Diagnoser som ADHD ökar hos barn. Enligt den undersökning som Riksförbundet Attention gjort, anser 80 % av lärarna i årskurs 1-6 att antalet elever med neuropsykiatriska funktionshinder har ökat de senaste tio åren. 85 % av lärarna har minst en elev med neuropsykiatriskt funktionshinder. Nästan var sjätte lärare (15 %) har tre eller fler elever som antingen fått diagnos eller som enligt lärarna har tydliga tecken på neuropsykiatriskt funktionshinder. (Ökning av funktionshinder som ADHD i skolan).
Men varför?
Frågar vi Folkhälsoinstitutet så kanske de svarar att det beror på ungdomsarbetslösheten. För den som söker en seriös förklaring så kan vi rekommendera sommarnumret av Illustrerad Vetenskap. Där går det att läsa om hur viktigt det är att spegelneuronfunktionen får utvecklas hos det lilla barnet för att det ska utveckla empati som vuxen. Ingen vet riktigt varför barn får ADHD i dag men att det finns en överdiagnostisering av sjukdomen kan kanske ha sin förklaring i att vi inte tar de första sex viktiga åren för barns utveckling på allvar, utan fortfarande har övertro på att barn utvecklas bäst i stora barngrupper med lite personal långt borta från föräldrarna. Men i själva verket är det kanske så att många funktioner i hjärnan utvecklas bäst i samspelet med en förälder. Läs Kritisk granskning ger hållbar kunskap
I Illustrerad Vetenskap står det; "hur italienska forskare för tio år sedan upptäckte en ny och mycket speciell grupp av hjärnceller, som döptes till spegelneuron. Som namnet antyder är deras funktion att spegla. Spegelneuron är aktiva när vi utför en handling, till exempel att lyfta en kopp eller knyta handen, men de är även aktiva, när vi ser andra göra samma sak. Dessutom är spegelneuron aktiva både när vi själva uttrycker känslor, till exempel genom att le, och när vi ser andra göra det.
Det verkar som att vår förmåga att känna empati, det vill säga sätta oss in i andra människors känslor, utgår från spegelneuronen. När vi ser ett leende, sker en spegling i vår hjärna, som utlöser samma hjärnprocesser som om leendet varit vårt eget. Man kan säga att vi förstår andra människors känslor och avsikter genom att utföra ett slags mental efterlikning av de signaler vi tar emot. Vi känner med varandra bokstavligt talat. Denna förmåga är dock kraftigt försvagad hos personer med diagnosen ASD (Autistic Spectrum Disorder, autismpektrumstörning). ASD är en gemensam beteckning för flera olika utvecklingsstörningar, bland annat så kallad klassisk autism och det något mildare Aspergers syndrom.
Symptomen varierar, men alla tillstånden inom det autisktiska spektret har ett avgörande gemensamt drag: den bristande förmågan att sätta sig in i en annan persons situation. På grund av detta fungerar autistiska personer som regel dåligt socialt och blir ofta avskärmade från sin omgivning. Enligt professor Marco Iacoboni vid University of Calofornia i Los Angeles skall förklaringen till sannolikt sökas i spegelneuronsystemet, det vill säga de tre områden av hjärnbarken där man vet att spegelneuronen finns. "
Kanske börjar tiden bli mogen för att snart skapa en familjepolitik som tar hänsyn till att barn faktiskt följer ett visst mönster för sin utveckling och att det mönstret rimmar illa med dagens polititik där den lilla ettåringen förutsätts vara redo att kliva ut i livet som "elev" för att ta plats i en "skola" och där lära sig att fungera självständigt 10-11 timmar på egen hand - utan stöd från sina föräldrar.
Madeleine Lidman
Läs också:
Kontaktstörning hos spädbarn eller små barn
Älskade barn blir inte våldtäktsmän
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar