Teamwork är bra

Efter många år på amerikanska företag där mottot som nöttes alltid var teamwork, så är det bara att erkänna att detta tänkande kommit att prägla även min vardag. Jag tycker att teamwork är toppen och ypperligt att använda även i familjesammanhang. Här står vi två föräldrar med våra barn, de ska få en bra uppväxt och hur uppnår vi det på bästa sätt? Genom millimeterrättvisa där vi delar alla uppgifter exakt lika – eller genom teamwork där vi fördelar våra arbetsuppgifter på bästa sätt och arbetar tillsammans får att uppnå vårt mål?

Ett faktum ute i arbetslivet är att alla har olika arbetsuppgifter och olika lön. Ändå finns det en stark tro hos proffstyckarna och vissa politiker att om vi inför kvoterad föräldraförsäkring så kommer kvinnor att få samma karriär som män och samma lön. Och vips här har vi en universallösning för alla jämställdhetsproblem. Hur kan det komma sig att det finns så många som inte nappar på den tanken?

Det får mig att tänka på hur något av mina ”teamwork” företag hade utvecklats om vi istället bestämt att fördela alla arbetsuppgifter lika. Vaktmästaren tvingades göra lite av administratörens, VD:s, ekonomichefens, säljarens eller servicekillens jobb och så skulle man fortsätta fördelningen – alla fick en liten kaka av någon annans jobb. Grundförutsättningen skulle inte vara vem som passade bäst för vad eller vad man kände att man ville arbeta med – utan det skulle handla om att kvotera alla arbetsuppgifter lika för att alla skulle få lika lön.

Nej, jag tror inte att kvotering och millimeterfördelning av tiden under barnets första är en lösning på de svårigheter som drabbar kvinnor som väljer att satsa fullt ut på barnen under en period. Jag tror istället på att hitta nya lösningar och ett nytt tänkande.

För mig som fostrat mina barn själv, tillsammans med min man – där vi hittade en lösning utifrån de förutsättningar som fanns i samhället då, så är det uppenbart att det inte var ett karriärsmart drag.

Men så behöver det inte vara. Det är här vi istället kan åstadkomma en förändring och då handlar det om attityder. Visst jag valde barnen framför karriären under några år men det utvecklade mig på ett sätt som samma tid ute i arbetslivet aldrig hade kunnat göra. Jag har under den här tiden tagit chansen att starta eget och sett till att hela tiden vidareutbilda mig. Som min egen har jag gått på en del smällar men det har berikat mig och gjort mig starkare. Och stark måste man vara när man väljer att gå sin egen väg i landet Sverige. På det hela taget så har jag utvecklat helt nya kompetenser som borde vara en stor tillgång i arbetslivet – men hur får vi arbetsgivarna att se att tiden som hemmaförälder är en karriär i sig – en karriär väl värd att lägga till meritförteckningen?

Nej, sluta mässa om kvoterad föräldraförsäkring, det är inte en lösning som har stöd ute hos den lilla människan. Barn i sig är inte ett karriärhinder – bara om vi tillåter det. Hindret är attityden till föräldraskapet och bristen på förståelse för hur viktiga föräldrarna är under de första åren. Låt istället valfriheten blomma ut, låt människor sy ihop sina egna lösningar under småbarnsåren och låt oss lägga hemmaåren till meritförteckningen. Sist men inte minst - låt föräldraskapet präglas av teamwork.

Madeleine Lidman

Läs också:

Första barnet påverkar kvinnors jobb

En karriärfördel att vara mamma

Offentlig sektor - en riktig kvinnofälla

Nästan nio av tio som arbetar inom vården är kvinnor

Socialdemokraternas svek mot kvinnorna och barnen

Får kvinnor tjäna pengar på barn? Om vinst och kapitalism i förskolan (pdf)