tisdag, oktober 28, 2014

När LO regerar i landet - sätts demokratin ur spel

skärmdump
”Löntagarfonder är ett jävla skit,
Men nu har vi baxat dem ända hit.
Sen ska de fyllas med varenda pamp,
som stött oss så starkt i våran kamp.
Nu behöver vi inte gå flera ronder,
förrän hela Sverige är fullt av fonder.”

När dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt på 80-talet formulerade ner sina åsikter i en dikt - som en majoritet av svenska folket dessutom ställde sig bakom - återgavs dikten i varenda tidning. Löntagarfondernas vara eller icke vara var en av 1980-talets hetaste politiska frågor, men trots ett massivt motstånd mot att Sverige skulle bli kommunistiskt körde socialdemokraterna på som en ångvält.

Och på den ångvälten satt LO och körde.

Ett fackförbund som genom en odemokratisk allians med den socialdemokratiska regeringen sett till att köra igenom sin heta kommunistiska dröm om att ta över alla företag.

Med den nya rödgröna regeringen har vi nu ett liknande läge, men den här gången är det inte företagen som LO vill ta kontrollen över - utan familjerna. Familjer är till för att styras och LO har nu utarbetat en modell som alla ska tvingas in i … vare sig de vill det eller inte. Precis som med löntagarfonderna.

Modellen LO vill ha igenom ska se till att det det blir slut på valfriheten och föräldrar ska inte kunna stanna hemma med sina barn under en längre period när de är små. Det som upprör LO är att det finns föräldrar som har råd att vara hemma längre genom att ta ut obetalda dagar. Och sedan så finns det de som inte har råd - och det är inte rättvist - det ska vara "jämlikt" för alla (lika dåligt). Därför ska rätten att ta ut obetalda dagar tas bort. Enligt konceptet "lika dåligt för alla" ska även garantidagarna tas bort.

Kanske borde Löfven ha varit tydligare med att en röst på de rödgröna också innebar en röst på LO och deras idéer. Då hade människor tydligare kunnat sätta sig in i vilken politik som de egentligen skulle få när de röstade på S eller Mp.

I Hemmaföräldrars nätverk tror vi på demokrati och förkastar ångvältspolitik där politiker kör över människor i ideologins namn. Vi står därför upp för Sveriges barnfamiljer och vill stoppa mer styrning av barnfamiljerna:




Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk


Läs också:

Rebecca Weidmo Uvell: När skickar ni ut LO från Rosenbad?

4/10 och kampen för att avveckla löntagarfonderna

25 år efter fjärde oktober kampen

LO pressar på om tredelad föräldraförsäkring

Obetald ledighet hinder för jämställdheten

LO: Dåligt stöd bland medlemmarna

Den rödgröna ideologin kör över föräldrar som en ångvält

LO hotar Alliansens väljare

måndag, oktober 20, 2014

Dags för en barnkonsekvensanalys i familjepolitiken

Foto: Nic Taylor (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Nu duggar förslagen om mer styrning av familjerna tätt. Den 1 januari 2016 vill den lilla minioritetsregeringen införa mer kvotering av föräldradagarna för att förhindra att föräldrar skriver över dagar på varandra. Risken är ju uppenbar att föräldrarna annars kan fixa och trixa och på olika sätt hitta lösningar som gör att de kan ha omsorgen om barnen i hemmet längre … och då står de ju inte till arbetsmarknadens förfogande.

För det är ju tydligen väldigt viktigt att just småbarnsföräldrar jobbar livet ur sig … trots att så många människor står utanför arbetsmarknaden och bara drömmer om att få chansen att få in en fot via ett föräldravikariat.

Nästa steg blir att ta bort Alliansens jämställdhetsbonus som syftade till att HJÄLPA föräldrarna så att inte ekonomin skulle begränsa planeringen för vem som var hemma.

Så här förklarar de rödgröna varför de vet bättre än familjerna:

 - Det är bra för kvinnorna, det är bra för föräldrarna och det är bra för Sverige och svensk ekonomi, säger socialförsäkringsminister Annika Strandell (S) om förslagen.

Det vara bara en liten detalj Annika Strandell och de rödgröna glömde … som tydligen inte är så viktig för den lilla minioritetsregeringen som helt saknar familjepolitik:

BARNEN.

Var finns barnkonsekvensanalysen i all den här styrningen? Hur kommer det att påverka barnens hälsa och välmående när staten går in och styr och ställer i familjernas vardag? När alla ska göra lika - trots att vi är olika?

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

LO: Stanna inte vid en tredje pappamånad - strama åt föräldraförsäkringen i alla avseenden

Tre gånger mer psykisk ohälsa bland unga

Mammor som jobbar heltid sjukare än andra

I U-länderna svälter barn ihjäl - i Sverige tar de livet av sig

Den rödgröna ideologin kör över föräldrar som en ångvält

Det finns inte bara en lösning för att uppnå jämställdhet

SSU: ”Ursäkta om det låter hårt, men dina barn har ju trots allt inte fått välja om de ska vara hemma med dig eller inte”.

