lärare och andra anställda utan även när det gäller eleverna. När en elev råkar ut för en olycka under skoltid är det därför arbetsmiljölagen som gäller.
När jag läser hur man nu kommer att utreda olyckan grundligt och även kommer att göra en förundersökning om vållande till kroppskada så kan jag inte låta bli att tänka på att förskolebarn och fritidsbarn inte omfattas av arbetsmiljölagen.
För att reda ut begreppen kring skillnaderna så ringde jag upp Åke Johansson på Arbetsmiljöverket och han berättade precis det jag befarade - eftersom de här barnen omfattas av arbetsmiljölagen så kan nu Arbetsmiljöverket med lagens hjälp gå in och titta på om det finns brister på skolan. Sedan kan de komma med krav på åtgärder.
Hade samma olycka hänt på samma skola men under fritidstid, så hade Arbetsmiljöverket inte kunnat gå in och titta efter eventuella brister och ställa krav på åtgärder, eftersom fritidsbarn inte omfattas av arbetsmiljölagen. Exakt samma sak gäller alltså olyckor som händer på dagis.
Just därför så slapp Östbyskolan så lindrigt undan när 7-årige Joel dog, eftersom han dog på skolan men under fritidstid.
Det är skamligt att fritidsbarn och förskolebarn fortfarande inte omfattas av en arbetsmiljölag, tycker jag och det är skamligt att barnen är så oskyddade i Sverige anno 2009.
Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se
Läs också:
Förskolebarn saknar skydd
Någon måste stå till svars när barn dör
Självklart gäller inte arbetsmiljölagen för dagis, eftersom dagis bara finns i folkmun och i verkligheten inte funnits på nu 11 år. Förskolebarn skriver du om, men kan de då inte få lov att gå i förskola även på din blogg?
SvaraRaderaSkippa dagis-snack i framtiden, skriv förskola och tas på allvar även av en yrkesgrupp...nämligen dagisfröknarna, eller ja, förskollärare som vi ju faktiskt är.
Jag valde att skriva dagis för att inte förväxla det med 6-års som också kallas förskolebarn.
SvaraRaderaHär skriver jag om ett allvarligt problem nämligen att förskolebarn (dagisbarn) och fritidsbarn inte omfattas av en arbetsmiljölag.
Tråkigt att du inte tycker att det är värt att kommentera utan att du istället fokuserar på att jag använder benämningen dagis.....
Jag kommer att fortsätta att använda termen dagis eftersom alla då vet vad det handlar om.
Sedan arbetar det väl barnskötare i förskolan också och inte bara förskollärare? Det är säkert bra med utbildning men det viktigaste är att föräldrar kan känna sig trygga i att personalen har bra omdöme, är engagerade, har sunt förnuft och förstår vad barn behöver och förmår förmedla viktiga livskunskaper till dem och att de tycker om att arbeta med barn. Egenskaper som inte per automatik följer med bara för att man gått en utbildning.
Det här hade inte så mycket med skador att göra direkt men....Åh vad underbart..jag behöver inte skämmas för att jag inte lämnar min ..snart 3 åriga son på dagis!
SvaraRaderaDet finns alltså fler som jag...(Hamnade på hemsidan Hemmaföräldrar av en slump)Själv är jag barnskötare och har jobbat 10 år på dagis.(som jag fortfarande kallar det).
Jösses jag jobbade med småbarn....där jag ibland var själv med 11 st 1-3 åringar (Pga personalbrist)från kl:15-17....då man skulla passa dom,svara i telefon,byta blöjor,lämna ut occh prata med föräldrar...
Vill jag lämna MITT barn i en sån miljö....huuua aldrig
Förövrigt så var"pedagogerna" förskollärarna inne för det mesta och planerade så man var ensam ute på " gården" ibland med ca: 3 avdelningar a 10-15 barn...
Det är INTE barnomsorg...bara förvaring.Inga pengar i världen kan kompensera det jag har i dag...nämnligen tid med mitt barn hemma på våra egna villkor.
Bra blogg!
Stå på dig!
Tack för uppmuntran :) ...
SvaraRadera....och intresssant att läsa om hur din arbetssituation på ett dagis kunde se ut. Hade dagisbarn omfattats av en Lex Sarah lag (som inom äldrevården) - så hade personalen varit skyldig att anmäla den typen av brister som du påtalar i ditt inlägg.
