fredag, juli 27, 2007

I Uddevalla får hemmaföräldrar ersättning

Nu är Uddevalla modellen igång. Uddevalla kommun har godkänt de första föräldrarna som kommer vara dagbarnvårdare åt sina egna barn. I våras införde Barn- och utbildningsnämnden den så kallade Uddevalla modellen. Skolchef Sarah Isberg har nu godkänt de första 4 dagbarnvårdarna med sammanlagt 5 barn som kommer vara anställda av barnomsorgsföretaget Christella - http://www.christella.se/ .

- Som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden är det med stor tillfredställelse som jag kan konstatera att Uddevalla nu kan erbjuda en unik valfrihet åt föräldrar som vill vara hemma med sina egna barn säger Mikael Höglind, (kd).

Fakta

Uddevalla modellens utformning:
Uddevallamodellen innebär att Uddevalla kommun auktoriserar ett företag som blir pedagogisk huvudman. Det är sedan den pedagogiska huvudmannen som anställer den enskilda föräldern som då slipper all administration med ett eget företag. Det är även så att barnen placeras hos den pedagogiska huvudmannen som i sin tur placerar ut barnen bland föräldrarna/dagmammorna. Det innebär att en förälder inte måste ha ett barn utifrån stadigvarande placerade i sitt eget hem.

Föräldern får inte bidrag utan lön i relation till antalet barn vilket ger pension med mera, vårdnadsbidraget är ju i jämförelse det samma oavsett antalet barn. Vårdnadsbidraget gäller barn upp till 3 år medans Uddevallamodellen gäller barn upp till förskoleklass (6 år).

Eget företag inte nödvändigt
I dag erbjuds barnomsorg inom förskolan eller hos dagmammor. I många kommuner finns det dagmammor i privat regi som har startat ett eget företag och ibland även har egna barn i gruppen. Nackdelen är att privata dagmammor som regel behöver starta egna företag och ha ett eller flera barn placerade utifrån. Det innebär att många föräldrar upplever det som ett alltför krångligt alternativ.

Auktorisation
Uddevalla kommun har därför infört en modell där vi auktoriserar ett företag som blir pedagogisk huvudman. Det är sedan den pedagogiska huvudmannen som anställer den enskilda föräldern som då slipper all administration med ett eget företag. En annan viktig del är också att förälderns SGI (sjukpenning grundande inkomst) inte sänks vilket sker om man startar eget företag. En anna central del är att barnen placeras hos den pedagogiska huvudmannen som i sin tur placerar ut barnen bland föräldrarna/dagmammorna. Det innebär att en förälder inte måste ha ett barn stadigvarande placerade i sitt eget hem.

Lön istället för bidrag
Föräldern får inte bidrag utan lön i relation till antalet barn vilket ger pension mm, vårdnadsbidraget är ju i jämförelse det samma oavsett antalet barn. Vårdnadsbidraget gäller barn upp till 3 år medan Uddevallamodellen gäller barn upp till förskoleklass (6 år). Uddevallamodellen ger ingen självklar rättighet för föräldrar att uppbära ersättning utan den pedagogiska huvudmannen gör en individuell prövning. Detta för att säkerställa en drogfri och väl fungerande miljö för barnen. För en normalt engagerad förälder är det inget problem. Föräldern blir inte isolerad utan får via den pedagogiska huvudmannen ett naturligt och positivt nätverk.

Exempel på hur det kan se ut i praktiken
På grund nuvarande lagstiftning kan man inte bara vara hemma med egna barn utan måste ingå i en gruppverksamhet. Dock reglerar inte kommunen exakt hur detta ska gå till. Nedan är några exempel på hur det kan gå till:
* Dagbarnvårdare Anna har två egna barn samt ett så kallat 15 timmars barn utifrån som kommer 3 gånger i veckan.
* Dagbarnvårdare Lisa jobbar deltid på ICA Maxi så på måndag och tisdag är Lisas barn hos dagmamman Stina. På onsdag och torsdag är Lisa hemma med sina egna barn. På fredagen kommer Stinas barn till Lisa.
* Lars har tre egna barn och på eftermiddagen tar han emot två stycken barn utifrån som har sin fritidsplats hos Lars.
* Kerstin har två egna barn och två kvällar och nätter i veckan kommer två barn utifrån då de har sin nattisplats hos Kerstin.
* Johan har bildat en barnomsorgsgrupp med Elin och Johanna. De träffas och har gemensam verksamhet 3 dagar i veckan och övrig tid är barnen i de egna hemmen.

Detta är några exempel på hur arbetet kan läggas upp, det är den enskilda pedagogiska huvudmannen som tillsammans med föräldern avgör upplägget.

Lön och ersättningar
Kommunen betalar ut samma belopp till den pedagogiska huvudmannen som kommunen betalar till sina egna dagbarnvårdare. Det är sedan den pedagogiska huvudmannen som avgör hur stor lönen blir. I Uddevalla har än så länge bara ett företag startat och de betalar följande ersättning:

Lön
För varje barn utgår lön på cirka 2600 kronor månaden. Detta är en skattepliktig lön som är ger pension med mera.

Omkostnadsersättning
Omkostnadsersättning är cirka 1000 kronor per barn och månad. Ersättningen är skattefri och är till för att täcka kostnader för slitage på hemmet, mat med mera.

Inköpspeng
Företaget betalar även 400 kronor per barn och månad för att täcka kostnader för inköp av leksaker, säkerhetsutrustning, barnvagn och annat saker som används i verksamheten. Dessa pengar kan även användas till inträden på badhus, parker och teater med mera.

Källa Uddevalla modellens utformning: Hans Jonasson upphovsman till Uddevalla modellen



tisdag, juli 17, 2007

Respekt för utvecklingspsykologin ger färre barn med ADHD

Diagnoser som ADHD ökar hos barn. Enligt den undersökning som Riksförbundet Attention gjort, anser 80 % av lärarna i årskurs 1-6 att antalet elever med neuropsykiatriska funktionshinder har ökat de senaste tio åren. 85 % av lärarna har minst en elev med neuropsykiatriskt funktionshinder. Nästan var sjätte lärare (15 %) har tre eller fler elever som antingen fått diagnos eller som enligt lärarna har tydliga tecken på neuropsykiatriskt funktionshinder. (Ökning av funktionshinder som ADHD i skolan).

Men varför?

Frågar vi Folkhälsoinstitutet så kanske de svarar att det beror på ungdomsarbetslösheten. För den som söker en seriös förklaring så kan vi rekommendera sommarnumret av Illustrerad Vetenskap. Där går det att läsa om hur viktigt det är att spegelneuronfunktionen får utvecklas hos det lilla barnet för att det ska utveckla empati som vuxen. Ingen vet riktigt varför barn får ADHD i dag men att det finns en överdiagnostisering av sjukdomen kan kanske ha sin förklaring i att vi inte tar de första sex viktiga åren för barns utveckling på allvar, utan fortfarande har övertro på att barn utvecklas bäst i stora barngrupper med lite personal långt borta från föräldrarna. Men i själva verket är det kanske så att många funktioner i hjärnan utvecklas bäst i samspelet med en förälder. Läs Kritisk granskning ger hållbar kunskap

I Illustrerad Vetenskap står det; "hur italienska forskare för tio år sedan upptäckte en ny och mycket speciell grupp av hjärnceller, som döptes till spegelneuron. Som namnet antyder är deras funktion att spegla. Spegelneuron är aktiva när vi utför en handling, till exempel att lyfta en kopp eller knyta handen, men de är även aktiva, när vi ser andra göra samma sak. Dessutom är spegelneuron aktiva både när vi själva uttrycker känslor, till exempel genom att le, och när vi ser andra göra det.

Det verkar som att vår förmåga att känna empati, det vill säga sätta oss in i andra människors känslor, utgår från spegelneuronen. När vi ser ett leende, sker en spegling i vår hjärna, som utlöser samma hjärnprocesser som om leendet varit vårt eget. Man kan säga att vi förstår andra människors känslor och avsikter genom att utföra ett slags mental efterlikning av de signaler vi tar emot. Vi känner med varandra bokstavligt talat. Denna förmåga är dock kraftigt försvagad hos personer med diagnosen ASD (Autistic Spectrum Disorder, autismpektrumstörning). ASD är en gemensam beteckning för flera olika utvecklingsstörningar, bland annat så kallad klassisk autism och det något mildare Aspergers syndrom.

Symptomen varierar, men alla tillstånden inom det autisktiska spektret har ett avgörande gemensamt drag: den bristande förmågan att sätta sig in i en annan persons situation. På grund av detta fungerar autistiska personer som regel dåligt socialt och blir ofta avskärmade från sin omgivning. Enligt professor Marco Iacoboni vid University of Calofornia i Los Angeles skall förklaringen till sannolikt sökas i spegelneuronsystemet, det vill säga de tre områden av hjärnbarken där man vet att spegelneuronen finns. "


Kanske börjar tiden bli mogen för att snart skapa en familjepolitik som tar hänsyn till att barn faktiskt följer ett visst mönster för sin utveckling och att det mönstret rimmar illa med dagens polititik där den lilla ettåringen förutsätts vara redo att kliva ut i livet som "elev" för att ta plats i en "skola" och där lära sig att fungera självständigt 10-11 timmar på egen hand - utan stöd från sina föräldrar.

Madeleine Lidman

Läs också:

Kontaktstörning hos spädbarn eller små barn

Älskade barn blir inte våldtäktsmän

Homo sapiens tid för barnen ett framgångsrecept

Foto: Heidi (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
I sommarnumret av Illustrerad Vetenskap skriver man om hur Homo Sapiens vann framgång framför andra arter - man investerade helt enkelt tid i sina barn och såg till att ge dem en lång barndom. En recept som hållit från 160 000 år sedan fram till nu när vi plötsligt tror att dagis från ett år är ett framgångsrecept för alla barn.

I Illustrerad Vetenskap står det;

"För 160 000 år sedan växte barn lika långsamt som i dag. Det vet paleontologerna efter att ha studerat käkfossil av ett åttaårigt barn från Marocko. Fyndet är det tidigaste kända exemplaret på den synnerligen långsamma utveckling som Homo Sapiens går igenom under barndomen. Tidigare studier har avslöjat att tänder från neandertalarna växte fram mycket snabbare än människans. Homo Sapiens lade betydligt mer tid än andra arter på att hjälpa barnen, så att de hade lugn och ro att tillägna sig kunskap, innan de blev vuxna. Det bidrog till att ge vår art det avgörande försprånget."

Jag tror att varje tidsålder präglas av att människor har en slags övertro på att just nu så vet man allt och kan allt och är så supermoderna så att man lätt kan luta sig tillbaka och skratta åt hur människor levt i det förflutna. Problemet med att inte lära sig något av historien är bara att man tenderar att upprepa misstagen. I dag så finns det en övertro på att dagis skapar den ultimata "supermänniskan" men personligen så är jag en stark anhängare av att alla människor är olika och därför så tror jag inte att det bara finns ett sätt att växa upp på - utan jag ser hellre att föräldrar tillåts lita till sin magkänsla när det gäller att fatta beslut för vad som är bäst för det egna barnet.

När staten ska fostra barnen enligt någon teoretisk teori om vad som är bäst så får det ofta helt andra effekter än vad som var tänkt vilket den som vill faktiskt kan lära sig genom att titta lite på barnfostringsteorier i ett historiskt perspektiv. "Solens barn" är en film som visar hur Israels familjepolitik under 50-talet drabbade den tidens barn;

"Rader av spädbarn, små sovande knyten som dagtid vistades ute i friska luften, i spjälsäng eller stora hagar, matade och ompysslade av effektiva sköterskor. Vid tre fyra års ålder utspisade i barnens matsal, med gemensamma pottstunder, dagens enda chans att bajsa ostraffat. Lite större barn lekande i grupp, sång- och danslekar och idrottsövningar - men aldrig tävlingar, ingen skulle vara förmer än någon annan. Så skulle den nya människan formas i Israels kommunistiska kibbutzer, vars mål var att bygga den sionistiska framtidsdrömmen."

Läs mer: Nostalgi och bitterhet när kibbutzenz barn minns

Tyvärr är det nog så att det går att se många paralleller till dagens familjepolitik med en övertro på att dagis skapar barn som är små sociala underverk med fantastiska matematikkunskaper. Tiden är säkerligen inte mogen för de allra flesta att se parallellerna mellan den tidens kibbutz politik till hur vi men ekonomiska styrmedel tvingar föräldrar att fatta beslut kring barnen i dag. Men jag är övertygad om att om några decennier så kommer man att se på dagens familjepolitik med helt andra ögon.

Madeleine Lidman

DN Debatt om vårdnadsbidraget

Som vi skrivit om tidigare så är det många föräldrar som hör av sig till oss på Hemmaföräldrar och frågar när vårdnadsbidraget kommer. Göran Hägglund (kd) vill att det ska införas den 1 januari 2008. Men alliansen som i övrigt rivstartat med att försöka reda upp saker och ting har tyvärr inte verkat prioritera familjepolitiken - trots att barnen hör till de mest sårbara i vårt samhälle - trots att larmen fortsätter att dugga tätt om ökad psykisk ohälsa och trots att förskrivningen av antidepressiva medel till små barn och tonåringar hela tiden ökar. Larmsignaler som borde tas på allvar och generera en snabb kursändring av dagens familjepolitik.

Nu sluter i alla fall några moderater upp bakom Hägglund och på DN Debatt så framför de kravet på att vårdnadsbidraget införs den 1 januari. Mats Fält, Maria Stockhaus och Magnus Bergman kan se tillbaka på hur det kan fungera i en kommun när ett vårdnadsbidrag införs. De vet att det inte blir dyrare eller att förskolan får mindre resurser bara för att ytterligare ett barnomsorgsalternativ införs. De har alla erfarenhet av den så kallade Nackamodellen. Och i Nacka så har man också gjort en utvärdering av Nackamodellen: Mats Gerdau utvärderar Nackamodellen

Det är skönt att se att det finns politiker som styrs av sunt förnuft istället för att de låter sig styras av politiska skrivbordskonstruktioner som tagits fram ur ett "von oben" perspektiv för vad som är "rätt" och "fel" val enligt vad proffstyckarna och vänstern tycker.

Läs hela artikeln: Regeringen måste införa vårdnadsbidraget i år

Madeleine Lidman