Prylar kan aldrig ersätta kärlek

Moderna föräldrar lider av tidspress. alltombarn.se skriver om dagens föräldraskap som präglas av jobbstress och köphets. Vi jobbar mer. Vi köper mer. Och ju mer vi köper desto mer måste vi jobba. Det vet Jörgen Larsson, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till studien ”Om föräldrars tidspress – orsaker och förändringsmöjligheter

Mitt i all tidspress av jobb och köphets finns barnen, dränkta i nya prylar - men som inget hellre vill än att ha tid med sina föräldrar.

Och vetenskapen måste ge barnen rätt. Det viktigaste för hur ett barn utvecklas och kommer att fungera i livet är anknytningen. Och för att anknytningen ska fungera hos ett barn krävs det tid - föräldratid - investerad i det dyrbaraste vi har. Sue Gerhardt skriver i sin bok Kärlekens roll - Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna;

"Spädbarnets hjärna utvecklas och formas på ett positivt eller negativt sätt beroende hur den sociala interaktionen mellan spädbarnet och dess vårdgivare ser ut. En god interaktion bidrar till att utveckla spädbarnets sociala hjärna (prefrontala cortex), vilket i sin tur möjliggör för det uppväxande barnet att utvecklas känslomässigt. En bristfällig interaktion å andra sidan kan bidra till att individen senare får problem med till exempel anorexi, drogmissbruk, personlighetsstörningar, depressioner eller ett antisocialt beteende". Läs mer >>

Kanske dagens föräldrar bara är resultatet av hur de själva blev behandlade som barn. För föräldraskap går i arv. Magnus Kihlbom skriver i "Om små barns behov och utveckling – Nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön";

"Immunsystemets funktion hos vuxna apor (och lägre djur) beror av hur de hanterats som ungar. De som utsatts för modersdeprivation (deprivation = sämre lottade) har låga immunglobuliner men höga nivåer av stresshormonet cortisol, och omvänt har de som behandlats med ömhet och omvårdnad god hälsa och robusta immunsystem. Intressant nog går denna effekt över i den tredje generationen: de honor som behandlats ömt i späd ålder blir själva – till skillnad från de missgynnade – goda mödrar till sina späda ungar (”the grandmother effect”)." Läs mer >>

Innest inne vet alla föräldrar att en bra anknytning är viktig. Det är därför det svider i själen på de föräldrar som lämnar skrikande barn på dagis. Men eftersom vi än så länge bara har kommit så långt i landet Sverige att vi försiktigt har börjat nosa på att någonting kanske inte stämmer med hur vi behandlar våra barn - så är tiden ännu inte mogen för många föräldrar att ta till sig den här informationen. Föräldrar i dag är också invaggade i tron att de gör något bra när de lämnar bort sina barn utan att ta hänsyn till att alla barn är olika. Myten säger ju att barn måste gå på dagis för att bli sociala och duktiga i matematik. Men trots att en majoritet av alla barn gått på dagis under de senaste två decennierna visar stöket och mobbingen i skolan att det sociala samspelet inte fungerar särskilt bra och OECD Pisa undersökningen visar på svenska barns allt sämre kunskaper i matematik.

Men det finns alternativa livsstilar som det ännu talas tyst om. Mitt ibland alla heltidsarbetande föräldrar som lämnar barnen på dagis från ett års ålder, så finns det en växande grupp föräldrar som fattar ett annat beslut - hemmaföräldrarna. Och de bara längtar efter att fler ska ta chansen och stanna hemma lite längre under de första viktiga åren.

Därför är det så viktigt att föräldrar får information om att det går att stanna hemma lite längre innan de har hamnat i ekorrhjulet. För min erfarenhet är att det är innan föräldrarna har hamnat i jobbstress och köphets som de behöver information om alternativa livsstilar - väl i ekorrhjulet så åker skygglapparna på.

Madeleine Lidman

Läs också:

Göteborgsposten: Ge föräldrar tid att älska

Kerstin Bjärwalls bok - vill ha mer

BRIS - Barn vill ha mer vuxenkontakt