Som det är idag om någon skulle anmäla en sådan arbetssituation - så riskerar den personen sitt arbete.
Du visar också på hur viktigt det är att dagisbarn omfattas av en arbetsmiljölag, den skulle kunna garantera att barnen inte får ha så få personal.
Det finns många saker som måste och som kan bli bättre inom förskolan. Men jag börjar mer och mer betvivla att regeringen kommer att göra någon förändring för att skydda också förskolebarn och fritidsbarn - alltför många brister och problem skulle komma i dagen.
Men förr eller senare måste förskolan och fritidsverksamheten igenom det stålbad som en laglig reglering av verksamheten innebär, situationen börjar bli helt ohållbar som det är nu.
Jag hoppas bara att det kommer att ske innan fler barn förolyckas eller skadas svårt.
Inte ska du skämmas för att du inte lämnar bort sonen. Titta in på hemmaforaldrar.se samtalsforum - där hittar du många likasinnade. Alla barn är olika och du har varit klok och följt din magkänsla och valt det som är bäst för din son. Du är ju ändå den som känner honom bäst :) - en dag kommer han att tacka dig!
Jag tycker att du gör ett bra jobb som tar upp de problem som barnen kan råka ut för som förvaras i de offentliga institutionerna idag. Det är synd att de som jobbar med barnen hänger upp sig mer på ordval än de problem som finns.
SvaraRaderaAlnevik, tack för du delar med dig av dina erfarenheter. Det är saker som jag själv såg när min äldsta gick på dagis ett tag. Om de som arbetar inom barnomsorg insåg problemen som finns istället för att försvara sig, skulle det kunna ske förändringar till de bättre. Men som sagt, först måste man ju inse att problemen finns..
Jag är nu hemmamamma och mina 2 yngsta har aldrig haft någon barnomsorg..
Jag valde att inte kommentera, eftersom jag inte känner igen det fenomen du beskriver.
SvaraRaderaMå hända att barnen på min förskola inte omfattas a en arbetsmiljölag, det kände jag faktiskt inte till. För varje tillbud som inträffar skrivs en incidetrapport som skrivs på av skyddsombudet och sedan samverkas på nivån rektorer och ombud. Allvarliga situationer ses över per omgående, mindre allvarliga men dock inträffade, ses över en gång per år. Vad kan då åtgärdas, vad är en olycka som inte kunde förutses, vad beror på mänskliga faktorn och vem står till ansvar?
Skrivs ingen anmälan, men brister upptäcks - som det orimliga i att lämna en person (hur mirakelpedagogisk som helst) på gården med tre avdelningar - ligger det i pedagogernas intresse och framför allt på chefen ansvar att se över de bristerna och åtgärda dem.
Men hur bra förskola jag än arbetar på skapar systemet större och större grupper. Det är ett skäl till att mina barn är hemma så länge det bara är genomförbart. Det är inte säkerheten jag oroar mig för, det är upplägget att lära sig bitas, slåss och knuffas för att få det man vill. För även om det inte alltid är farligt att slåss, så är det inget jag vill lära mina barn.
(P.S. På min förskola finns det inga barnskötare, nej.)
Till hemmamamman som tycker att jag gör ett bra jobb - TACK :-)
SvaraRaderaOch till ganesha - Intressant information du delger. Precis som vi vuxna inte orkar med att göra allt hela dagarna i stora grupper - tänk att äta, sova, leva med så många människor runt omkring hela dagarna som små barn får göra - så orkar naturligtvis inte små barn det heller. Utan reaktionen blir nog som du beskriver.
Min tanke är att om barnens "arbetsmiljö" också får ett skydd i en lag, så ska det inte vara okej med så stora barngrupper.
Som du skriver finns det vissa regler idag för hur problem inom förskolan ska hanteras men jag tror att personalen många gånger är så utsatt att det är svårt. Föräldrar känner sig också sårbara och vet inte var de ska vända sig och oron finns nog att det ska slå tillbaka mot barnen om de klagar.
Här finns det mycket att göra. Det bästa vi kan göra i nuläget är att sprida informationen om att förskolebarn- och fritidsbarn inte omfattas av en arbetsmiljölag och påtala det felaktiga i det när vi kan och där vi kan.
Ju fler vi är som samarbetar desto bättre.
Vad skönt för dina barn att du valt att ha dem hemma så länge det går :) Strongt gjort!