måndag, september 18, 2017

När det hette dagis hade verksamheten bättre förutsättningar

Foto: Ben Millett (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Den som vill diskutera stora barngrupper, få personal, ökningen av icke-lindriga skador i förskolan, ökningen i inköp till förskolorna av manualbaserade program (som ska dressera bort barnens bristande empati, sociala oförmåga, narcissism, eller utagerande beteenden) - gör bäst i att inte säga eller skriva dagis. Inte i en enda mening får ordet DAGIS slinka igenom. Ämnet må vara hur allvarligt som helst. Du kan precis ha lagt upp en bild på Facebook med en liten som har bitmärken över hela ryggen, där personalen inte märkt vad som hänt och en chockad förälder upptäckt det hela hemma. Men skriver du dagis så kommer resten av diskussionen att handla om att det heter förskola.

Jag kan absolut förstå tanken med att den som gått en utbildning i tre- och ett halvt år har rätt att känna sig stolt över sin utbildning. Men varför denna extrema kränkthet när någon säger dagis. Jag är medveten om att det är en förkortning av daghem och att det var så det hette innan Läroplanen infördes. Läroplanen som gjorde dagis till skola och ettåringen till "en elev i det livslånga lärandet".

Men var verkligen dagis så mycket sämre än dagens förskola, så att det berättigar till att alla diskussioner totalt tappar fokus? Ska vi vara ärliga så vet vi ju inte om förskolan är bättre än dagis. För det är ingen som utvärderat vilken effekt förskolan i Sverige har på barn, under de senaste 30 åren - och inte heller har någon jämfört barn som gått på dagis med barn som gått i förskola. Så vad säger att förskola är bättre för barn än dagis?

Dagis var en verksamhet där lokalerna var mer hemlika, mysiga och ombonade. Leken var det centrala. Barngrupperna var mindre, personalen fler. Omsorgsbehovet var mer betonat och barnen hade en famn att krypa upp i.

Med mindre barngrupper och mer personal fanns det också bättre utrymme att hålla koll på barnen och minimera skador. Mer personal gjorde också att personalen hade mer tid att vägleda barnen och hjälpa dem med det sociala samspelet.

Många barn hade kortare dagar, vilket gjorde att de barn som måste vara där för att föräldrarna jobbade långa dagar, fick lugna stunder med personalen där de kunde tanka lite närhet, värme och få en chans att stressa ner lite.

Färre barn gjorde att det inte var lika bullerstört, barnen hade också en möjlighet att dra sig undan för att få lite lugn och ro. Det fanns mer tid för tröst, långa inskolningar och att se varje barn.

Mindre barngrupper gjorde att barnen fick komma utanför förskolegårdens höga stängsel för att tillbringa tid ute i det verkliga livet där allt händer. Mindre dokumentation gjorde att fokus hamnade på barnen och personalgruppen fanns med barnen - de satt inte och dokumenterade, sammanställde och följde upp skolverksamheten i ett annat rum.

Idag tillhör förskolepersonalen Sveriges sjukaste yrkeskår. Jag vet inte hur det var när det var dagisverksamhet. Många små barn tätt sprider naturligtvis smittor, men idag verkar den psykiska ohälsan och de orimliga kraven vara ett mycket större problem. Ständigt sjuk personal ökar andelen vuxna som barnen hela tiden måste möta, vilket ökar deras stress och otrygghet.

Och nej personalen var inte alltid lika välutbildad när det hette dagis, men det fanns ju förskollärare och barnskötare med kunskap om barns behov. Det var inte som idag när målet är att alla ska ha förskollärarutbildning. Ett mål som ändå aldrig kommer att uppnås då så många lämnar yrket. Tittar man lite på skolresultaten i det här landet - så var de faktiskt bättre när barnen gick på dagis. Att göra dagis till skola från ett års ålder, alltfler barn i verksamheten, barn som börjar allt tidigare - verkar snarare ha fått skolresultaten att sjunka.

Snart kommer en reviderad läroplan, trots att ingen utvärderat om införandet av en läroplan och förskola är bättre för barns välmående och utveckling, än vad dagis var. Egentligen är det väl det stora problemet just nu - inte om det heter dagis eller förskola, utan bristen på kunskap och att förskolan saknar rätt förutsättningar. Personalen kan ju ha hur bra utbildning som helst, bra tankar, idéer och visioner - men utan rätt förutsättningar så blir det inte bra.

Och eftersom förskolan är en pusselbit i familjepolitiken så kommer aldrig förskolans villkor att bli bättre förrän vi tar ett helhetsgrepp på familjepolitiken och börjar titta rent generellt på vad små barn BEHÖVER för att må bra. Den kunskapen är så viktig, både för hur förskolan utformas, men också för vilka barnomsorgsalternativ som behövs för att ge ALLA barn en chans att må bra och utvecklas bra under de första viktiga åren i livet.

Tyvärr men det känns att de här diskussionerna om det heter dagis eller förskola tar över helt, när det är familjepolitiken och vad små barn behöver som vi borde lägga krut på.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Varför sprids inte kunskap om små barns behov?

Skolverket kritiserar användningen av manualbaserade program i förskolan

Hjälp personalen - våra barn far illa

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har arbetat som barnskötare i många år, håller med om att det var mer tid för barnen på den gamla goda tiden. Barngrupperna var mindre och barnen hade mycket mer tid till närhet och kärlek, det fanns tid till det då. Ett exempel: dom små barnen väcks efter vila och det finns inte tid för dom att sitta och mysa i ett knä tills man var riktigt vaken , nej det var till att klä på sig och ut i väder och vind, jag ryser fortfarande när jag tänker på dessa små barn som var ledsna och griniga hela eftermiddagen.Jag tycker oxå att valmöjligheten som inte finns idag, vill jag ha förskola eller t.e.x dagbarnvårdare? borde finnas kvar. Barn som är under 3-år, dock inte alla kan behöva vara i mindre grupper.

Anna Lindstedt sa...

Du blandar ihop begrepp och benämningar. Benämningen daghem togs bort och ersattes med förskola. Den nya benämningen har ingenting med lägre ersättning till förskolorna att göra. Bristande kvalitet och stora barngrupper har inte med att man bytt benämning på verksamheten att göra! Det har att göra med att ersättningen /per barn sänkts och att införandet maxtaxan. Maxtaxan, det vill säga den extremt låga avgiften som föräldrar betalar för att ha sina barn i förskola i kombination med den låga ersättningen per barn från kommunerna till förskolorna har gjort att enda möjligheten att få ihop ekonomin är att ta in fler barn i grupperna och att ha färre anställda i förskolorna. Aldrig någonsin har det arbetat så många outbildade inom förskola. Maxtaxan, den låga ersättningen från kommunerna och antalet outbildad personal inom förskolorna har drastiskt försämrat kvaliteten! En liten fråga? Säger du sjukstuga istället för vårdcentral? Sjukstuga bytte benämning till vårdcentral för flera år sedan, säger du läroverk istället för gymnssium? Förskola är den nya benämningen och har ingenting med den bristande kvaliteten att göra! Höj ersättningen till förskolorna och slopa maxtaxan för att höja kvaliten i de svenska förskolorna! Mer resurser till att anställa utbildade förskollärare och för att minska antalet barn i förskolornas barngrupper!

Madeleine Lidman sa...

Nu skriver jag inte att benämningen är orsaken till att förskolan fått sämre förutsättningar, utan att jag inte förstår detta ständiga fokus i diskussioner flyttas till att det heter förskola och inte dagis, som att det var det viktigaste när förskolan har så många problem att ta itu med.

Dessutom vet vi ju inte om förskolan i sin nuvarande form är bättre än den verksamhet som erbjöds när det hette dagis och daghem. Trots alla larmrapporter om krisen i förskolan och att många förskolor (inte alla) har problem att klara sitt uppdrag, så pratas det om att läroplanen ska revideras. Borde inte fokus ligga på att se till att förskolorna har rätt förutsättningar?

Och ska förskolan få rätt förutsättningar måste det tas ett helhetsgrepp på familjepolitiken.

Personligen tycker jag att det är dags att ge barn 0-6 år en röst i valet 2018.

Anonym sa...

Bara så du vet så skriver Anders Törnblad inne i facebookgruppen Förskolan.se och uppmanar människor att inte dela dina inlägg för du "vill ta pengar från förskolan och ge i bidrag till dig själv". Inlägget gillas av admin Mats Olsson. Gruppen har 33.000 medlemmar ...

Madeleine Lidman sa...

Tyvärr så brukar jag som person eller Hemmaföräldrars nätverk smutskastas i den gruppen och admin Mats Olsson brukar heja på. Det tråkiga är att jag inte får chansen att bemöta påhoppen eftersom de kastat ut mig och blockerat mig, utan anledning.

Föräldrar som jag som vill arbeta för att ALLA barn ska ha det bra är inte välkomna, men ska tydligen få smutskastas. Trist.

Barn är olika och jag ser ingen motsättning i att arbeta för att förskolebarn ska ha det bättre, men att även barn som inte mår bra i förskolegrupper ska ha andra barnomsorgsalternativ att välja på. Det är det jag gör - jag arbetar för alla barn.

Jag har skrivit lite om det i det här inlägget Ta bort dina artiklar du förstör för förskolan

Sedan får jag väl vara glad ändå att Anders Törnblad inte skrev att han ska "ladda sitt gevär" - som han skrivit vid något annat tillfälle när han inte gillar andra personers åsikter.

Miljöpartisten Anders Törnblad stänger sin blogg sedan han blivit upprörd över Limhamnsbor och skrivit att han ska ladda sitt gevär

Jag brukar tänka som så att jag kan inte göra så mycket åt hur andra beter sig, utan bara jobba med hur jag själv skriver och hur jag själv är :)

Anonym sa...

Förlåt, men det här är ju lite roligt... :)
Du bevisar ju verkligen skribentens poäng! Dvs vad som än skrivs (huvudinslaget är ju fullt av intressanta förslag, fakta och frågeställningar om förskolans kvalité och framtid) så kommer diskussionen att handla om dagis vs förskola...
Ang dina exempel: jag vet många i den äldre generationen som sa läroverk när jag gick på gymnasiet. Varken jag, mina lärare eller någon annan blev kränkt av det. Likaså tror jag inte att någon skulle bli kränkt om jag kallar min vårdcentral för sjukstuga...

Madeleine Lidman sa...

Ja det är lite fascinerande. När alla träter inbördes och har fokus på vad det heter så är det som att de problem som finns bara kan fortgå. Vem tjänar på att elda på att vi ska diskutera vad det heter ... tänker jag ibland och foliehatten åker på. (De som inte vill att förskolan ska få mer resurser och rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb, eftersom de kostar för mycket = politikerna, eller de som har politiska kopplingar, som Anders Törnblad, MP).

Tänk vilken stor och stark grupp vi föräldrar skulle bli om vi alla bestämde oss för att ge barn 0-6 år en röst i valet 2018. Tänk om vi skulle samarbeta för en mer flexibel familjepolitik där bättre förutsättningar för förskolan ingår. Oj vad starka vi skulle bli. Jag undrar vad de som ägnar sig åt smutskastning av mig som person, egentligen har för syften. Alla dess horribla påståenden, när vem som helst kan läsa in sig på var jag står i olika frågor. Jag skriver ju både i bloggen, på hemsidan och är flitigt publicerad i olika dagstidningar, så det är ingen tvekan om var jag står eller vad jag arbetar för: BARNEN :)

Anonym sa...


Vi i Förskoleupproret vill arbeta för en BÄTTRE förskola. Inte nervärdera den.
* Bättre arbetsmiljö för stora och små.
* Mindre barngrupper.
* Lägre ljudnivå.
* Högre personaltäthet.
* Bättre planerad reflektionstid.
* Höja vår status

Förskola för barn är bra på många sätt då det är var de i stor utsträckning finner jämnåriga.

Barn på ett år går inte i skola med katederundervisning. Undervisningen i förskola utgår från barnens nyfikenhet och lek. Att vi ingår i skollagen ska befästa att det är en seriös form av omsorg. Inte bara barnpassning där barnen får leka hejvilt medan personalen med kaffe tittar på. Därför benämningen "förskola" och inte dagis.

Madelaine Liedman är ute på djupt vatten. Hon verkar ha föga inblick i verksamheten och känslan är att hon skriver mycket på hörsägen. Exempel: att dokumentationen blir mer än tid för barnen. Visst, men till vilken grad?

Och att barn är elever är ju rent felaktigt. T.o.m. i Lpfö 98 rev 2010 står det barn överallt.
Vidare. Vad menar hon med " ökningen i inköp till förskolorna av manualbaserade program (som ska dressera bort barnens bristande empati, sociala oförmåga, narcissism, eller utagerande beteenden". Påståendet är u fullständigt horribelt. Det köps in till vissa skolor. I artikeln hon länkar till handlar det om en grundskola i Botkyrka och exemplet är årskurs 6, mao 12-åringar.

Det finns inget diskussionsbelägg heller för detta:
"Men var verkligen dagis så mycket sämre än dagens förskola, så att det berättigar till att alla diskussioner totalt tappar fokus? Ska vi vara ärliga så vet vi ju inte om förskolan är bättre än dagis. För det är ingen som utvärderat vilken effekt förskolan i Sverige har på barn, under de senaste 30 åren - och inte heller har någon jämfört barn som gått på dagis med barn som gått i förskola. Så vad säger att förskola är bättre för barn än dagis?"

Diskussionen handlar inte om huruvida dagis eller förskola är bättre för barnen, utan om att förskola är en del av skolsystemet och skall därför benämnas skola. Och det är en viktig del då det difacto har påvisats att barn som gått förskola har ett visst försprång i skolan. Dock bara till ca 12-årsåldern, då det jämnar ut sig igen.

Vi har en viktig uppgift. Att hjälpa våra barn och därtill framtid att bli de goda personerna och medborgare vi önskar vila framtiden på. Låt inte Madeleine Liedman eller andra skribenter som är direkt emot förskolan påverka oss till att se ner på förskolan. "Dagis"...det är en skymf mot det arbete vi gör och den undervisning vi bedriver i förskolan.

Katrin Nörthen admin Förskoleupproret

#tamigfan

Madeleine Lidman sa...

Hej Katrin,

Det är ofta uttrycket elev i en förskola används samtidigt som det talas om undervisning. Jag är medveten om att benämningen av det lilla förskolebarnet som "en elev i det livslånga lärandet" fått massiv kritik - men det används fortfarande ofta, liksom uttrycket att den lilla ettåringen börjar i skolan. Inne på Lärarnas histora skrev man tidigare: "Vem hade kunnat tro att den lilla ettåringen skulle bli en elev i skolan". Det har man nu nyligen ändrat texten och tagit bort ordet elev (kanske efter min kritik ;) Men uttrycket används ganska ofta som här: Digital ateljé i förskolan ska inspirera elever och lärare

Du skriver att "det är fullständigt horribelt" att jag skriver att förskolor köper in manualbaserade program, även kallade standardiserade. För enligt dig är det bara skolor som använder dessa. Men till och med Skolverket kritiserar att dessa program köps in till förskolan. Skolverket kritiserar standardiserade program i förskolan

Eftersom jag lyssnat in i decennier nu vad förskollärare klagar över så är det just problemen med för mycket dokumentation som ofta kommer upp och att det tar tid ifrån barnen. Har du några bevis för att det INTE är ett problem? Som admin i Förskoleupproret så borde du väl ha stött på dessa klagomål ett antal gånger.

Du skriver också: "Diskussionen handlar inte om huruvida dagis eller förskola är bättre för barnen, utan om att förskola är en del av skolsystemet och skall därför benämnas skola. Och det är en viktig del då det difacto har påvisats att barn som gått förskola har ett visst försprång i skolan. Dock bara till ca 12-årsåldern, då det jämnar ut sig igen."

Nu heter det i och för sig de facto. Men hur som helst så tycker du inte att det är en viktig diskussion huruvida dagis var bättre för barnens utveckling och lärande än dagens förskola, utan att fokus ska ligga på att förskolan är en del av skolsystemet och därför ska benämnas skola. Det får stå för dig. Jag tror de allra flesta tycker att det är intressant att dåtidens dagis resulterade i väsentligt bättre skolresultat än vad dagens förskola lyckats åstadkomma. Det är ju en indikator på att något i dagens förskola behöver förbättras.

Du skriver att jag är emot förskolan. Nej jag är inte emot förskolan, men jag ser många förbättringsområden och försöker därför dra mitt strå till stacken genom att berätta vad jag ser. Lyfter man ett problem så går det ju att göra något åt det :)

Sedan tycker jag att förskolan är en pusselbit i familjepolitiken men att den inte ska vara den enda barnomsorgslösningen, eftersom barn är olika. En del barn mår inte bra i förskolegrupper och då behövs det alternativ. Mer dramatiskt är det inte.

Med vänlig hälsning,
Madeleine

Madeleine Lidman sa...

Ett blogginlägg som återigen blivit väldigt aktuellt med anledning av #pressatläge