KDU: "Ja till valfrihet - nej till tvångskvoterad föräldraförsäkring"

lördag, oktober 18, 2014

NÄR blev olikheter något fult - istället för en tillgång?

Foto: Josh Liba (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
ADHD … fyra bokstäver som säger VAD? Alert, drivande, högkänslig, duktig … på en mängd olika saker. Kanske mindre bra på andra … precis som vi människor är i största allmänhet. Vi är OLIKA. Kanske för att en gång i tiden där ute på savannen så behövdes människor med olika egenskaper för att garantera att flocken av människor skulle överleva. Det kanske faktiskt finns en anledning till att vi är olika och bra på olika saker. Vi kanske inte är en massa diagnoser … vi kanske faktiskt bara är bra på olika saker och har olika personligheter. På en skala … från hög till låg.

Ett problem blir det först när vi skapar ett samhälle med en MALL som alla människor förväntas tryckas in i, passas in i … och leva efter. Kanske är det bara jag som tycker så men Sverige känns för mig unikt i sitt sätt att dissa olikheter och ha politiska ramar som försöker få människor att göra lika, leva lika och leva efter samma mall.

Just nu är det standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder som är the one and only … den enda "rätta" mallen som ALLA leva efter. Men vi är ju olika … så vad händer då när en majoritet ändå ska tryckas igenom den här mallen - och det bara för att några politiker bestämt av ideologiska skäl att det är den enda och rätta mallen. Om vi förutsätter att människor är olika - så kommer alltså de som inte kan anpassas till mallen - därför att de är för olika "standardmänniskan" att drabbas negativt på olika sätt. Kanske kan priset till och med bli ganska högt, för vad säger att den här standardmänniskan som standardlösningen förutsätts rikta sig till ens finns? Hon kanske måste skapas … när hon mals igenom mallen och många klarar sig … men där många inte gör det? Är det dessa människor vi ser som dukar under och drabbas av psykisk ohälsa?

Och barnen … visst så länge vi måste leva i MALLEN så måste vi också försöka korrigera de som inte passar in. Tänk om vi skulle korrigera miljön istället? Tänk om vi skulle tillåta valfrihet och låta människor göra fria val kring barnen? Tänk om vi faktiskt skulle börja med att säga: Vi är olika - och det är helt okej. Men för att vi ska må bra och alla ska utvecklas efter sin optimala förmåga … så måste vi ha valfrihet … riktig valfrihet. Som i praktiken innebär att föräldrar får välja att stanna hemma längre, där föräldrar kan välja mellan mängder med olika barnomsorgsalternativ: omsorg i hemmet, familjedaghem, flerfamiljssystem och privat och kommunal förskola med OLIKA inriktning. För att sedan följas av skolor … privata och kommunala med OLIKA inriktning, där hemskolning blir tillåtet … igen, genom en återgång till de gamla reglerna?

Men då tappar ju förstås farbror STATEN kontrollen. Å andra sidan har vi ju nu sedan 1930-talet testat den ideologi som makarna Myrdal en gång byggde den svenska familjepolitiken på … och inte går det så där strålande … eller hur?

Barn i dag mår inte bra.

I nittio år har vi kört på i samma hjulspår - men samhället i dag ser inte ut som det gjorde på 1930-talet. De tankar som Alva Myrdal formade där och då, utifrån det samhälle som fanns då … gäller faktiskt inte längre. Eftersom allt ser annorlunda ut nu. Nu har vi fått en regering som står i begrepp att ta det sista steget och försöka få in 100 procent av alla familjer i MALLEN. Ja jag kallar standardlösningen för MALLEN i det här inlägget för det är så det känns nu när de rödgröna presenterar sitt paket för att få in de sista få procenten av föräldrar som går mot strömmen … in i MALLEN.

Varför inte ta och utvärdera först om standardlösningen verkligen är den bästa lösningen för alla familjer? Vi ser ju att den psykiska ohälsan bara ökar hos barn och ungdomar … men nu även hos kvinnor … mammor. Det här förblindande sättet att bara köra på i 180 påminner mig om andra röda drömmar som när socialdemokraterna försökte ta det sista ideologiska steget och införa löntagarfonder. Nu vill de göra samma sak i familjepolitiken:

- Ökad tvångskvotering av föräldradagarna, för att minska möjligheten för föräldrar att skriva över dagar på varandra

- Stopp för möjligheten att ta ut obetalda dagar i föräldraförsäkringen för att hindra föräldrar att hemma längre

- Ett borttagande av barnomsorgspengen för att kunna stoppa alternativ som privat dagmamma och flerfamiljssystem

- Ett borttagande av vårdnadsbidraget

- Allmän förskola från två års ålder (gratis 15 timmar i veckan) för att på sikt göra förskolan avgiftsfri … och sedan när nästan 100 procent med politiska styrmedel satt sina barn i förskolan … göra den obligatorisk

Voilà den Myrdalska drömmen är genomförd … genom att varje decennium dra åt tumskruvarna ett snäpp och minska valfriheten. Nu står vi inför det sista steget. Ska vi sitta still i båten och låta det ske … eller ska vi sätta ner foten och säga ifrån.

Jag kör på SÄGA IFRÅN … helt enkelt för att barn är olika … och det är en tillgång - inte ett problem … om vi inte väljer att göra det till ett problem.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Demonstration för valfrihet den 8 november 2014 - kl 13.00 vid Mynttorget
(och fler kommer än vad som syns här då det cirkulerar flera olika evenemang ;) )

Namninsamling för valfrihet

Johan Staël von Holstein: "Jag har haft rätt hela tiden"
”Så du tycker inte att du passar in i Sverige med andra ord?
– Jag trivs bättre utomlands. Jag fick hela 20 mordhot under tiden i Kulturrådet och Sverige är faktiskt det land där man har mördat flest politiker under de senaste 25-30 åren. Så jag tog hoten på allvar och flyttade till Singapore, säger Johan Staël von Holstein”.

Högkänsliga pejlar in vågor i luften

Att vara introvert

Hos mig själv

Blyg är den nya svarta

Olika personlighetsvarianter

Test: Är du introvert eller extrovert

Personligheterna med oss från födseln



fredag, oktober 10, 2014

När ska vi göra något åt jämställdheten - som har effekt

Skärmdump från SVT Opinions sida
Enligt FN:s barnkonvention är familjen ”den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för särskilt barnens utveckling”. Genom att skriva under konventionen är Sverige skyldigt att ge familjen ”nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället”. Konventionen säger att ”barnet, för att kunna uppnå en fullständig harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse”.

Då borde väl rimligtvis också föräldrar få fatta beslut själva kring sina barn? Med det rödgröna styret poppar nu en mängd prussiluskor upp i media som ska berätta för oss föräldrar VARFÖR vi inte har rätt att fatta egna beslut kring våra barn. Och de har egentligen bara ett enda argument: Jämställdheten.

Men vad säger att jämställdheten förbättras för att man tvingar människor att leva på ett visst sätt - snarare än att man gör något åt de problem som finns med jämställdhet. Det har jag ännu inte fått något bra svar på.

En gång i tiden skulle frälsningen komma och alla kvinnor skulle bli jämställda bara de lämnade hemmet och började arbeta när barnen var små. Några år efter det kom nästa lösning: kvinnor skulle inte arbeta deltid - utan heltid när barnen var små. DÅ skulle de bli jämställda.

Nu kommer det senaste från vår minioritetsregering: kvinnor blir jämställda om vi tvångskvoterar mer av föräldradagarna OCH begränsar möjligheten att stanna hemma längre genom att ta ut obetalda dagar - och så då förstås tar bort vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen. 

År efter år med mer styrning, utan att kvinnor får bättre livschanser eller mår bättre - när vi inte arbetat med jämställdheten och alla de frågor som vi faktiskt skulle ha kunnat lägga energi och tid på. Sorgligt.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

SVT Opinion: Låt föräldrar få bestämma själva

I framtiden kan kvinnor vägras chefsjobb för att de är kvinnor

onsdag, oktober 08, 2014

Arrogans och brist på förståelse när SSU svarar en hemmaförälder

Foto: Lynda Giddens (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Det finns en stor upprördhet nu hos de som vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete.  När vi ser förslag efter förslag som tar ifrån föräldrar makten att fatta beslut kring de egna barnens första viktiga år. Som liten gräsrot är det därför viktigt att försöka ha en dialog med de som har makten … och ställa frågor men också berätta om sin egen oro. Därför tog en vanlig mamma som känner stor oro över all den styrning vi nu ser från den nya regeringen - och skrev ett mejl till SSU med anledning av att de vill ha obligatorisk förskola. Hon fick en riktigt brasklapp om varför SSU vill bestämma ÅT föräldrar när deras barn börjar i förskolan:

"Ursäkta om det låter hårt, men dina barn har ju trots allt inte fått välja om de ska vara hemma med dig eller inte".

Nej många barn får inte välja … ett av det vanligaste sökordet till den här bloggen efter sommarlovet - när inskolningstiderna till förskolan kör igång är: "Vill inte gå till dagis - gråter hysteriskt".

