söndag, mars 12, 2017

När ska vi börja prata om att det går att förebygga psykisk ohälsa

Foto: Felipe Skroski (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
I Expressen står det att "var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige, men medan det i självmordsstatistiken generellt har märkts en nedgång på senare år, ser siffrorna bland barn och unga motsatt ut. Enligt NASP:s (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) tog 155 barn och ungdomar upp till 24 år, sina liv 2015. Tolv av dem var under 14 år (mot sju året innan)."

Vi har en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn och ungdomar i det här landet, men fortfarande så pratar vi inte om de första viktiga åren och vad små barn behöver. Vi förebygger inte, utan fokus ligger bara på vilka åtgärder som ska sättas in när katastrofen är ett faktum. Ändå finns det gedigen forskning vad små barn behöver för att vi ska minimera risken för psykisk ohälsa längre fram. En forskning som inte kommer fram då vi har flera forskningsförnekare i det här landet.

Agnes Wold - en av forskningsförnekarna - är i farten nu igen. Hon refererar till en studie som visar att även råtthanar har tendenser till att ta hand om råttungar, så därför ska alla kvinnor arbeta heltid under småbarnsåren och bara amma i sex månader, enligt Agnes Wold. Det är lite svårt att hänga med i hur hon får ihop det hela när hon försöker berätta varför det bara finns en lösning under småbarnsåren - men den uteblivna logiken spelar liksom ingen roll och frågorna från media uteblir.

För enligt vilken studie är det inte bra att amma efter sex månader? Och även om pappor självklart också är bra på att ta hand om sina barn, vad säger att inte varje familj har rätt att hitta sin egen lösning - utan ska styras ovanifrån?

Trots att politikerna med hjälp av forskningsförnekarna stakat ut hur alla ska leva sina liv i vårt land när barnen är små och ständigt matar ut vilken väg som är den "rätta" - så kan det ju faktiskt finnas kvinnor som absolut inte vill gå tillbaka till arbetet efter sex månader. Kanske för att den första tiden försvann som i dimma på grund av en tuff start med en liten som gråtit dygnet runt, eller varit svårt sjuk. Kanske för att det finns mammor, som precis som jag drabbats av komplikationer i samband med graviditeten och behöver längre tid för återhämtning. Kanske för att det finns mammor som VILL amma längre än sex månader och ser att det lilla barnet behöver det. Och kanske för att det finns mammor - precis som det finns pappor - som hellre vill vara hemma längre - och som tycker att det är deras självklara mänskliga rättighet som föräldrar att välja själva hur de ska göra. Vi är olika vi människor, familjer är olika och barn är olika - så varför ska vi då alla göra likadant?

För den rödgrönrosa ideologin är det fria valet ett hot. För att undvika att människor väljer "fel" - ska de tvingas att rätta in sig i ledet genom att föräldraförsäkringen tvångskvoteras rakt av och så ska alla tvingas välja standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. De som inte följer med strömmen ska kastas ut i ekonomisk otrygghet. Det var väl därför det första de rödgröna gjorde, efter valet 2014, var att ta bort hemmasubventionen - vårdnadsbidraget. En subvention som gjorde det möjligt för en förälder att vara hemma i tre år med sin anställning och sin SGI skyddad. Ut i ekonomisk otrygghet SKA nämligen de föräldrar kastas, som väljer tid för barn och balans mellan familj och arbete. Det ska vara kännbart att inte följa den väg som politikerna stakat ut.

Den här makten att straffa människor för deras val kan politikerna ta på grund av att vi har världens högsta marginalskatt. Det gör att låg- och medelinkomsttagare måste stå med mössan i hand, för att överleva - och be att få lite subventioner tillbaka när den extremt höga skatten är betald. Subventionerna som ska kompensera för de extremt höga skatterna - betalas bara ut om de placerar sina små i förskola från ett års ålder, vare sig barnen mår bra av det eller inte. Barnen är liksom inte intressanta. Hur de drabbas får helt enkelt bli en senare fråga, som nu när det återigen kom en ny rapport från BRIS om den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar.

Självklart pratar BRIS bara om vad som ska göras när barnen insjuknat i psykisk ohälsa - inte hur man ska arbeta förebyggande. Och orsaken är förstås att de valt att samarbeta med en annan forskningsförnekare - Sven Bremberg.

Vi har bara ett liv. Det är faktiskt en mänsklig rättighet att få bestämma vilka prioriteringar man vill göra i sitt liv.  Och det är ingen naturlag att hemmaföräldrar ska få sämre ekonomi eller sämre pension, utan det är en situation som politikerna skapat - och som vi faktiskt kan förändra genom att ta fram en ny familjepolitik.

Det här fungerar inte längre. Vill DU som förälder ha en lösning skriv på namninsamlingen Power to Parents så att samtliga partier tar fram en mer vettig familjepolitik som stöttar föräldrar - i stället för att styra dem.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Anmärkningsvärt att Agnes Wold avfärdar forskning

Forskare blundar för kunskap om barns behov

Lista över forskningsförnekarna

Det duger inte att jobba heltid, hämta sent på dagis och sedan klaga när man får problem

Sexåringar upplever en alltmer stressad vardag

Större satsningar löser inte problemen i förskolan

Mammor betalar priset för att arbeta heltid

Varför skaffar man barn om man inte vill umgås med dem?

Korruption bakom forskares förnekande av barns behov

Sven Bremberg tjänar pengar på barns psykiska ohälsa

I U-länderna svälter barn ihjäl - i Sverige tar de livet av sig

Temavecka självmord - arbetsmarknaden sägs vara orsaken







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar