söndag, maj 25, 2014

Tydligt besked från S - fler barn ska in i förskolan

Foto: Ingrid Winkler (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Nästan 95 procent av tre till femåringar är inskrivna i förskolan och nästan 78 procent av alla barn i ålder ett till tre år. Men det räcker inte … det finns fortfarande några få procent som har sin omsorg hos dagmamma, flerfamiljssystem eller som har sin omsorg i hemmet.

Men nu har socialdemokraterna en lösning på "problemet". De ska avskaffa vårdnads- och omsorgsbidragen.

I DN den 15 maj står det:

"– Vi vill spara pengar genom att ta bort de borgerliga påhitten, säger han Ibrahim Baylan (S) till DN. 

DN har tidigare skrivit att elever som gått i förskolan får högre kunskapsresultat än andra barn. Det visar en genomgång av Pisaundersökningen. För att fler barn ska gå i förskolan vill Socialdemokraterna avskaffa vårdnads- och omsorgsbidragen."

Nu är den spännande uppföljningsfrågan om omsorgsbidragen handlar om barnomsorgspengen som Alliansen införde. Den garanterar nämligen föräldrars rätt till alternativa barnomsorgsformer som: privat dagmamma och flerfamiljsystem samt andra former av pedagogisk omsorg i privat regi (nattis, fritids).

För att ta reda på mer information har Hemmaföräldrars nätverk nu mejlat socialdemokraterna och bett om svar på frågan om det är barnomsorgspengen som de är ute efter. Det låter nämligen så och ligger helt i linje med S avoghet mot privata dagmammor som vi tidigare berättat om.

Det är bara att konstatera att det här valet verkligen blir ett ödesval för alla de föräldrar som vill ha tid för barn och balans mellan familj och arbete.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

p.s En annan nyhet är att nu de största dagstidningarna tagit bort möjligheten att länka till artiklar. Det gör att den lilla möjligheten för gräsrötterna att ge sin syn på saker nu helt har försvunnit. Även i media styrs saker alltså upp, för då blir det naturligtvis lättare att servera människor myter i stället för fakta.

Läs också:

Innan Alliansen införde barnomsorgspengen så kunde socialdemokratiska kommuner godtyckligt avslå en ansökan om att bedriva familjedaghem i privat regi. I S-styrda Malmö avvisade man en ansökan på så sätt: "Västra innerstadens stadsdelsnämnd fattade den 24 augusti 2005 beslut om att avslå Carolina Kayas ansökan om att få starta familjedaghem i enskild regi. Enligt chefen för den administrativa enheten, så avslås ansökan "med hänvisning till skollagen, som ej innehåller något lagrum för tillståndsgivning av enskilt familjedaghem". Läs mer >>

De rödgröna säger NEJ till barnomsorgspeng

Bättre med socialbidrag än arbete som privat dagmamma

Socialdemokraterna stoppar flerfamiljssystem i Uppsala

S i Örebro vill inte ha den nya tidens dagmamma

Svenska elever tappar mest i hela världen

Namninsamling för valfrihet

Barnen får betala ett högt pris med S-förslaget

Malmö stad knackar dörr hos föräldrar som väljer bort förskola

Nya Föräldraupproret

Journalisterna är den första statsmakten

Sverige ett U-land i valfrihet

Statistik annan pedagogisk verksamhet

lördag, maj 24, 2014

Till alla empatiska, kloka nätverkare som arbetar ideellt för HFN

Foto:Suomi 2005 FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Jag tror att jag har skrivit om det tidigare hur svårt det är att kunna representera alla hemmaföräldrar. För mig som kämpar för valfrihet - och har kämpat i så många år - så kommer jag alltid att kritisera de partier som vill ha mindre valfrihet. Helt enkelt därför att till syvende och sist är det alltid de politiska ramarna som bestämmer HUR vi faktiskt tillåts leva våra liv.

Vi människor fungerar ju så att politiska ramar lätt blir till en norm och för att bli normbrytande och gå mot strömmen så krävs det enormt mycket mod, men också styrka att ställa sig utanför en grupp och finna sig bli föremål för grupptryck och kritik, på ett ganska ingående och ibland hätskt sätt.

DET är inte helt lätt och min tanke är därför att lätta på trycket för familjer och avdramatisera att vi gör olika val hur vi pusslar med tid för barn och balans mellan familj och arbete … eller inte. Det är upp till föräldrarna att välja och prioritera själva vad som är viktigt … MEN när du väljer tid för barn så går du mot normen - som är standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. Du går mot en norm och blir därmed ifrågasatt av släkt, vänner, bekanta, människor du möter ute på stan, på BVC och öppna förskolan … för att ge några exempel. Och det är där de politiska ramarna kommer in … med ramar som garanterar valfriheten genom att säga att vi ska ha många OLIKA barnomsorgsalternativ och att vi ska ha skydd för de som väljer att stanna hemma längre, så att de slipper säga upp sig och förlora en fot på arbetsmarknaden, så gör vi det också lättare att välja olika - och attityden i samhället till att vi väljer olika blir också mer tolerant när vi har politiska ramar som säger att det är okej.

Bara sedan vårdnadsbidraget infördes har det blivit mer accepterat att stanna hemma längre. Vi har till och med en växande folkrörelse där allt fler vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete. Den här nya spirande folkrörelsen som bygger på nätverkande och som har sitt ursprung i Hemmaföräldrars nätverk och idéen om "goda ringar på vattnet …" sprider sig sakta över hela landet enligt principen att föräldrar tar emot goda råd i Hemmaföräldrars nätverk för HUR de ska kunna stanna hemma längre. De får stöd, råd och inspiration, som de i sin tur ger vidare till andra. Det civila samhället när det är som bäst. Men parallellt med det arbetet sker också ett opinionsbildande arbete och en kamp för nya friare politiska ramar för mer valfrihet.

Nu är jag initiativtagare till Hemmaföräldrars nätverk och kämpar hårt för alla hemmaföräldrar. Men allt är inte frid och fröjd och ju fler vi når ut till och ju mer Hemmaföräldrars nätverk växer, desto argare blir en del. Några blir arga och upprörda över den delen som innebär opinionsbildande för mer valfrihet och i stället för att diskutera sakligt, så går de till angrepp mot mig som person. Nyligen fick jag ett personligt meddelande från en person som deklarerat att hon är miljöpartist, som skrev att jag var psykiskt sjuk med en liten hänvisningslänk till vilken psykisk sjukdom jag anses ha. Det är också en del av min vardag, men tack och lov väldigt sällsynt.

För att förklara lite mer om vad mitt engagemang faktiskt bygger på så skrev jag därför följande rader till alla medlemmar i gruppen. Men det känns även angeläget att dela texten i en vidare krets:

Till alla er som skriver små uppmuntrande pm, som skriver tackmejl och samtidigt delar med er av era liv, som förstår att jag är en vanlig mamma och har respekt för det – utan att döma, kritisera eller håna, som förstår att jag drivs av en dröm om att förändra samhället så att vi får mer valfrihet och mer tid för våra barn och varandra:

Gärna arbetslinjen men också relationslinjen … och barnlinjen.

Stort tack till er som är så empatiska och kloka och som också själva arbetar ideellt och hjälper till att sprida Hemmaföräldrars nätverks budskap om tid för barn och balans mellan familj och arbete, som tar er tid att dela med er av intressanta länkar och tar er tid att svara på inläggen och stötta och inspirera andra.

Det är ni som gör att jag fortfarande orkar fortsätta efter 13 år av ideellt arbete med att stötta och uppmuntra, men ofta även ställa mig på den lilla människans sida mot betongmakten, som gör att jag orkar skriva ännu en debattartikel och mejla ännu en person som sprider myter i stället för fakta.

Tillsammans blir vi ju så mycket starkare … alla vi små vanliga mammor och pappor, som bidrar med vad vi kan för att förändra vår värld så att den blir lite bättre … för våra barn och för oss själva att leva i.

Ni är bäst :)

Madeleine Lidman


lördag, maj 17, 2014

I Sverige kan en fem år gammal studie presenteras som en nyhet

Foto:Emanuel Hallklint FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Den 11 april i år presenterades ännu en nyhet i raden som visar att svenska barn uppvisar allt sämre kunskaper i matematik:

"Trenden är tydlig: svenska barn och unga blir allt sämre i matematik. Svenska 15-åringars mattekunskaper har sjunkit dramatiskt på tio år och svenska universitet och högskolor har under lång tid sett att de nyanlända studenterna tappat i kunskap vad gäller matematik".

Sedan Pisa-mätningarna startade år 2000 har det visat sig att svenska elever presterar allt sämre i skolan, jämfört med andra länder, i mätningar som har skett vart tredje år. För Sverige har trenden var tydlig under de senaste 14 åren. Sedan har larmen om att svenska elever presterar allt sämre i skolan duggat tätt sedan 1970-talet, så det är i och för sig ingen nyhet - men i PiSA kan vi alltså se det tydligt även i jämförelse med andra länder.

Vid varje mätning sjunker svenska elevers kunskaper.

Vad skiljer då svenska elever från övriga världen. Säkert en mängd saker men i Sverige har barn sedan 1980-talet börjat allt tidigare i förskola, för att gå allt längre dagar. En Läroplan infördes 1998 och daghemmet med omsorg, lek och pedagogik blev i stället en SKOLA för ettåringar. Något som Lärarförbundet och socialdemokraterna till stor del ligger bakom. De tycker att det är toppen att ettåringar går i en en skola. De anser att vi är unika i hela världen genom att vi har så många små barn i förskola. Lärarförbundet och socialdemokraterna är också de som spridit budskapet i flera år att barn som går i förskola blir duktigare i skolan … En liten nyhet som sprids på löpsedlarna med jämna mellanrum … trots att det då alltså inte syns i mätningar någonstans att svenska barn faktiskt blir duktigare i skolan. Tvärtom.

Nu var det alltså dags igen för lite braskande nyheter om hur duktiga förskolebarn blir i skolan. Som en löpeld har nyheten att "Förskolan ger barn bättre Pisaresultat" farit fram som en förstasidesnyhet. Till att börja med presenterad i Dagens Nyheter den 15 maj:

"Förskolan ger barn bättre Pisaresultat
Elever som gått i förskolan får högre kunskapsresultat än andra barn. Det visar en genomgång av resultatet i Pisaundersökningen. ”Internationellt sett finns det ett väldigt starkt samband”, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa".

För att ta reda på lite mer  - så ringde jag först till Magnus Oskarsson projektledare för Pisa, som uttalar sig i DN. Jag frågade hur de kommit fram till resultatet att förskolan i Sverige skulle göra barnen duktigare i skolan. Han berättade då att man detaljstuderat Pisa-resultatet för just svenska elever närmare och kommit fram till det gällde även i Sverige.

Men har ni räknat bort socioekonomiska faktorer och barn med utländsk bakgrund och ändå kommit fram till samma resultat? För studier visar att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som avgör hur det går i skolan - och framförallt mammans utbildning är avgörande för resultatet i matematik.

- Ja, det har vi och vi kan se att de barn som gått i förskola är duktigare i skolan det skiljer 32 poäng i studien. Men det är klart urvalet är väldigt litet och man ska inte dra för stora växlar på det hela, säger Magnus Oskarsson.

Eftersom det tydligen finns en egen studie som tagits fram där just svenska barn plockats fram och studerats ville jag gärna se den studien med egna ögon för att kunna göra en bedömning av materialet. Jag bad därför om Magnus Oskarssons mejladress så att jag skulle kunna få ta del av den svenska studien. Han lovade då att skicka över den. I mejlet passade jag samtidigt på att skicka med några frågor för att förtydliga vilken information jag förväntade mig att få:

Hej Magnus,

Jag är nyfiken på den sammanställning som är gjord i Sverige som ska visa hur mycket sämre kunskaper barn har som inte gått i förskola. Handlar det då om att man slagit ihop alla barn som haft sin omsorg i hemmet, hos dagmamma och i flerfamiljssystem i en grupp? Hur många barn handlar det om då? Kontra hur många barn som gått i förskola? Har man dessutom tagit bort socioekonomiska skillnader samt delat upp barnen i om de har utländsk bakgrund? Sedan undrar jag lite över hur du ser på det faktum att svenska barn uppvisar allt sämre kunskaper i matematik vid varje mätning när nu allt fler går i förskola? Vad är förklaringen till det?

Med vänlig hälsning
Madeleine Lidman

Men jag fick aldrig tillgång till den där svenska studien som skulle visa att svenska barn blir duktigare i skolan när de gått i förskola … sedan man räknat bort socioekonomiska faktorer och eventuell utländsk bakgrund. Inte heller fick jag en förklaring till varför svenska elevers kunskaper SJUNKER i varje mätning.

Jag fick den studie som rör ett snitt av alla länder … OCH det var ingen ny studie … den var FEM ÅR GAMMAL, från år 2009. Problemet dessutom är att det ser så olika ut i alla länder i Europa. I Finland till exempel som toppar resultaten i Pisa varje år, så har många barn sin omsorg i hemmet tills de är åtminstone tre år eller tills de börjar skolan. I andra länder som inte har maxtaxa och där inte en majoritet av alla barn går i förskola från tidig ålder, långa dagar - så har man dessutom en förskola av högre kvalitet. Det ger faktiskt inte tillräckligt med evidens för att med så vitt skilda förutsättningar i olika länder, gå ut och generalisera och säga att förskola gör barn duktigare i skolan … i Sverige.

För att ta reda på om jag missförstått något skickade jag en till fråga, till Magnus Oskarsson projektledare på Pisa:

Men då pratar vi en fem år gammal studie som nu presenteras som en nyhet? På vilket sätt har OECD Pisa tittat närmare på just Sverige och tagit fram de fakta jag efterfrågar. Jag kan inte riktigt se det i den här studien.

- Men sambandet är tydligt när vi tittar på olika länder så förskola är nyttigt för barnen och förbereder dem inför skolstart, säger Magnus Oskarsson.

Jag tycker faktiskt att det är ganska upprörande att det kan gå till så här. På telefon får jag veta att det ska finnas en svensk studie, men det finns det alltså inte. Sedan presenteras en fem år gammal studie som inte är relevant för att göra uttalanden om hur det ser ut i Sverige, som en sanning och en förstasidesnyhet. Och till det så går alltså Magnus Oskarsson och Eva-Lis Preiz ut och varnar för att "de barn som trots allt inte går i förskolan är ofta de som skulle behöva det mest".

Det här är inte okej.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Svenska föräldrar är grundlurade

Lärarförbundet siktar högt - men missar helt

Förskolelek ger bättre skolresultat

Det här behöver barn för att lyckas i skolan

Enligt Lärarförbundet är förskolan en framgångsfaktor och ger bättre resultat i matematik och läsande. Därför har HFN nu skrivit till Lärarförbundet för att be om en förklaring till hur det då kan komma sig att svenska barn uppvisar allt sämre resultat i matematik och läsförståelse vid varje OECD-Pisa undersökning.




torsdag, maj 15, 2014

Miljön i förskolan väcker starka känslor

Foto: Camknows (FLICKR) LICENS: CC BY-SA (Bilden har inget samband med artikeln)
Det känns ofta som att vi föräldrar egentligen drar åt samma håll, oavsett vilken form av barnomsorgsalternativ vi har valt: förskola, dagmamma, flerfamiljssystem eller omsorg i hemmet. Men ändå talar vi ofta förbi varandra och har ännu inte riktigt lyckats mötas och ha en bra dialog kring familjepolitiken och dess ramar. Eller alltid hitta bra samarbetsformer för att åstadkomma en förändring. Ett stort problem är att det mest hörs röster från "den en sidan" - förskoleföräldrarna - och föräldrar som har barn hos dagmamma eller hemma, syns och hörs inte i media på samma sätt. Även om den senare gruppen är mindre så skulle det vara bra om fler röster hördes, för att jag tror på att det skulle bli ett bättre resultat i slutändan.

Ändå kan vi nog alla vara rörande överens om att förskolan behöver förbättras, sedan är frågan hur vi enklast når dit. Och det diskuteras över huvud taget inte  i dag, som jag upplever det. Vad i de politiska ramarna måste vi förändra? Maxtaxan? Förskolans uppdrag? Förskolans inriktning?

Det finns så många intressanta områden att arbeta vidare med. Det är dags att höja nivån ett snäpp och börja fokusera på det … och börja diskutera HUR vi ska få en bättre förskola - men också en bättre familjepolitik rent allmänt.

I en krönika i Aftonbladet skriver Malin Wollin, som nu skolar in sitt fjärde barn i förskolan, med anledning av de senaste rapporterna om de höga sjukskrivningstalen i förskolan:

"Hur ska vi kunna rekrytera unga människor till förskollärareyrket när arbetsbeskrivningen ser ut så här: Vill du plugga i tre år, ta lika mycket studielån som en journalist eller ingenjör, få en blygsam ingångslön, slita hårt i en extremt stressig och gapig miljö tackad av ingen för att slutligen bli sjuk i någon typ av tumörsjukdom? VÄLKOMMEN!
Jag älskar barn.
Men jag går aldrig tillbaka till förskolan.”

Inlägget har delats flitigt på facebook men också genererat en hel del hätska kommentarer, varför jag ringde upp Malin Wollin för att få en mer nyanserad bild av hennes inlägg.

En del har upprörts över din senaste krönika där det du skriver uppfattas som att du säger att miljön är så dålig i förskolan att du aldrig skulle vilja arbeta där, men samtidigt lämnar du ditt barn. De undrar hur du kan lämna ditt barn i en miljö du själv inte vill vara i?

- Oj då. Det visste jag inte att det tolkats så. Jag generaliserar i stort och beskriver hur förskolans personal många gånger kan ha det och därför skulle jag inte vilja arbeta där. Men förskolor kan se väldigt olika ut i landet, mycket beroende på var man bor. Rent generellt så uppfattar jag att det är stressigare i till exempel Stockholm där jag arbetade som ung, säger Malin Wollin.

Men hur kan du lämna ditt eget barn undrar människor?

- Jag anser inte att förskola alltid är det bästa för små barn, men det är så här det är. Föräldrar måste arbeta och då måste vi lämna barnen någonstans. Då får man göra det bästa av situationen. Nu skolar jag in mitt fjärde barn och om jag kände att det inte skulle fungera skulle jag riva upp himmel och jord, för att det skulle bli bättre. Och om det inte skulle fungera skulle jag inte lämna, säger Malin Wollin.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Personalen går på knäna. På förskolorna finns Sveriges sjukaste yrkeskår

Stressade föräldrar hinner inte gå på toa (men hur mår då barnen?)





fredag, maj 02, 2014

Resistenta bakterier sprids lättare i trånga miljöer

Foto: Dana Richter (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Vår livsstil med hög förskrivning av antibiotika börjar nu bli en fara på allvar när bakterier som är resistenta mot antibiotika blir allt vanligare. Vanliga sjukdomar som urinvägsinfektion, små sår och andra sjukdomar som kräver antibiotika kan bli ett hot och faktiskt också bli dödliga, när det inte längre finns medicin som kan göra människor friska.

Men hur ska vi kunna förändra vår livsstil? Vi är ju faktiskt beroende av antibiotika för att hjulen ska snurra på som vanligt utan ett för stort uppehåll. I Sverige väljer en majoritet av föräldrarna standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. Sett ur ett barnperspektiv är det inte alltid en ultimat lösning, då förskolans täta miljö är en smitthärd utan dess like. Många barn och föräldrar hamnar i en intensiv karusell där den ena sjukdomen efter den andra bryter ut hos barnet - sjukdomar som även smittar föräldrar … och deras arbetskamrater.  Sjukdomar varav många helst snabbt ska kureras med medicin och ofta blir det med antibiotika. I flera år utskriven även "för säkerhets skull" i en del sjukvårdsområden - så att mamma och pappa inte missar för många arbetsdagar på jobbet.

Barn under tre år har inte heller utvecklat ett immunförsvar och får också svårt att göra det med ständiga antibiotikakurer - som tar död även på de goda bakterierna som ÄR immunförsvaret.

Det finns inga enkla lösningar, men jag ser personligen väldigt allvarligt på en situation där vi inte längre har någon medicin för att klara av alla de sjukdomar vi tidigare botat med antibiotika. De resistenta bakterierna är redan här. Många sprids redan i dag på förskolor, utan att det får några braskande rubriker eller väcker någon större reaktion eller oro. Alla springer ju på som vanligt i ekorrhjulet med hämtningar och lämningar i förskolan, så då kan det väl inte vara farligt, eller …

Jo, tyvärr. Läget är väldigt allvarligt och det är dags att vi börjar fundera på allvar om det är en hållbar livsstil att fortsätta att bedriva en politik vars enda syfte är att få in alla barn i förskola från ett års ålder.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Resistenta bakterier hot mot förskolebarnen

Antibiotikaresistens: smittan sprids lättare i täta miljöer som trånga bostäder, förskolor och djuruppfödning

Möte tacklar globalt hot om resistens

WHO varnar för resistenta bakterier

Oönskade bakterier på dagis pressades tillbaka

4-åring drabbad av resistenta bakterier

Dagis drabbat av resistenta bakterier

Förskola drabbat av resistenta bakterier

Resistenta bakterier stänger förskola

Resistenta bakterier på förskola i Älmhult

Smittad flicka får inte gå i förskola