Öppet brev till MP hur deras politik slår mot en vanlig familj

Skärmdump från twitterkonto

Lagom till vårbudgeten i april har S+MP+V+FP bestämt sig för att ta bort ett mycket viktigt verktyg för föräldrar som gör att de kan pussla under småbarnsåren för att få tid för barn och balans mellan familj och arbete. Därför är det så viktigt att nu när det bara är en månad kvar, att föräldrar som får hela sin vardag upp och nervänd faktiskt kan få en chans att planera för den här väldigt omfattande försämringen. Men tyvärr verkar inte partierna bakom det här förslaget ha några till vanliga medborgare när de ställer en konkret fråga för att kunna planer INNAN förändringen genomförs.

Det är så viktigt att politiker tar sig tid att svara när vanliga gräsrötter hör av sig. Det är också så viktigt med en dialog mellan gräsrötter och politiker. För vad händer om den dialogen saknas och de som har makten faktiskt inte lyssnar på hur deras politiska beslut slår mot vanliga människor?

När en någon tar sig tid att knåpa ihop ett brev och öppet berättar om sig och sin situation ... hur är man funtad då om man väljer att inte svara på de faktiska frågorna? Det är verkligen iskallt att inte besvara de frågor som föräldern faktiskt ställt. Här är en mamma som försöker få svar från MP. Hon försöker få till en dialog och en kommunikation. Det handlar om hur hon ska få ihop sitt livspussel under småbarnsåren när nu regeringen går in och rycker undan mattan för vanliga småbarnsföräldrar. Ett beslut som de fattat utan att göra en barnkonsekvensanalys:


Hej Maria, (Maria Ferm, MP)

Med anledning av din och Tobias Eneroths debattartikel i Aftonbladet:

”Jämställdhet ska spela roll varje dag” gör jag nu ett försök med dig då du tydligen är insatt i vårdnadsbidraget och avskaffandet av detsamma.

Jag och min man har båda varit hemma varsin period med vårdnadsbidrag för vårt äldsta barn och skulle gärna göra detsamma med vårt yngsta barn. Planeringen av vår hemmatid med yngsta barnet är ytterst svår eftersom vi inte alls vet vilka förutsättningar som kommer att gälla. Ska vi skynda oss att plocka ut 250 dagar innan 1-årsdagen och sen gå över på vårdnadsbidrag, eller kommer vårdnadsbidraget att vara avskaffat innan dess?

I så fall riskerar vi att ha tagit ut för många dagar under första levnadsåret och vara tvungna att sätta honom i förskola redan vid 1,5 års ålder (då föräldradagarna i så fall tar slut), något som är tvärtemot det vi vill.

Jag skulle alltså vilja ha tydliga svar på följande frågor om hur avskaffandet av vårdnadsbidraget kommer att gå till:

1. Till vilket datum planeras möjligheten för kommunerna att erbjuda vårdnadsbidrag att tas bort, dvs. från vilket datum kommer det att vara omöjligt att få vårdnadsbidrag beviljat?

2. Vad gäller för de vårdnadsbidrag som redan är beviljade? Kommer de att få fortsätta betalas ut?

3. Och viktigast av allt: Om man fått beviljat vårdnadsbidrag, kommer SGI-skydd och rätt till ledighet vid vårdnadsbidrag att finnas kvar i lagstiftningen även efter att kommunernas möjlighet att bevilja ytterligare vårdnadsbidrag har tagits bort?

Vi behöver verkligen svar på dessa frågor, och jag vet många andra familjer som också behöver det för sin planering. Både jag och min man har fasta anställningar och SGI som vi vill behålla. Det vore ytterst tråkigt om er förändring gör att en av oss måste säga upp sig och på så sätt komma längre ifrån arbetsmarknaden.

Vi är övertygade om att små barn har det bäst med en förälder så länge hemförhållandena är sunda, det är enbart därför vi vill vara hemma länge med våra barn. Det är mycket synd att Miljöpartiet lämnat sin tidigare barnvänliga linje i denna viktiga fråga. (Motion till riksdagen 2005/06:So699, Barn i vår tid s.9)

Jag förstår att vårdnadsbidraget inte är optimalt till sin konstruktion, men förlängt SGI-skydd och rätt till ledighet skulle räcka långt.

Med vänlig hälsning
Susanna

Läs också:

Därför ska vi ha vårdnadsbidrag

Vår vardag med vårdnadsbidraget

Till alla empatiska, kloka nätverkare som arbetar ideellt för HFN

Foto:Suomi 2005 FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Jag tror att jag har skrivit om det tidigare hur svårt det är att kunna representera alla hemmaföräldrar. För mig som kämpar för valfrihet - och har kämpat i så många år - så kommer jag alltid att kritisera de partier som vill ha mindre valfrihet. Helt enkelt därför att till syvende och sist är det alltid de politiska ramarna som bestämmer HUR vi faktiskt tillåts leva våra liv.

Vi människor fungerar ju så att politiska ramar lätt blir till en norm och för att bli normbrytande och gå mot strömmen så krävs det enormt mycket mod, men också styrka att ställa sig utanför en grupp och finna sig bli föremål för grupptryck och kritik, på ett ganska ingående och ibland hätskt sätt.

DET är inte helt lätt och min tanke är därför att lätta på trycket för familjer och avdramatisera att vi gör olika val hur vi pusslar med tid för barn och balans mellan familj och arbete … eller inte. Det är upp till föräldrarna att välja och prioritera själva vad som är viktigt … MEN när du väljer tid för barn så går du mot normen - som är standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. Du går mot en norm och blir därmed ifrågasatt av släkt, vänner, bekanta, människor du möter ute på stan, på BVC och öppna förskolan … för att ge några exempel. Och det är där de politiska ramarna kommer in … med ramar som garanterar valfriheten genom att säga att vi ska ha många OLIKA barnomsorgsalternativ och att vi ska ha skydd för de som väljer att stanna hemma längre, så att de slipper säga upp sig och förlora en fot på arbetsmarknaden, så gör vi det också lättare att välja olika - och attityden i samhället till att vi väljer olika blir också mer tolerant när vi har politiska ramar som säger att det är okej.

Bara sedan vårdnadsbidraget infördes har det blivit mer accepterat att stanna hemma längre. Vi har till och med en växande folkrörelse där allt fler vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete. Den här nya spirande folkrörelsen som bygger på nätverkande och som har sitt ursprung i Hemmaföräldrars nätverk och idéen om "goda ringar på vattnet …" sprider sig sakta över hela landet enligt principen att föräldrar tar emot goda råd i Hemmaföräldrars nätverk för HUR de ska kunna stanna hemma längre. De får stöd, råd och inspiration, som de i sin tur ger vidare till andra. Det civila samhället när det är som bäst. Men parallellt med det arbetet sker också ett opinionsbildande arbete och en kamp för nya friare politiska ramar för mer valfrihet.

Nu är jag initiativtagare till Hemmaföräldrars nätverk och kämpar hårt för alla hemmaföräldrar. Men allt är inte frid och fröjd och ju fler vi når ut till och ju mer Hemmaföräldrars nätverk växer, desto argare blir en del. Några blir arga och upprörda över den delen som innebär opinionsbildande för mer valfrihet och i stället för att diskutera sakligt, så går de till angrepp mot mig som person. Nyligen fick jag ett personligt meddelande från en person som deklarerat att hon är miljöpartist, som skrev att jag var psykiskt sjuk med en liten hänvisningslänk till vilken psykisk sjukdom jag anses ha. Det är också en del av min vardag, men tack och lov väldigt sällsynt.

För att förklara lite mer om vad mitt engagemang faktiskt bygger på så skrev jag därför följande rader till alla medlemmar i gruppen. Men det känns även angeläget att dela texten i en vidare krets:

Till alla er som skriver små uppmuntrande pm, som skriver tackmejl och samtidigt delar med er av era liv, som förstår att jag är en vanlig mamma och har respekt för det – utan att döma, kritisera eller håna, som förstår att jag drivs av en dröm om att förändra samhället så att vi får mer valfrihet och mer tid för våra barn och varandra:

Gärna arbetslinjen men också relationslinjen … och barnlinjen.

Stort tack till er som är så empatiska och kloka och som också själva arbetar ideellt och hjälper till att sprida Hemmaföräldrars nätverks budskap om tid för barn och balans mellan familj och arbete, som tar er tid att dela med er av intressanta länkar och tar er tid att svara på inläggen och stötta och inspirera andra.

Det är ni som gör att jag fortfarande orkar fortsätta efter 13 år av ideellt arbete med att stötta och uppmuntra, men ofta även ställa mig på den lilla människans sida mot betongmakten, som gör att jag orkar skriva ännu en debattartikel och mejla ännu en person som sprider myter i stället för fakta.

Tillsammans blir vi ju så mycket starkare … alla vi små vanliga mammor och pappor, som bidrar med vad vi kan för att förändra vår värld så att den blir lite bättre … för våra barn och för oss själva att leva i.

Ni är bäst :)

Madeleine Lidman

Hemmaföräldrars nätverk

Malmö stad knackar dörr hos föräldrar som väljer bort förskola

Foto: Mats Eriksson (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

I Malmö har krisen i förskolan slagit hårt. De har problem att erbjuda plats inom fyra månader, de har i flera år löst platsbristen i förskolan genom att ha förskolor i bussar, de bygger nya förskolor på förgiftad mark, och de har förskolor i en del stadsdelar där personalen varken pratar svenska … ELLER barnens modersmål.

Trots den ganska extrema krisen i Malmö stad så är staden som styrs av de rödgröna nu bekymrade över att det finns föräldrar som i vissa stadsdelar väljer bort att ha barnen i förskola. Därför ska de nu gå ut och knacka dörr hos de föräldrar som valt bort förskola samt skicka ut enkäter. Här ska "förskoleskolkarna" identifieras, dokumenteras och åsiktsregistreras.

– Vet man inte om att det är bra med förskola, eller har föräldrarna bedömt att mitt barn mår bra av att vara tillsammans med mamma eller pappa? Vi vill ha underlag för att veta varför man inte går, säger Ana Maria Deliv, kvalitets- och myndighetschef på förskoleförvaltningen i Malmö.

Det KAN ju vara så också att föräldrar inte tycker att den förskoleverksamhet som Malmö stad erbjuder alltid håller hög kvalitet. Men se även där har de rödgröna i Malmö tänkt till. Innan Alliansen införde en barnomsorgspeng så stoppade S alla som försökte starta privat pedagogisk omsorg. Under flera år har kommunen också fasat ut de kommunala dagmammorna, då verksamheten anses för dyr: "de kan inte ta emot lika många barn som förskolan". Inte heller har de infört vårdnadsbidrag - så då finns det ju bara förskola, som då en majoritet måste välja - men nu alltså många ändå väljer bort.

När jag chattade med Anders Rubin, S, kommunalråd i Malmö om krisen i förskolan (jag var inbjuden av Sydsvenskan att delta), så tryckte han mycket på att det är viktigt att barn vars föräldrar har invandrarbakgrund går i förskola. Det kan säkert vara en fördel för barn att gå några timmar i veckan, men … då måste naturligtvis förskolan hålla en hög kvalitet - och framförallt ha svensktalande personal, för annars risker barnen att fara mycket illa - kanske mer än andra barn, som kommer från mindre utsatta områden.

Tills de rödgröna har fått ordning på alla problem som följer i spåren av förskolekrisen i Malmö, borde de i ärlighetens namn göra två saker: Införa fler barnomsorgsalternativ - även vårdnadsbidrag, men kanske även tänka lite större än att förskolan ska vara lösningen på allt. Vill de satsa på att lära barn svenska och samtidigt integrera människor i samhället, varför inte prova Flens exempel och satsa på "mammasvenska".

Ett annat problem är att det alltid hänvisas till att förskolan är bra för barn i utsatta områden … enligt utländska undersökningar. För i Sverige har finns det ingen forskning under de senaste 30 åren som visar vilken effekt förskolan har på barns utveckling och lärande. Vi vet alltså inte vilken effekt dagens förskola har på barn. Det enda vi vet är att svenska barn under över två decennier uppvisat allt sämre resultat i skolan enligt PISA-undersökningen. Och … skolresultaten har försämrats i samma takt som allt fler barn gått i förskola, men om de försämrade skolresultaten beror på förskolan vet vi inte eftersom de forskare som vill forska på det här hela tiden får avslag när de söker pengar för forskning. Varför nöjer sig svenska journalister med hänvisningar till utländsk forskning, som ändå inte säger något om svenska förskolor och deras effekt på barn i Sverige och varför ifrågasätter inte några journalister - eller Uppdrag Granskning att det saknas forskning och att forskarna får avslag på att forska kring det här?

Sedan undrar jag verkligen över varför de rödgröna stoppar privata förskolor, när de nu har en sådan total kris och inte ens klarar av att erbjuda plats till de barn som står i kö. Malmö stad silar mygg och sväljer kameler, när de släpper igenom mobila förskolor, förskolor på giftig mark - men på tveksamma grunder stoppar privata alternativ.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Var fjärde förskola fastnade i kontroll i Malmö

Förskolorna tvingas bryta mot reglerna

SSU vill ha obligatorisk förskola

Rekordmånga anmälningar mot Malmö stad

Skolinspektionen granskar förskolekön

Skolinspektionen riktar kraftig kritik mot förskolor i Rosengård

Stressade barn i stora barngrupper oroar personal

Gift i marken vid förskola

Många är nyfikna på oss hemmaföräldrar - och vill gå med i HFN

Foto: cjggbella (FLICKR) LICENS: CC BY-SA Personen på bilden har inget samband med inlägget.

Många tycker att det är lite spännande det här med tid för barn och balans mellan familj och arbete. Men även partipolitiskt engagerade från partier som helt saknar familjepolitik och rent ideologiskt är emot att barn är hemma längre - är nyfikna på den lilla folkrörelse som Hemmaföräldrars nätverk, HFN, dragit igång där föräldrar samlas och stöttar, inspirerar och ger varandra råd i hur man kan vara hemma längre. Där allt fler föräldrar samlas som vill ha mer flexibla politiska ramar som gör det möjligt att välja fler lösningar än standardlösningen med två heltidsarbetande och barnet i förskola från ett års ålder. Föräldrar som sedan sprider budskapet om valfrihet vidare som goda ringar på vattnet …

Att Hemmaföräldrars nätverk är framgångsrika i det arbetet förstår man av det spirande intresset hos de partipolitiskt engagerade från partier som inte har en politik som bygger på valfrihet.

Men … HFN:s slutna facebookgrupp är just sluten för att medlemmarna ska känna att det som skrivs där inte sprids hur som helst. Därför får inte materialet skärmdumpas eller spridas på ett otillbörligt sätt, av respekt för den enskilda personen och dennes familj. Vilket man i och för sig aldrig kan garantera, men de som går med i gruppen måste respektera de reglerna. Inte heller är det en diskussionsgrupp där de som inte delar valfrihetstanken ska gå in och läxa upp de som vill stanna hemma längre - eller debattera och argumentera mot de som är för valfrihet. Också mycket viktigt att respektera med tanke på att hemmaföräldrarna redan är så utsatta.

Vi ser nu hur standardlösningen är på väg att haverera. De som intensivt pratar ideologi och hävdar att föräldrar MÅSTE välja standardlösningen på grund av arbetslinjen eller jämställdhetslinjen - får allt svårare att motivera det, när vi nu ser hur dessa två linjer leder till … sjukskrivningslinjen. Där framförallt småbarnsmammorna är de som drabbas och blir sjukskrivna när de väljer (eller med ekonomiska styrmedel tvingas välja) standardlösningen.

Efter andra barnet ökar sjukskrivningarna bland mammor i hela landet och i Stockholm redan efter första barnet. För den som har lite bakom pannbenet är det en ganska anmärkningsvärd nyhet, som borde resultera i en VALFRIHETSLINJE - där de politiska ramarna i större utsträckning ger föräldrar möjlighet att få ihop livspusslet bättre. Där de politiska ramarna ger föräldrar möjlighet att hitta balans mellan familj och arbete. Och då talar vi bara vuxenperspektivet. Lägger vi sedan till det viktigaste av allt - barnperspektivet - så bör vi tänka på att vi i dag har en ökande psykisk ohälsa hos barn i Sverige. Något som det inte längre går att ignorera: Kejsaren ÄR naken = vi behöver en nyare, modernare och mer flexibel familjepolitik som vilar på vetenskaplig grund - inte på ideologi.

Med det vill jag egentligen säga till de politiska partier som är nyfikna på Hemmaföräldrars nätverk och alla hemmaföräldrar som går mot strömmen och tänker utanför boxen. Visst kan ni få ta del av våra tankar, men använd i så fall den information ni får till att ta fram en mer flexibel familjepolitik … eller för de som saknar det helt … till att ta fram en familjepolitik. Men försök inte krypa under skinnet på hemmaföräldrarna för att klura på hur ni ska förändra de politiska ramarna mot ännu mer styrning … tack! :)

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Miljöpartiet vill ge mer till de som redan får allt

Min lilla skrutt 

I Solna vill Miljöpartiet ta bort vårdnadsbidraget ... för att "ge" pengarna till förskolan i stället.

När jag var gravid så stressade jag och arbetade som en galning ... och blev sjuk i svår preeklampsi - havandeskapsförgiftning, förmodligen på grund av all stress, då jag inte led av någon av de riskfaktorer som anses ge en ökad risk. I vecka 32 blev jag inlagd på specialistmödravården.

Sjukdomen gjorde sedan att läkarna var tvungna att förlösa min dotter för tidigt - eftersom jag hade dött annars ... och hon också. Dagen efter kejsarsnittet blommade min sjukdom ut i full eklampsi och jag fick sövas ner under ett dygn. Förr i tiden dog man av eklampsi - det kan man göra i dag och också. Nere på neonantalen låg en liten skrutt utan sin mamma och mådde inget vidare hon heller. Hon slutade andas men de fick igång henne igen. Ja, vi dog nästan båda två och det fick naturligtvis mig och min familj att tänka om - och planera om - hela vårt liv.

Omänskligt höga krav, under devisen "graviditet är ingen sjukdom" - hade med största sannolikhet skapat hela situationen, för även om graviditet inte är en sjukdom, så kan stress och omänskliga krav på prestation eller andra orsaker göra att man kan bli sjuk av eller under en graviditet. Men i Sverige är vi så "jämställda" och "jämlika" och här är "könet en konstruktion", så vi tar inte hänsyn till några biologiska skillnader mellan män och kvinnor och låtsas därmed inte heller om att graviditet faktiskt innebär en stor påfrestning på kvinnokroppen.

Vår familj fick ompröva allt. Vid den här tiden fanns inte vårdnadsbidraget som hade varit perfekt för oss. Då hade jag kunnat stanna hemma längre OCH behållit min SGI, sjukpenninggrundande inkomst OCH jag hade kunnat ha kvar min anställning OCH jag hade framförallt kunnat vänta längre med att skaffa barn nummer två - något som läkarna rekommenderade. Men eftersom vi vid den här tiden inte hade valfrihet - och inte hade vårdnadsbidrag, så blev följderna av att jag stannade hemma längre med dottern:

* Jag förlorade en fot på arbetsmarknaden
* Jag var tvungen att skaffa ett barn till tätt för att inte förlora min SGI - och fick havandeskapsförgiftning igen

Sådana som jag får och SKA tydligen skylla sig själva enligt Miljöpartiet. Om vi vill ta hänsyn till vårt lilla barns behov eller vår egen hälsa, så ska vi straffas genom att tvingas säga upp oss från jobbet, vi ska förlora vår SGI och vi ska ha noll och nix i subventioner för att vi väljer omsorg i hemmet, utifrån vårt lilla barns behov. Samtidigt som andra föräldrar ska få ha syskon på dagis 30 timmar i veckan när de är hemma med sin nyfödda bebis, till en kostnad om cirka 100 000 kronor. Det betyder alltså att skattebetalarnas pengar ska fördelas enligt följande om vi ställer dessa två grupper mot varandra:

Den som sköter omsorgen om sitt barn i hemmet ska få noll kronor i subvention.
Den som lämnar bort sitt barn till förskolan ska få 100 000 kronor i subvention.

Alternativet för den som inte vill drabbas av alla negativa effekter av att stanna hemma längre, är att offra sitt barn - att tvingas sätta in ett barn som kanske är för tidigt fött och infektionskänsligt, i förskolan redan som ettåring. Men lite skit får man tydligen ta enligt Miljöpartiet. Sorgligt med ännu ett parti som struntar i barnperspektivet.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Myten om vårdnadsbidraget

Myt att vi tjänar på att föräldrar väljer jobb framför barn

DDR bör inte vara ett föredöme för svensk familjepolitik

Miljöpartiets kamp mot valfriheten

Helene Sigfridsson (mp) fortsätter sitt benhårda kampanj mot vårdnadsbidraget, valfriheten och föräldrar som vill ge sina barn tid. Återigen på Newsmill men publicerad i DN (förstås). En undersökning nyligen visade också att Mona Sahlin (s) är den som är mest publicerad på DN:s debattsida. Journlisterna är den första statsmakten och de står till vänster.

Personligen tror jag att det är mycket bättre att se politiken som en samling ramar och verktyg som ger människor chansen att sy ihop sina egna lösningar så att de får ett bra och välfungerande liv. Valfrihet och olika alternativ är bra eftersom alla är olika. Jag förstår inte de rödgrönas motstånd mot valfrihet. Helene Sigfridsson (mp) tycker att de ensamstående missgynnas av vårdnadsbidraget, för alla har har inte råd att välja det.

Nej men de kanske har råd att gå ned i tid genom vårdnadsbidraget och genom barnomsorgspengen kan de kanske ge en anhörig möjlighet att ansvara för vården och omsorgen om barnen.

Även om Helene fördrar dagis till sina barn och en skola där föräldrar inte behöver vara delaktiga i barnens vardag eller aktiviteter, så ska man inte förbjuda föräldrar att välja dagmamma eller vårdnadsbidrag eller förbjuda de föräldrar som vill och kan att vara med i skolan (som jag skrivit om här tidigare).

Madeleine Lidman

hemmaforaldrar.se

Föds barnen för att fylla förskolans platser?

För vems skull finns förskolan? För att barnen ska ha någonstans att vara när föräldrarna arbetar? Eller för att skrivas in där så tidigt som möjligt, så långa dagar som möjligt så att förskolan kan kvittera ut ersättning från staten för barnet?

Det pågår just nu en debatt där allt fler upprörda röster hörs från rödgrönt håll om att det är fel med vårdnadsbidraget, eftersom barnen då inte går i förskolan och förskolan då missar pengar under de där två åren mellan 1-3 år som barnet får vara hemma längre.

Egentligen är hela diskussionen väldigt underlig. Självklart så föds inte barnen för att placeras i förskola och generera pengar till förskolan. Med den familjepolitik vi har haft i decennier har nu blivit så skruvad att resonemanget börjar gå åt det här hållet.

Frågan är väl också varför det är så extremt störande för vissa föräldrar att en del barn får stanna hemma längre än ett år och så extremt störande att en del barn hämtas tidigare på dagis? Samma föräldrar är ju supernöjda med att ha barnen på dagis långa dagar säger de - så varför bry sig så mycket om att det finns föräldrar som vill avstå, vänta eller ha barnen där korta dagar?

I tidningen Kollega säger Shadé Jalali, jämställdhetsansvarig och Helene Sigfridsson (mp) så här;

"- Vårdnadsbidraget är en del av problemet. Vårdnadsbidraget urholkar barnomsorgen. Det är väldigt dyrt och motverkar den kollektiva satsning som barnomsorgen är.

Miljöpartisten Helene Sigfridsson, som i panelen representerar Makalösa Föräldrar, höll med och berättade om en ny ton i diskussionerna:
- Det handlar mer och mer om att det inte är bra att barnen är på dagis."

Ja Helene, det finns faktiskt väldigt många som larmar om att de stora barngrupperna med få personal skapar problem framförallt i de lägre åldersgrupperna - 1-3 år. Men vågar man se problemen så kan man ju göra något åt dem. Självklart är det inte bra för små barn att gå i en stor barngrupp med för få personal, med buller, stress och där barnets behov av socialt samspel och vägledning av en vuxen blir åsidosatt.

Det är ändå en separat diskussion men vad är vitsen med att se problemen, strunta i dem och försöka tvinga alla att ha barnen på dagis från ett år. Det är ett väldigt konstigt sätt att bedriva familjepolitik som jag ser det.

2007 larmade dåvarande Barnombudsmannen, BO, Lena Nyberg om situationen för de allra minsta. 2006 larmade jag själv i en debattartikel och försökte åstadkomma en förbättring. Vad har hänt sedan dess?

Ingenting!

I vanlig ordning krävdes istället Barnombudsmannen Lena Nybergs avgång när hon gick ut och larmade. Alliansen tillsatte en ny BO och sedan dess har det varit så tyst. Vem står på barnens sida idag? Vem kämpar för deras sak?

Hemmaföräldrars nätverk gör det i alla fall. Vi kämpar både för att barn ska kunna vara hemma längre utan att den som är hemma straffas ut från arbetslivet och för att miljön i förskolan ska bli bättre med mindre barngrupper och mer personal och för att dagmammorna ska få finnas kvar. Helt enkelt eftersom vi tror att det är bra med valfrihet och många barnsomsorgsalternativ, eftersom alla barn och alla familjer är olika.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

Media tar krafttag mot valfriheten

Tänk vad det måste reta media och proffstyckarna att människor i omröstning efter omröstning visar med en förödande majoritet att de vill bestämma själva - att de vill ha valfrihet. Men icke att de ger sig och accepterar att människor inte vill låta sig styras. I nummer efter nummer i gammelmedierna ska det bankas, nötas och indoktrineras - så att vi ska börja göra som de vill.

Men människor är inte som fåren i George Orwells bok "Djurfarmen" där makthavarna hela tiden formulerar nya budskap som de tvingar fåren att upprepa - allt så att de ska passa makten. Människor tycks tänka själva och människorna vill inte ha kvoterad föräldraledighet.

Då gäller det att nöta och tjata och hoppas på ett resultat tycks journalisterna resonera.

I Expressen idag slår man på stort. Först ut är Allombarn som vill marknadsföra Miljöpartiets nya "tvångslinje" (helt i linje med "moderpartiets" - socialdemokraternas - linje) med tvångsdelad föräldraförsäkring. Lite längre ner på sidan så har man placerat en politiskt korrekt artikel av Martin Melin som naturligtvis delar millimeterfeministernas syn på hur föräldraledigheten ska fördelas.

Nöta och tjata, nöta och tjata. Och så slänga in en ny sifoundersökning och se om det "dumma" folket ändrat uppfattning.

Det är bara ett problem som media och politikerna som är för "tvångslinjen" inte förstår...... teori och praktik är två helt skilda saker. Alla familjer, alla föräldrar, alla graviditeter och alla barn är olika. Det går inte att tro att en lösning fungerar för alla. Och som sagt hur vi än försöker så går det inte att låtsas att barnet inte bärs av kvinnan under 9 månader, med allt vad det innebär. Förutsättningarna är inte så att barnet beställs på postorder, förutsättningarna är olika från början och det ska man ha all respekt för.

Man ska ha respekt för den omställning det är att bära fram ett barn.

Pappan är oerhört viktig och det finns många sätt han kan vara ytterst närvarande på. Jag litar helt på att människor satsar på team work när de får barn. Det handlar om att bygga en tillvaro där man hjälps åt och satsar på att ge sina barn tid. Uppmuntra och stöd föräldrar i att de är viktiga.... hela barnets uppväxt och inte bara under några månader under barnets första år.

Och till media och proffstyckarna samt de politiker som står för "tvångslinjen" vill jag bara säga;

- Lägg ner och börja respektera att människor vill ha sin valfrihet.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se

p.s

Jag har försökt kommentera artikeln inne på Alltombarn men det verkar som jag är spärrad. Det går inte att logga in på något sätt. Synnerligen skumt.... eller kanske inte.... kanske bara vad man kan förvänta sig. Någon som sett Alltombarn skriva ett positivt reportage om hemmaföräldrar? Om dagmammor? Om valfrihet? Om vårdnadsbidraget?

Läs också:

Feministmaffian styr våra liv - men vilka är de?

Livet följer inte någon mall

Teori och praktik - Birgitta Ohlsson

Rätten att få vara hemma med barnen

8 av 10 säger nej till kvoterad föräldraledighet

Föräldrar vill inte ha kvoterad föräldraledighet

Föräldrar vill bestämma själva

Klent stöd för kvoterad föräldraledighet

Stor majoritet emot mer kvoterad föräldraledighet

Motstånd mot kvoterad föräldrapeng