Barn som gått i stora barngrupper får fler beteendeproblem i skolan

Foto: Ålesund kommune (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

I Sverige har det inte forskats under de senaste 30 åren på vilken effekt förskolan har på barn, men i Norge finns det mer ny forskning att ta del av, vilket jag delat till tidigare när det handlar om stress. Det här är knappast forskning som Folkhälsomyndigheten kommer att dela, men själv tycker jag att det är viktigt att föräldrar får ta del av den nya forskning som finns kring förskolans effekt på barn.

Studien i Norge handlar om forskning där man följer 1 000 barn födda 2003 och 2004. Målet är att identifiera risk- och skyddsfaktorer för utveckling av psykisk hälsa - barngruppens storlek och antal relationer har betydelse.

Se artikeln från Barnehage.no nedan:

"Barn som gått i stora barngrupper får fler beteendeproblem

Miljön har större negativ påverkan på barn som gått i förskolor med öppna planlösningar och i stora barngrupper, jämfört med barn som gått i små barngrupper. Det visar en ny rapport från projektet Tidig trygghet vid NTNU i Trondheim.

- Det har visat sig att det finns ett samband mellan beteendeproblem och huruvida barnen har en bra eller dålig relation till pedagogerna. Det är lättare för pedagogerna att utveckla en bra relation med barnen i små barngrupper. Barn som går på större avdelningar och i större barngrupper får också fler beteendeproblem, än barn som går i små barngrupper, säger professor Lars Wichstrøm vid Psykologiska institutet vid NTNU.

Han leder Tidig trygghets-projektet, som har följt 1 000 barn födda 2003 och 2004 fram till idag. Projektet har som mål att identifiera risk- och skyddsfaktorer när det kommer till psykisk hälsa hos barn.

När barnet möter många olika vuxna

Forskare har studerat förekomsten av beteendeproblem hos 850 barn från förskoleålder, vid 153 olika förskolor och under två år i skolan, för att se hur de klarar sig i skolmiljön. De har jämfört barn från förskolor med öppna planlösningar och förskolor indelade i olika avdelningar samt stora och små barngrupper. Studien visar att barn som uppvisat tidiga tecken på beteendeproblem – och som gått i förskolor med öppna planlösningar - har mer än dubbelt så stor ökning av konflikter med läraren i första klass, jämfört med barn från förskolor som där barnen gått på olika avdelningar.

- Om barnen hade beteendeproblem när de började i förskolan, har det visat sig att en bra relation med pedagogerna kan skydda barnen från att ta med sig problemen vidare till skolan.

Varför är det så?

- Vi har inte undersökt varför, men vi vet att barn som går i stora barngrupper eller förskolor med öppen planlösning, har fler vuxna som passerar i revy för barnet. Det betyder att barnen får fler vuxna att relatera till och det blir inte heller en särskilt nära relation mellan de vuxna och barnen. Dessutom blir det svårare för de vuxna att ha koll på och följa varje enskilt barn och se vad som händer, säger han och lägger till:

- Det drabbar särskilt de barn som initialt behöver mest hjälp och stöd.

Det saknas tidigare forskning

Wichstrøm säger att det aldrig har forskats kring den här problematiken tidigare. Den här delen av undersökningen publicerades i två artiklar i tidskriften Child Development. Nyligen presenterades den nya forskningen också i en artikel i Klassekampen.

Förskolor med öppen planlösning kännetecknas av att de har öppna ytor med mer aktivitet i stora barngrupper i gemensamma lokaler.

- Byggandet av den här typen av förskolor är förmodligen baserat mer på ideologi än forskning. Dessutom är det billigare att bygga lokaler med färre väggar och du kan ta emot fler barn, säger professorn.

Öppen planlösning i förskolan en trend

I Norge var även skolor med en öppen planlösning för nya skolbyggnader en vanlig lösning från slutet av 60-talet och 10-15 år framåt. Sedan det svenska projektet Skola 2000 mottagits med stor entusiasm i Norge, byggdes det under 2000-talet en ny våg av sådana skolor, enligt en artikel på forskning.no.

Men i grannländerna lades planerna på att införa den här typen av skolor över hela landet på hyllan, efter negativa erfarenheter av stök och oro.

- I skolor med stora gemensamma utrymmen har man försökt skydda sig från de negativa sidoeffekterna genom att sätta upp skiljeväggar och på så sätt försökt avgränsa ytor, där det inte finns traditionella klassrum. Men jag har ett intryck av att det inte sker i samma utsträckning i förskolorna. Det här med öppna planlösningar är en trend som börjar vända, men mitt intryck är att pendeln inte svängt i lika hög grad när det gäller förskolorna, säger Wichstrøm och lägger till att det finns förskolor som arbetar på det här sättet av pedagogiska skäl."

Allt det här stämmer väl med det jag beskrivit tidigare där jag påtalat vikten av att förskolans utformning ska vila på vetenskaplig grund om vad små barn behöver. Jag också påtalat att det behövs ny forskning kring förskolan även i Sverige.  Och jag har lyft problemen som med barn i grupp och vilka beteendestörningar det kan ge hos barnen. Beteendestörningar som alltså ökar i större barngrupper.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Bättre familjepolitik löser även förskolans problem

Jag är pedagog och jag har nått en gräns

Inspirationen till öppen planlösning kommer från Reggio Emilia

Stark kritik mot Reggio Emilias metoder

Förskolebarn som går långa dagar mer stressade

Fler barn inte alltid det bästa

Ny forskning om förskolan behövs

Ni gör barnen en otjänst

Små barn får inte det de behöver i förskolan

När det hette dagis var verksamheten bättre

Folkhälsomyndigheten sprider Fake News igen (på uppdrag av regeringen såklart)