fredag, januari 30, 2009

Dagis ingen garanti för goda skolresultat

Det finns många myter som cirkulerar i landet Sverige och som får stå oemotsagda allt som oftast. När jag i december besökte seminariet "Framtiden förskola" efter en inbjudan, så gav jag förstås luft åt min åsikt att innan vi tar fram fler dagisalternativ (som företagsdagis) så bör vi se till att förskolebarn omfattas av en arbetsmiljölag och en Lex Sarah lag. Dessutom bör vi se till att få en utvärdering av den familjepolitik vi har idag för att se om det finns ett samband mellan tidig separation från hemmet och den ständigt ökande psykiska ohälsan.

När jag framförde den åsikten så snörpte genast en kvinna på munnen och slängde ur sig:

- Men dagisbarn blir bättre i skolan, det vet alla.

I DN idag står det att Skolverket kommit med en rapport (igen), som berättar det som varit känt länge:

Svenska barn blir allt sämre i skolan - trots att en majoritet av dem (ca 85%) faktiskt gått på dagis. Så länge människor invaggas i den falska myten att tidig dagisstart är lika med bra skolresultat så kommer den här utvecklingen att fortsätta.

Vill vi att barnen ska bli bättre i skolan så är det dags att slopa myterna och börja presentera fakta och det är faktiskt så att barn som har mamma hemma får bättre betyg. Sedan är det mammans utbildningsnivå som avgör kunskaperna och sist men inte minst så är det bara att gå till skolan i Finland för att få framgångsreceptet för bra resultat: bra lärarutbildning, lärarnas höga status, läsningen har en stark status, barnen har studiero och det är ordning och reda i skolan och klassrummet.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:
Bättre betyg med mamma hemma

Mammans utbildningsnivå påverkar matematikkunskaperna

Hemmapedagogik är suberbra - smarta barn skapas i köket

Eget initiativ till räkning och läsning avgörande för resultatet

Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar

Fler väderkvarnar att jaga Birgitta Ohlsson (fp)

Läser i SvD att "få pappor vill ha vårdnadsbidrag" (journalistens tolkning).

- Va, varför det - det är ju sååå "förmånligt", och ända upp till 3 år. Och visste du att "alla som väljer det har dålig förankring på arbetsmarknaden" och det är faktiskt våra gemensamma pengar som finansierar detta "hemmafrusystem" som dränerar förskolan (som har sitt fantastiska pedagogiska innehåll) på pengar. Konstigt när det skrivs mycket positivt om vårdnadsbidraget att inte det är 9 av 10 män som söker detta.....



Vilken sida tror ni journalisten som skrivit artikeln står på?

Jag saknar verkligen en röst från några vanliga hemmaföräldrar som valt det här under en längre tid och som kan berätta varför. Tänk att det ska vara så svårt att förstå att föräldrar väljer hemmaalternativet utifrån barnets perspektiv. Det väljer helt enkelt en lösning som de anser vara bäst för barnet.

9 av 10 som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor och 9 av 10 som väljer att arbeta som hemmaförälder några år är kvinnor.

Men politiker och en del av journalistkåren har väldigt svårt att ta till sig dessa fakta. Varför är det rätt att 9 av 10 som arbetar på dagis är kvinnor men fel att 9 av 10 som är hemmaföräldrar är kvinnor?

Dagis "med sin fantastiska pedagogik" framhålls som det enda alternativet och subventioneras med stora belopp. Men ingen undersökning har gjorts om dess påverkan på barn. Om barn mår bra av att börja så tidigt som vid ett år för att gå i stora barngrupper med lite personal. Innan alla dessa politiker talar om för oss vad vi ska välja så borde en sådan undersökning göras. Var finns trovärdigheten annars?

Och så det här patetiska argumentet att hemmaföräldrarna dränerar förskolan på pengar. Ett barn hemma kostar 36.000 kronor per barn och år. Ett barn på dagis kostar 157.000 kr per barn och år.

Vad är billigast?

Det finns inte längre någon koppling mellan arbete och barn på dagis. Idag kan du vara föräldraledig, sjukskriven, förtidspensionär, arbetslös eller hemmaförälder och ändå sätta ditt barn på dagis. Hur kan det då vara dyrare för kommunen att en förälder väljer vårdnadsbidraget. Speciellt som hemmafamiljen ofta betalar mer i skatt på grund av särbeskattningen men kvitterar ut noll eller väldigt lite i barnomsorgssubventioner.

Men Birgitta Ohlsson (fp) fortsätter att jaga väderkvarnar och bekämpa fel saker. Hon ser de föräldrar som vill ge sina barn tid och en bra och trygg start i livet som ett hot mot jämställdheten - när hotet i själva verket kommer från henne själv och hennes gelikar som medverkar till att diskriminera hemmaföräldrarna genom att bedriva en hetskampanj mot de som väljer själva.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Läs också:

Vikten av att bli "mammad"

6 av 10 känner stress i ekorrhjulet

lördag, januari 24, 2009

Tro, gemenskap och hälsa

I SvD 7 januari står det:

”Religiösa människor har mer självdisciplin än icke troende och är därför mer framgångsrika i livet, hävdar en amerikansk psykolog i en ny studie. Professor Michael McCullough vid universitetet i Miami har gått igenom 80 år av forskning i ämnet och kommit fram till att troende generellt är bättre på att nå långsiktiga mål, de är friskare och lever längre, lyckas bättre i skolan och missbrukar i mindre utsträckning än andra.”

Jag har ingen aning om troende är mer framgångsrika och tycker inte att det är väsentligt heller. Vem är framgångsrik? Den som tjänat ihop mycket pengar och ägodelar eller den som lever ett rikt liv med många nära och kära omkring sig.

Framgång ser olika ut för alla, men jag kan mycket väl tänka mig att troende mår bättre inuti själen.

Människan har i alla tider och över hela världen trott på en högre makt. När den tron manifesterat sig i gemenskap, värme och tolerans så tror jag att det gör människor gott. Kanske för att det ger människor ett sammanhang och traditioner, där det blir enklare att möta livets utmaningar och motgångar.

Bengt Ohlsson skrev i ett inlägg (som jag tyvärr inte kan hitta längre inne på DN På stan):

“Själv har jag bestämt att jag tror på Gud med stort G. Inget flummigt amorft om att jag ibland när jag går i skogen får en förnimmelse av något större”.

Bengt beskriver sitt besök i en kyrka, där han bara sätter sig ned i en bänk: “…kärnan i min gudstro är just den där blicken jag får från gubbarna och tanterna som floffar förbi i sina Birkenstock, vissa morgnar när världen är som fnasigast och mest gråast.”

“…de kastade en blick på mig där jag satt, och det hände aldrig att någon hejdade sig och frågade vem jag var eller vad jag gjorde där, alltstå inte ens med den där till hjälpsamhet förklädda misstänksamheten. Det var en blick som sa att jag var välkommen att sitta där, vem jag än var och var jag än kom ifrån, och jag fick sitta där så länge jag ville.”

Fler och fler kända människor vågar stå upp och berätta om sin tro och hur det hjälpt dem på vägen - en annan är Göran Skytte.

Det behövs fler "Bengt Ohlsson" som enkelt och självklart avdramatiserar det här med andlighet.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

måndag, januari 19, 2009

Liza Marklund och "drevet"

Liza Marklund skriver att hon nu vet hur det känns att få ett "mediadrev" efter sig. Men det är bara det att Liza inte har fått något mediadrev efter sig. Hon har fått ett bloggdrev efter sig, eftersom många blivit irriterade på att traditionella media gärna mörklägger obekväma fakta och stryper debatten.

Det är stor skillnad.

Sedan tillhör Liza själv traditionell media som gärna (via ensidiga, räddhågade tidningar som till exempel Expressen) serverar sina egna åsikter istället för fakta. Liza tillhör dessutom de journalister som under flera års tid tagit sig friheten att förfölja och förlöjliga hemmaföräldrar - och det är inte okej. När traditionell media hoppar på de vanliga gräsrötterna och sedan inte vågar låta dem gå i svaromål via insändare eller genmälen - då är det riktigt illa ställt med demokratin i ett land. Och sådant retar upp människor.

Liza Marklund har det väl förspänt med en stort gäng kollegor som stöttar henne och låter henne ge sin version av saker och ting. Den dagen Liza får prova på hur det är att vara en vanlig människa (som till exempel en hemmaförälder) som får ett mediadrev efter sig - då kommer hon att förstå vad obehag vill säga. Tänk sedan att hon inte får chansen (som en vanlig hemmaförälder t ex) att gå i svaromål och ge sin version - då kan vi tala om personligt lidande.

Nej, det är inte synd om Liza Marklund - hon har fått och kommer fortsätta att få - härja fritt och ge sina synpunkter på allt och alla - utan att låta dem hon hoppar på få en chans att berätta sin historia.

Men hemmaföräldrarna väntar fortfarande på en objektiv och seriös rapportering i media om hur deras situation och livsvillkor ser ut, vad som kan bli bättre och varför det är ett alldeles utmärkt val att under några år ge sina barn tid.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se
Läs också:

Journalisterna är den första statsmakten
Sluta försöka tiga ihjäl hemmaföräldrarnas kamp

Sluta hoppa på hemmaföräldrarna

När media går över gränsen
En debatt som lätt kantrar

Socialdemokraterna om vårdnadsbidraget

Liza Marklund: Kådisarna är värst såklart!

Bäst för mig är bäst för dig?