lördag, april 02, 2011

Skrämmande okunskap hos vissa läkare

Man kan lägga energi på olika saker. Många i dag har insett att den svenska förskolan befinner sig i en djup kris och att väldigt många barn far riktigt illa i den miljö som de tvingas tillbringa sina dagar i. Därför arbetar de aktivt för att påtala problemen och försöka förbättra de små barnens vardag. All heder åt dessa människor som lägger tid och energi på att kämpa för våra allra minsta.

Sedan finns det människor som kämpar med näbbar och klor för att bevara myten om att den svenska förskolan håller en hög kvalitet och att dagens stora barngrupper och få personal inte innebär några som helst risker för barnen. Den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn till trots.

Cecilia Chrapkowska läkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus - även politiskt engagerad i Feministiskt initiativ, Fi, tillhör de som vill bevara myten och skriver flitigt debattinlägg för att med alla medel upprätthålla sakernas tillstånd, så att allt blir vid sin ordning. Det är inte särskilt hedervärt i mina ögon. Hon hävdar till exempel att det finns vetenskapliga studier av hur förskolevistelse påverkar barns utveckling och hänvisar naturligtvis till den ENDA STUDIE som gjorts på barn i Sverige - Bengt-Erik Anderssons studie gjord på 119 barn (några hoppade av under tidens gång) - som gick på dagis i slutet av 70-talet och början på 80-talet. Problemet är bara att den studien inte har evidens och det beror bland annat på att föräldrarna själva fick anmäla sig till studien. Ett annat problem är att det talas om "förskolebarn" men hälften av barnen som omnämns som "förskolebarn" gick hos dagmamma! Dessutom såg dagis på 80-talet helt annorlunda ut jämfört med dagens förskola;

- Läroplanen fanns inte
- Personalen var inte lika välutbildad
- Barngrupperna var mindre
- Personalen var fler

Men det finns studier och forskning som har evidens som till exempel NICHD studien gjord på över 1 000 barn. Där förskolorna många gånger höll högre kvalitet än förskolorna i Sverige. Den studien visar att dagisbarnen hade ett litet försprång i kunskaper inför skolstarten men att den skillnaden är utraderad vid 12 års ålder, då det INTE går att se några som helst skillnader. Däremot visade det sig att dagisbarnen blev betydligt mer aggressiva och hade fler beteendestörningar och det hade en direkt koppling till vistelsetiden på dagis - ju längre dagar desto mer aggressiva och utagerande blev barnen.

Men Cecilia Chrapkowska är tack och lov ganska ensam om att fortfarande hylla förskolan i sin nuvarande form - med stora barngrupper och få personal. De allra flesta ser och har sett problemen under flera år nu. Böckerna "Tid för barn" av Per Kågeson och "Förskolan för de allra minsta. På gott och ont" sammanfattar läget väldigt bra. De som har ställt sig på barnens sida skriver blanda annat i artikeln "Staten måste ta ansvar för alla förskolors kvalitet" följande;

"Stora barngrupper är riskabla på flera sätt. Stress innebär psykobiologisk obalans som, om den blir långvarig, ökar risken för framtida psykosomatisk sjuklighet. Stresstillstånd utvecklas om oro och ängslan inte kan fångas upp i en trygg relation. Andra viktiga stressfaktorer i stora barngrupper är buller och trötthet".


Sue Gerhardt berättar i sin bok "Kärlekens roll" hur studier av dagisbarn visade på höga nivåer av kortisol;

"Den amerikanska forskaren Andrea Dettling använde sig av kortisolmätningar för att avläsa vilken effekt detta hade på stressresponsen. Hon gick till en förskola för att studera barn i tre- fyra årsåldern som var åtskilda från sin närmaste anknytningsperson hela dagarna.

Hon fann att barnen upplevde denna erfarenhet stressande. Det behövde inte vara så att barnen såg stressade ut eller uppträdde som om de var stressade, men deras stressrespons var aktiverad och deras kortisolnivåer steg allteftersom dagen led, i synnerhet för de barn som var mindre socialt begåvade. På eftermiddagen hade de extra höga kortisolnivåer – alltså vid en tid på dagen då de normalt sett var minskande hos barn som var hemma med en förälder".


Men enligt Cecilia "finns det dock inga svenska studier som tyder på att förskolevistelse försämrar barns psykiska hälsa". Nej, för det finns inga svenska studier gjorda överhuvudtaget. En skicklig liten vilseledande mening. Och för att vända på det hela - så finns det faktiskt inte några studier som visar på varför vi i Sverige har en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn, så hur kan en läkare som Cecilia bara hävda att det INTE finns ett samband med dagens förskola? Det är inte seriöst.

Men hur som helst så finns det mängder med studier utomlands och det finns mängder med psykologer, läkare och människor som arbetar med barn - som ser ett samband mellan stora barngrupper, få personal i förskolan och psykisk ohälsa. Det finns människor som berättar fakta istället för att underhålla myter.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Ideologi bakom Chaprowskas myter



3 kommentarer:

Segersam sa...

Å vad du skriver bra. Jag letar alltid efter "gilla-knappen" efter dina inlägg! Kram, Ingvild

Madeleine Lidman sa...

Tack Ingvild :) Kram, Madeleine

Krister Pettersson sa...

Det är anmärkningsvärt, hur många mer eller mindre "offentligt" anställda personer som rycker ut för att försvara den totalitära familjepolitiken i landet. Detta genom att påstå, att den skulle vara så nyttig för barnen, att föräldrarna inte får hindras i sin karriär eftersom "barnen numera är så få och nära varann i ålder" (Jämställdhetskommitténs omänskliga uppfattning).

Det är också synnerligen anmärkningsvärt, hur många kritiker av den totalitära familjepolitiken och dess effekter som inte ses "rycka ut" i kampen för friheten och emot den totalitära styrningen.

Var de svenska media, som "räknas" i debatten, står är därför lätt att konstatera. Men så är tidningarnas redaktioner oftast bemannade av karriärister till vänster som tillhör de hejdlöst gynnade av (s)ystemet.

TÄNK SJÄLV !