Lärarförbundets skolranking premierar kommuner med en barnomsorgsmodell

Skärmdump från nätet. På bilden Eva-Lis Sirén och Ibrahim Baylan, S, skolpolitisk talesperson

Nu släpper Lärarförbundet sin skolranking som kommer varje år. Fortfarande har de som ett mått att kommuner som har färre barn i förskola får sämre ranking.

VAD har andel barn i förskola med bedömningen av skolan att göra?

Kommuner som inte ensidigt erbjuder en enda barnomsorgsmodell utan har större valfrihet för föräldrar att välja även familjedaghem, flerfamiljssystem eller hemmaomsorg rankas lägre, trots att barnets behov tillgodoses bättre mer fler alternativ eftersom barn är olika.

Frågar man Lärarförbundet varför de gör så här, så svarar de med sin gamla vanliga myt: "dagisbarn blir duktigare i skolan" men det är just bara en myt och det finns ingenting som styrker den tesen, eftersom forskning på vilken effekt förskolan har på barn i Sverige saknas. Det har inte gjorts någon forskning i Sverige under de senaste 30 åren och den forskning som finns sedan tidigare gjordes innan Läroplanen infördes, innan pedagogerna var lika välutbildade som de är i dag och innan barnen gick lika långa dagar som de gör i dag. Det enda vi vet är att i samma takt som allt fler barn börjat i förskola - så har också skolresultaten sjunkit. I Finland däremot där en majoritet av alla barn är hemma längre och börjar först i förskoleklass (sexårs) så har eleverna bäst skolkunskaper av alla i OECD Pisa-mätningarna (OECD Pisa har mätt elevers kunskaper sedan år 2000. Mätningarna görs vart tredje år och vid varje mätning halkar Sverige ner några snäpp).

Nu är i och för sig svenska elevers sämre skolkunskaper inte något nytt, larmrapporterna började droppa in redan under 1970-talet när socialdemokraterna genomförde en rad förändringar i skolan och   i lärarutbildningen - förändringar som sakta men säkert påbörjade den utförsbacke vi ser i dag. Något som toppades av att S såg till att skolan kommunaliserades, vilket gjorde att skillnaderna mellan skolorna i de olika kommunerna blev stora.

Lärarförbundets skolranking är ytterligare ett exempel på hur man använder statistik felaktigt och för ideologiska syften för att försöka styra människors val. Det är inte seriöst och skapar dessutom en press på politiker att få in flera barn i förskola, eftersom det ger en bättre skolranking.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Många risker med långa dagar i förskola

Bästa skolkommun - hela rankinglistan

Rankingen "Bästa skolkommun" - en partsinlaga

Sämst skolresultat i s-styrda kommuner

Vill du ha valfrihet och många olika barnomsorgsalternativ?
Skriv då på namninsamlingen för valfrihet

Nya Föräldraupproret

Alla vi som säger NEJ till obligatorisk förskola

I Sverige kan en fem år gammal studie presenteras som en nyhet

Foto:Emanuel Hallklint FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Den 11 april i år presenterades ännu en nyhet i raden som visar att svenska barn uppvisar allt sämre kunskaper i matematik:

"Trenden är tydlig: svenska barn och unga blir allt sämre i matematik. Svenska 15-åringars mattekunskaper har sjunkit dramatiskt på tio år och svenska universitet och högskolor har under lång tid sett att de nyanlända studenterna tappat i kunskap vad gäller matematik".

Sedan Pisa-mätningarna startade år 2000 har det visat sig att svenska elever presterar allt sämre i skolan, jämfört med andra länder, i mätningar som har skett vart tredje år. För Sverige har trenden var tydlig under de senaste 14 åren. Sedan har larmen om att svenska elever presterar allt sämre i skolan duggat tätt sedan 1970-talet, så det är i och för sig ingen nyhet - men i PiSA kan vi alltså se det tydligt även i jämförelse med andra länder.

Vid varje mätning sjunker svenska elevers kunskaper.

Vad skiljer då svenska elever från övriga världen. Säkert en mängd saker men i Sverige har barn sedan 1980-talet börjat allt tidigare i förskola, för att gå allt längre dagar. En Läroplan infördes 1998 och daghemmet med omsorg, lek och pedagogik blev i stället en SKOLA för ettåringar. Något som Lärarförbundet och socialdemokraterna till stor del ligger bakom. De tycker att det är toppen att ettåringar går i en en skola. De anser att vi är unika i hela världen genom att vi har så många små barn i förskola. Lärarförbundet och socialdemokraterna är också de som spridit budskapet i flera år att barn som går i förskola blir duktigare i skolan … En liten nyhet som sprids på löpsedlarna med jämna mellanrum … trots att det då alltså inte syns i mätningar någonstans att svenska barn faktiskt blir duktigare i skolan. Tvärtom.

Nu var det alltså dags igen för lite braskande nyheter om hur duktiga förskolebarn blir i skolan. Som en löpeld har nyheten att "Förskolan ger barn bättre Pisaresultat" farit fram som en förstasidesnyhet. Till att börja med presenterad i Dagens Nyheter den 15 maj:

"Förskolan ger barn bättre Pisaresultat
Elever som gått i förskolan får högre kunskapsresultat än andra barn. Det visar en genomgång av resultatet i Pisaundersökningen. ”Internationellt sett finns det ett väldigt starkt samband”, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa".

För att ta reda på lite mer  - så ringde jag först till Magnus Oskarsson projektledare för Pisa, som uttalar sig i DN. Jag frågade hur de kommit fram till resultatet att förskolan i Sverige skulle göra barnen duktigare i skolan. Han berättade då att man detaljstuderat Pisa-resultatet för just svenska elever närmare och kommit fram till det gällde även i Sverige.

Men har ni räknat bort socioekonomiska faktorer och barn med utländsk bakgrund och ändå kommit fram till samma resultat? För studier visar att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som avgör hur det går i skolan - och framförallt mammans utbildning är avgörande för resultatet i matematik.

- Ja, det har vi och vi kan se att de barn som gått i förskola är duktigare i skolan det skiljer 32 poäng i studien. Men det är klart urvalet är väldigt litet och man ska inte dra för stora växlar på det hela, säger Magnus Oskarsson.

Eftersom det tydligen finns en egen studie som tagits fram där just svenska barn plockats fram och studerats ville jag gärna se den studien med egna ögon för att kunna göra en bedömning av materialet. Jag bad därför om Magnus Oskarssons mejladress så att jag skulle kunna få ta del av den svenska studien. Han lovade då att skicka över den. I mejlet passade jag samtidigt på att skicka med några frågor för att förtydliga vilken information jag förväntade mig att få:

Hej Magnus,

Jag är nyfiken på den sammanställning som är gjord i Sverige som ska visa hur mycket sämre kunskaper barn har som inte gått i förskola. Handlar det då om att man slagit ihop alla barn som haft sin omsorg i hemmet, hos dagmamma och i flerfamiljssystem i en grupp? Hur många barn handlar det om då? Kontra hur många barn som gått i förskola? Har man dessutom tagit bort socioekonomiska skillnader samt delat upp barnen i om de har utländsk bakgrund? Sedan undrar jag lite över hur du ser på det faktum att svenska barn uppvisar allt sämre kunskaper i matematik vid varje mätning när nu allt fler går i förskola? Vad är förklaringen till det?

Med vänlig hälsning
Madeleine Lidman

Men jag fick aldrig tillgång till den där svenska studien som skulle visa att svenska barn blir duktigare i skolan när de gått i förskola … sedan man räknat bort socioekonomiska faktorer och eventuell utländsk bakgrund. Inte heller fick jag en förklaring till varför svenska elevers kunskaper SJUNKER i varje mätning.

Jag fick den studie som rör ett snitt av alla länder … OCH det var ingen ny studie … den var FEM ÅR GAMMAL, från år 2009. Problemet dessutom är att det ser så olika ut i alla länder i Europa. I Finland till exempel som toppar resultaten i Pisa varje år, så har många barn sin omsorg i hemmet tills de är åtminstone tre år eller tills de börjar skolan. I andra länder som inte har maxtaxa och där inte en majoritet av alla barn går i förskola från tidig ålder, långa dagar - så har man dessutom en förskola av högre kvalitet. Det ger faktiskt inte tillräckligt med evidens för att med så vitt skilda förutsättningar i olika länder, gå ut och generalisera och säga att förskola gör barn duktigare i skolan … i Sverige.

För att ta reda på om jag missförstått något skickade jag en till fråga, till Magnus Oskarsson projektledare på Pisa:

Men då pratar vi en fem år gammal studie som nu presenteras som en nyhet? På vilket sätt har OECD Pisa tittat närmare på just Sverige och tagit fram de fakta jag efterfrågar. Jag kan inte riktigt se det i den här studien.

- Men sambandet är tydligt när vi tittar på olika länder så förskola är nyttigt för barnen och förbereder dem inför skolstart, säger Magnus Oskarsson.

Jag tycker faktiskt att det är ganska upprörande att det kan gå till så här. På telefon får jag veta att det ska finnas en svensk studie, men det finns det alltså inte. Sedan presenteras en fem år gammal studie som inte är relevant för att göra uttalanden om hur det ser ut i Sverige, som en sanning och en förstasidesnyhet. Och till det så går alltså Magnus Oskarsson och Eva-Lis Preiz ut och varnar för att "de barn som trots allt inte går i förskolan är ofta de som skulle behöva det mest".

Det här är inte okej.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Svenska föräldrar är grundlurade

Lärarförbundet siktar högt - men missar helt

Förskolelek ger bättre skolresultat

Det här behöver barn för att lyckas i skolan

Enligt Lärarförbundet är förskolan en framgångsfaktor och ger bättre resultat i matematik och läsande. Därför har HFN nu skrivit till Lärarförbundet för att be om en förklaring till hur det då kan komma sig att svenska barn uppvisar allt sämre resultat i matematik och läsförståelse vid varje OECD-Pisa undersökning.