Den hemmaförälder som nu ändå tog sig tid att skriva till SSU fick alltså en mindre trevlig upplevelse i mötet med maktens arrogans. Så här sammanfattar hon sin upplevelse i kontakten med de som vill bestämma ÅT föräldrarna hur deras barn ska tillbringa sina första år i livet:

 – Usch… jag skrev ett upprört men sakligt mail till SSU om deras förslag till obligatorisk förskola från 3 år eftersom jag var och är allmänt upprörd över deras syn på oss som valt att vara hemma med våra barn och på våra minsta barns bästa.
Hade väl inte väntat mig något vettigt svar egentligen, men när svaret kom blev jag ännu mer uppretad. Faktiskt.

Svaret från SSU:

"Hej! Tack för ditt mail.

Jag förstår att du tillhör en annan politisk åsikt än den vi representerar, så jag undrar vad det är du vill ha svar på egentligen?

Vi har uppenbarligen olika ingång till vilken miljö som är bäst för barn att formas i. Vi tror på det jämlika samhället och att det börjar med att man redan som liten får kontakt och utvecklingsmöjligheter med andra barn.

Alla barn har dessutom inte som dina en trygg hemmamiljö. Där spelar förskolan en stor roll. Vårt förslag syftar inte till att ta makten från föräldrarna utan att ge alla barn möjlighet att ett par timmar om dagen vara tillsammans med andra barn och få del av förskolans pedagogiskt utbildade personal.

Ursäkta om det här låter hårt, men dina barn har ju trots allt inte fått välja om de ska vara hemma med dig eller inte

Elisabet Lindberg".

Frågan SSU bör svara på är väl fortfarande hur de VET att det bästa för ALLA barn är att börja förskola från tre års ålder? Och hur har det tänkt sig att det ska gå till rent praktiskt när det lilla barnet gråter och verkligen inte vill gå … och föräldern kanske känner att ett annat alternativ som omsorg i hemmet, dagmamma eller flerfamiljssystem skulle vara ett bättre alternativ. Ska barnet hämtas med polis då eftersom förskolan är obligatorisk?

Vilket samhälle är vi på väg mot … egentligen?

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Farlig stress - vad händer när man tvingar gråtande barn att till förskolan

Nya Föräldraupproret

Nya Föräldraupproret - facebook

Alla vi som säger NEJ till obligatorisk förskola

måndag, oktober 06, 2014

Psykisk ohälsa: Vi har inte råd att låtsas som det regnar längre

Foto: Lotus Carroll (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Barndomen lägger grunden för vår inre arbetsmodell - som vi bär med oss genom hela livet. En arbetsmodell som hjälper oss att möta livets utmaningar och framförallt hantera dem. Vi vet vad små barn behöver: närhet, kärlek, god omsorg, en fungerande anknytning och socialt samspel med en vuxen. Får barn det så står de ganska bra rustade inför livet och kan möta livet utifrån den arbetsmodell de bär med sig.

Nu ska jag säga det igen som får många att rygga bakåt och stoppa huvudet i sanden (eller kanske hålla för öronen och ropa maniskt "jag hör ingenting - jag hör ingenting") - vi VET faktiskt vad barn behöver, men jag tror inte att vi ger dem det när det ser ut som det gör i vårt land. Den inre arbetsmodell de har fått med sig fungerar uppenbarligen inte när allt fler måste läggas in på psykiatrisk klinik.

Det finns hur mycket ny forskning som helst inom anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi som säger oss vad små barn behöver för att bli trygga välfungerande vuxna, för att de ska få den där ultimata inre arbetsmodellen. Men FÅR en majoritet av Sveriges barn det dem behöver under sin barndom?

Där har vi pudelns kärna.

Om vi inte vågar ta den diskussionen och föra fram den i ljuset och på ett bra och konstruktivt sätt börjar diskutera det här synnerligen allvarliga OCH mycket kostsamma problemet med den ständigt ökande psykiska ohälsan i landet, så kommer problemen att fortsätta och de kommer också att accelerera.

Om föräldrar ska kunna ge sina barn en bra barndom så måste vi ha en bra familjepolitik och vi måste börja diskutera vad som är en bra familjepolitik. Vi som är vuxna måste våga se problemen och göra något åt dem för det här att låtsas som att det regnar - det håller verkligen inte längre.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Organisera efter små barn behov

Fostrar Sverige Europas olyckligas barn?

Frånvaro av forskning

Mår barnen bra i förskolan?

Sverige borde följa Barnkonventionen

Dagens förskola har blivit ett experiment

Förskolan för de allra minsta. På gott och ont

Farlig stress för små barn

I U-länderna svälter barn ihjäl - i Sverige tar de livet av sig

Alla barn ska ha rätt till en sammanhängande ledighet

Lätt som en plätt - om man vågar se problemen

Det här är INTE ett bra sätt att ge barn en inre arbetsmodell: