Man kan vara ”duktig flicka” och en bra mamma

Foto: Aaron Freimark  (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Birgitta Ohlsson, L, sitter i tv och pratar om att hon inte är en mamma som ägnar sig åt barn och heminredning. Hon har större visioner än så minsann (för det finns ju inga mellanlägen - om kvinnor väljer tid för barn och BALANS mellan familj och arbete är de för alltid förlorade). Hon poängterar också att det inte är någon idé att stressa till förskolan och hämta klockan tre. Barnen mår ju bra där och mår bra av att vara där (längre dagar än föräldrarna är på jobbet ...).

Fast någonting är ju ärligt talat inte riktigt som det ska i vårt land där vi har en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tittar man på den forskning som finns kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi och sedan funderar lite på vad små barn behöver - så blir ju svaret att förskola 40-60 timmar i veckan inte alltid blir en bra balans. Visst barn är olika och en del klarar det, men många barn gör det inte och därför är det viktigt att de föräldrar som vill får en chans att ge sina barn tid.

Karriär och barn - javisst - men inte nödvändigtvis samtidigt.

Jag känner att vi måste bort från den här svartvita bilden där kvinnor antingen ska leva som män för att platsa in som "duktiga", eller så får de en idiotstämpel på sig som fastlåsta vid spisen, bakandes cupcakes samtidigt som de hänger med näsan i inredningsmagasin.

Vi har bara ett liv och alla har olika drömmar och det måste vi helt enkelt bli bättre på att respektera. Vi har också olika bagage med oss som formar våra val. För en del är verkligen drömmen att njuta av att inreda hemmet, laga god mat och vara med sina barn och njuta av det lilla lugna livet en period. Andra är inte det minsta intresserade av heminredning och matlagning men vill ändå ha omsorgen om barnen i hemmet, för att de anser att det är det bästa för barnen.

Familjer ser så olika ut i dag, men jag märker en trend där människor önskar sig något mer av den korta tid vi har på jorden än att bara jobba, jobba och jobba. Heltidsarbete, ARBETSLINJEN och ekorrhjulet - är inte den ultimata drömmen för alla. Att så många arbetar heltid beror på att vi har den högsta marginalskatten i världen, vilket drastiskt minskar människors valfrihet, eftersom det blir så lite pengar kvar av lönen efter skatt.

Efter att ha arbetat mer än 16 år med att stötta föräldrar som vill satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete, så vet jag att föräldrar hittar olika lösningar för att pussla, så att de får en bra balans, men det är svårt då vi har en så extremt styrande politik i det här landet som kastar ut de som väljer bort heltid, i ekonomisk utsatthet.

Bilden av hemmaföräldrarna och deras val här i livet är alltså väldigt mycket mer nyanserad än den version vi får se i media. Kanske för att hemmaföräldrarna aldrig själva får sitta i tv-soffan och berätta sin historia, utan deras berättelse återges hela tiden på ett synnerligen fördomsfullt sätt av personer som Birgitta Ohlsson - kvinnor som själva valt att leva som män har gjort i alla tider. Och det behöver verkligen inte vara fel - var och en får välja som de själva vill. Felet uppstår först när dessa människor tycker sig ha rätt att sätta styrande familjepolitiska ramar som ska TVINGA andra att leva det liv de själva har valt.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Många risker med långa dagar

Personal: Barnen går för långa dagar på förskolan

Ny studie: Förskolebarn som går långa dagar är mer stressade

Vi mammor betalar priset för att jobba heltid

Det duger inte att arbeta heltid, hämta sent på dagis och sedan klaga när man får problem

Samma inkomst för pensionärer och den som aldrig arbetat en dag i sitt liv

Världens högsta marginalskatt

Politikerna förutsätter att man är en idiot

Vabbandet kostar 5,5 miljarder om året. Notan går till skattebetalarna

Foto: Yodod  (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Vabbandet kostar skattebetalarna 5,5 miljarder per år.  I Vetandets värld tittar man närmare på varför Sveriges barn har så många sjukdomar så tidigt jämfört med andra länder.

Har man samma problem med infektioner på förskolor i andra länder som man har i Sverige?

- Nej det pratas inte mycket om det. Delvis tror jag för att förskolor är ett ganska svenskt, eller åtminstone nordiskt fenomen, att barn börjar så tidigt i förskola och är där ganska långa tider, säger Anders Tegnell,  stadsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Arbetet som stadsepidemiolog innebär att Anders Tegnell sitter som en kontaktpunkt mellan olika länder när det gäller den statistik och kunskap som finns om spridning av infektionssjukdomar.

- Det är intressant att det i länder där man inte har den här typen av aktiviteter – framförallt i fattiga länder där barnen är hemma - så blir barnen sjuka mycket senare i de klassiska barnsjukdomarna, säger han.

Caroline Hall, doktor i nationalekonomi, har utvärderat de insatser som gjorts för att stoppa infektionerna och har konstaterat att de nya hygienrutinerna på förskolorna inte gjorde att barnen blev friskare.

- Vi kan inte se någon statistisk signifikant minskning i sjukfrånvaron. Det kan ju vara så att en anledning till att vi inte kan se några resultat är att personalen aldrig infört de nya hygienrutinerna. Det kan ha tagit mycket tid från annat i och med att det är så stora barngrupper, säger Caroline Halls.

Det som stödjer att de stora barngrupperna har en påverkan är att de kan se en liten minskning av andelen sjukdomar i barngrupper med färre barn.

Varför blir då förskolebarnen så sjuka?

- Det är två delar i det här. Dels har barnen inte ett speciellt vältränat immunsystem när de börjar. De har inte träffat på så mycket infektioner, utan de håller på och bygger upp immunförsvaret. Dels vistas de mycket i grupper där de är nära varandra, tar på varandra och byter kroppsvätskor med varandra, säger Anders Tegnell.

Är det några infektioner som är vanligare på förskolor än andra?

- Ja luftvägsinfektioner är ju det allra vanligaste, säger Anders Tegnell.

Vinterkräksjukan är ju en sådan här sjukdom som kommit de senaste kanske 15 åren. Var kom den ifrån?

- Ja den har ju funnits längre än så. Den fanns ju även tidigare och visst såg man enstaka fall men de här våldsamma utbrotten där man får stänga hela avdelningar på sjukhus eller stänga enheter på dagis, det var man ju inte med om när jag började som infektionsläkare. Man har ju diskuterat olika saker men jag har aldrig sett någon som kan förklara varför, säger Anders Tegnell.

Hela inslaget från Vetandets värld finns här >>

Diskussionen kring riskerna med att låta små barn som inte utvecklat sitt immunförsvar, börja i förskolan - har i princip uteblivit i det här landet. 2005 kom Per Kågesons bok: ”Tid för barn", År 2010 kom boken: ”Förskolan för de allra minsta. På gott och ont”, av Psykolog Gunilla Niss m fl  - och 2014 kom boken ”Mår barnen bra i förskolan?”, av Professor Ulla Waldenström. Böckerna lyfter många av riskerna med tidig förskolestart, stora barngrupper och få personal. Ändå har intresset varit ljumt i media och ingenting, precis ingenting har förändrats till det bättre när det gäller dessa bitar. Förmodligen för att de som får forskningsanslag och mediautrymme är det som väljer att INTE lyfta den här problematiken, utan låtsas som det regnar och sprider myter i stället, som ska lugna föräldrar och få dem att anpassa sig och följa den ideologi som politikerna stakat ut. Forskningsförnekarnas - roll i det här är ett stort problem. I slutändan är det barnen som blir lidande.

Trots att förskolemiljön gör barnen sjuka så har vissa politiska partier enbart siktet inställt på att få in 100 procent av alla barn i förskolan, inte på att erbjuda fler barnomsorgsalternativ, eller förbättra miljön i förskolan. Det är inte en acceptabel politik och det är verkligen dags att ge barn 0-6 år en röst i valet 2018. Fakta om vad små barn behöver måste upp på bordet. Riskerna med dagens familjepolitik måste fram i ljuset. Föräldrar måste få alla fakta så att de kan fatta rätt beslut kring barnen och vi behöver en ny, modern familjepolitik med valmöjligheter - så att föräldrar KAN fatta det bästa beslutet för det enskilda barnet. Och de där 5,5 miljarderna i VAB-kostnader kan vi använda på ett mycket bättre sätt, men för att få ner kostnaderna så måste vi börja med att utforma familjepolitiken efter de små barnens behov.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Jag ska inte betala för att du går hemma och drar benen efter dig

Felaktig information skördar många offer

En farlig myt att tidigförskolestart skyddar mot allergi  

Förskolebarn är sjukare  

Hur bra är förskolan för barnen egentligen?

Låt barnen få en röst i valet 2018