Arbetslinjen och Matrix

I filmen Matrix så är människornas enda värde att vara batterier och generera energi - allt under det att de i sinnet tror att de lever det perfekta livet.

I Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs arbetslinje är vårt enda värde att arbeta heltid så att vi producerar skattepengar till en gigantisk "skattekaka". Går vi ned i arbetstid och vill få tid att verkligen leva, genom att få tid till mänskliga värden som relationer till familj, släkt och vänner, så "jobbskolkar" vi.

Är det inte rimligt att varje familj själv får bestämma hur de vill arbeta, så länge de kan försörja sig själva? Vill de leva på en inkomst, två halva inkomster eller en och en halv inkomst så ska väl det vara okej. Problemet är bara att särbeskattningen och vårt allmänt extremt höga skatteläge, gör det omöjligt att välja fritt, för de allra flesta. Väljer man något annat än standardlösningen med två heltidsarbetande och barnet på dagis från ett års ålder, så får man betala så mycket pengar i skatt att pengarna inte räcker. (En av anledningarna till att vårdnadsbidraget kom till, för att lindra effekterna av särbeskattningen som gör att hemmafamiljen ofta betalar mer i skatt).

Men är vårt enda värde som människor i Sveriges land verkligen att vara "batterier" för att generera pengar till en gigantisk "skattekaka".

Hur blir egentligen människors liv om allt toppstyrs enligt en kommunistisk anda? Hur kommer den här totalstyrningen att sluta om den får skruvas till ännu hårdare....... och då ska vi vara medvetna om att vi redan kommit en bra bit på väg.

Nästa steg kanske blir det som flera partier flaggat för - obligatorisk förskola. Låt oss säga att alla barn plockas bort från föräldrarna den dagen de fyller ett år och föräldrarna får gå ut och arbeta heltid. Barnen kommer sedan att tas om hand av utbildad personal, som ser till att stöpa dem alla i samma form enligt en väl uttänkt pedagogik. Men eftersom alla barn är olika så kommer några att "falla igenom" - de kommer inte att utvecklas enligt den pedagogiska mall som man satt upp. Då sätts "programmen" med stor P in. En utbildad pedagog i till exempel Komet börjar arbeta med barnet och en annan Kometpedagog med föräldrarna.

Här ska det styras upp under strikt handledning. De barn som inte svarar på "behandlingen" kommer då att medicineras eftersom de kommer att stämplas med en diagnos. Föräldrarna kommer att vidareutbildas i metoder och hur de ska använda dessa på barnet samt läras upp hur de ska ge "mediciner", som ska hjälpa till att forma barnet så att det passar in i mallen.

Och så här fortsätter det genom skoltiden och ut i arbetslivet.

Frågan är om det går att forma människor till små arbetsbin/"batterier" enligt den här modellen eller om vi riskerar att få en majoritet av hjärntvättade människor utan egen fantasi, egen kreativitet och uppfinningsrikedom.

Jag tror att vi har börjat vandra på en mycket farlig väg, med en mycket underlig människosyn och jag hoppas att tillräckligt många ser vad som är på väg att hända, så att de med kraft slår vakt om vår rätt till valfrihet och vår rätt att själva bestämma över våra liv. Det är inte politikernas uppgift att i detalj sätta mallen för HUR vi ska tillåtas att leva våra liv.

Madeleine Lidman

Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

DDR bör inte vara ett föredöme för svensk familjepolitik

SET

Livskunskap

Dagisbarn ska lära sig ha sex