tisdag, november 18, 2008

Kloka föräldrar gör mitt hjärta varmt

Idag blev det en snabblunch nere i centrum. När jag stod där och velade med min bricka och letade ledigt bord - log och tindrade en liten 1-åring mot mig och vinkade försiktigt. Och jag vinkande förstås tillbaka och besvarade det soliga leendet.

- Ja, du förstår sa mamman menande till mig. Hon älskar att vinka men inte någon har sett åt henne idag och ingen har vinkat tillbaka.

Jag slog mig ned vid det enda lediga bordet bredvid och sedan tog det inte lång stund innan samtalet var i full gång om barn och allt som hör därtill. Här satt en mamma som (utan att jag frågade) glatt berättade att hon tänkte vara hemma tills dottern var minst 2 år. Hon ammade henne fortfarande - flickan var 14 månader - och hon hade inte några planer på att sluta trots förfärade blickar från en del.

Så klockrent. Här satt en trygg mamma som visste vad hon ville med sitt föräldraskap och som tänkte stå på sig oavsett vad tidsandan, media eller inskränkta politiker hade för åsikter. Hon lyssnade på sin inre röst och sin magkänsla.

Alla måste få välja vad de själva vill när det kommer till de egna barnen och bli respekterade för det (alla barn är olika). Men det går inte att komma ifrån att jag blir lite extra glad när jag träffar på föräldrar som tänker själva och som inte bara rapar upp det vanliga svamlet om "att min 1-åring behöver kompisar och den stimulans som dagis kan ge", utan som istället pratar utifrån barnets perspektiv och förstår vad det lilla barnet behöver. Föräldrar som förstår hur viktig anknytningen är, att amning i 6 månader är en rekommendation och inte en tidpunkt när man måste sluta - det går att amma längre. Föräldrar som känner till att små barn inte har ett utvecklat immunförsvar innan 3 års ålder och som har lite egna tankar rent allmänt som kommer från dem själva och inte från något politiskt högkvarter.

Jag kan stolt tillägga att jag känner många sådana föräldrar - de imponerar hela tiden på mig med sin klokskap och sina väl genomtänkta tankar kring livet, kring barnen och allt som rör föräldraskapet. De är en inspiration och en glädje i mitt arbete med att göra hemmaföräldrarnas röst hörd i media. Vill du träffa några av dem, så gå med i Hemmaföräldrars nätverk eller besök samtalsforumet inne på hemmaforaldrar.se

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Nära skjuter ingen hare

Jaha. Timbro har klurat på problemet dagisfrågan står det i SvD - "Dagishämtning skadar företagen". De har insett att hämtning och lämning är ett problem. Men det finns fler. Hur tror ni det är att jobba med någon som har små barn på dagis?

Så här kan det se ut i det verkliga livet - citerat från forum:

"Oj jag sitter fast i bilköer. Barnen skrek och bråkade så imorse, de skulle ha maskerad och kunde inte bestämma sig för vilka kläder de skulle ha på sig. Jag kommer lite senare idag (igen)."

"Jaha, nu har de öroninflammation igen (muterade dagispneumokocker slår till för 5:e gången den här hösten) så jag blir hemma den här veckan (för vilken gång i ordningen?...).
"Men det gör väl inget för det visste ju företaget att jag hade små barn när de anställde mig". (Fast jag lovade visst att min man skulle ställa upp, min mamma och hans mamma, så att jag inte skulle vara borta så mycket. Men oops så blev det visst inte, maken kunde inte ta ledigt, farmor var inte så engagerad och mamma orkar inte).

"Ring", "ring". "Det är från dagis - kan jag bara ta det här" (och bli borta en halvtimme för privata ärenden, för att sedan sitta och ringa till akutsjukvården och boka ny tid och bli borta ytterligare en halvtimme.)

"Gör det nåt om jag har mina sjuka barn med mig på jobbet (mig stör det inte att de skriker oavbrutet och vi har ett viktigt möte ikväll - det är ju ändå du som ska förbereda det då jag har fullt upp med ungarna)".

När du är prövad till max (och irriterad över att behöva jobba för två) så får du en utskällning av din dagiskollega som är allmänt stressad över att dagistillvaron och jobbtillvaron inte går ihop och utan att blinka gärna tar ut det på dig.

Till helgen så känner du att dagispneumokockerna slagit till även mot dig och du insjunknar lagom till ledigheten för att på måndagen gå och möta en ny dag (halvrisig) med en kollega som inte får ihop tillvaron och som låter dig vara med och ta smällen. (Men vad gör det för snart är det helg igen och då kan du kurera dig från nya dagisinfektioner som din kollega släpat med till jobbet).

Hur vi än vrider och vänder på problematiken så är det faktist så att få föräldrar får ihop tillvaron med små barn och heltidsarbete. Och det beror på att barn under 3 år inte har utvecklat sitt immunförsvar samt att dagis är en veritabel smittkälla för allehanda sjukdomar som bara går runt, runt.

Ett annat problem är att barn som inte har skapat en fungerande anknytning till sin mamma och pappa (mamma/pappa) på grund av för tidig separation från föräldrarna och hemmet - tenderar att reagera med allehanda problem i skolåldern och då blir det kanske ännu tuffare för föräldrar att få ihop tillvaron. Barn med psykiska problem tar tid och kräver tid, vilket naturligtvis också inkräktar på arbetet.

Det vi behöver är istället en helt ny syn på små barn och deras behov. Vi behöver en mer flexibel arbetsmarknad och större acceptans för att föräldrar ger sina barn tid under de första viktiga åren. Det borde vara okej att välja att vara hemmaförälder eller välja dagmamma, gå ned i tid och hitta en balans mellan jobb och familjeliv. Att ge sina barn tid och satsa på sitt föräldraskap är faktiskt moget, ansvarsfullt, hänynsfullt och utvecklande på många plan. En livsmerit som i många andra länder har ett högt värde - men tyvärr inte i Sverige.

Dagens dagislösning fungerar uppenbarligen inte alls. Visst företagsdagis är en lösning men nära skjuter ingen hare - det behövs en omfattande och omvälvande förändring av hela familjepolitiken.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

tisdag, november 04, 2008

Socialdemokraterna fortsätter köra över människor

Nalin Pekgul, ordförande i socialdemokraternas kvinnoförbund, fortsätter på den väg socialdemokraterna har slagit in på för länge sedan och tar nu sista steget i den totalitära vision som präglat socialdemokraternas familjepolitik - "dygnet-runt-dagis".

Barnen ska användas som en murbräcka för jämställdhet, en bekväm och enkel lösning för då slipper sossarna titta på de orättvisor som faktiskt drabbar kvinnor inom till exempel sjukvården. Men också en farlig lösning för även om det i ett första läge är så att tanken är att de som arbetar natt ska ha tillgång till barnsomsorg, så känns det som att målet i förlängningen är att med barnomsorg tillgänglig dygnet runt för alla barn, så behöver inte barnen längre tillbringa ens de där 1 ½ timme i hemmet varje kväll som de allra flesta idag får mellan hämtning på dagis och läggdags.

Nalin tycker att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla eftersom det är flest kvinnor som förväntas ta ut det. Men hon "glömmer" eller vill inte se det faktum att det redan idag är flest kvinnor som väljer att ta hand om barn, då 9 av 10 som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor.

Av någon "konstig" anledning så är det flest kvinnor som väljer att arbeta med barn - oavsett om det handlar om arbete som förskollärare, barnskötare eller hemmaförälder. Men i Nalins och socialdemokraternas ögon är det helt okej när det handlar om att kvinnor arbetar som förskollärare och barnskötare men inte som hemmaföräldrar. När det kommer till att välja att arbeta som hemmaförälder några år så får kvinnor absolut inte göra det valet.

Om Nalin nu anser att det är en kvinnofälla att arbeta med barn så tycker jag att hon per omgående bör starta ett korståg mot att så många kvinnor arbetar inom vård och omsorg.

Nalin tycker att det är fel att hemmaföräldrarna under några ynka år ges en möjlighet att få ut 3.000 kronor i månaden för den vård och omsorg de ger barnen - en kostnad om 36.000 kronor per år och barn. Istället ska barnen in på dagis till en kostnad om 150.000 kronor per barn och år. För i hennes värld så är det billigare om barnen går på dagis än är hemma....... (Och glöm inte att det idag inte är något krav att man måste arbeta för att ha barnen på dagis - det går lika bra att vara sjukskriven, arbetslös, föräldraledig eller hemmaförälder).

Det Nalin glömmer bort är att många föräldrar kommer att välja hemmaalternativet oavsett om de får ersättning eller inte. Samtidigt som en i familjen kommer att få arbeta mer och hårdare under det att hemmafamiljen kommer att få betala mer i skatt på grund av särbeskattningen. Dagisfamiljerna däremot betalar mindre i skatt (därför att den gemensamma familjeinkomsten fördelas på två personer) och samtidigt får en ersättning om 150.000 per barn och år plus alla vabb pengar.

Man behöver inte vara ett mattegeni för att se att socialdemokraternas resonemang stinker. De vill helt enkelt inte att det ska finnas några barn som har en möjlighet att få vara hemma lite längre än ett år.

Frågan man bör ställa sig är om det är socialdemokraterna eller barnens föräldrar som ska bestämma hur deras uppväxt ska se ut?

Jag tror att Nalin och socialdemokraterna vet svaret på den frågan och det är därför som de - som i Östra Göinge till exempel - är så livrädda för att låta folket få säga sitt och folkomrösta i frågan om vårdadsbidraget införande eller inte. Liksom de vet att deras familjepolitik får långtgående konsekvenser för barnens uppväxt och psykiska samt fysiska hälsa och de därför i maj 2006 avvisade att förskolebarn ska ha skydd i en arbetsmiljölag.


Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Artiklar om familjepolitiken

Artiklar om jämställdhet

Artiklar om föräldraskap