Jag kanske borde säga att det är först nu mitt i livet som jag börjat läsa dödrunor och dödsannonser men sanningen är att det är något jag gjort sedan jag började prenumerera på min första dagstidning - alltså redan för 25 år sedan. Från början handlade det mest om att kolla så att det inte var för många 60-talister som gått bort sedan började jag läsa runorna och fundera över hur ett liv kan sammanfattas i några få rader. Än idag så ögnar jag igenom runorna och ofta så står det mycket om karriär, "den och den har jobbat med det och det och blivit chef". Lite i förbigående nämns ibland en familj och några barn.
Men så dyker de upp de runor som intresserar mig - runorna om vanliga människor vars främsta livsgärning kanske var att skapa en trygg grund för sin familj att gå ut och möta världen från. Människor som ägnade sitt korta liv åt att bygga relationer och finnas för andra - de som gav och inte fick pengar och hög status, utan "bara" fick glädjen av att se att de kunde göra så att andra mådde bra.
Man behöver inte vara någon Moder Theresa eller utplåna sig själv men att det ändå finns människor som ger mer än de tar är ändå underbart att läsa om. För hur skulle vårt samhälle utan de här människorna se ut?
Några som redan under sin levnadsbana fått uppskattning är Sam och Stina Dahlgren läser jag om i Aftonbladet. De är några av många svenska hjältar under 2009. Människor som uppmärksammats och fått ett erkännande för sin medmänskliga insats. I det här fallet handlar det om två människor som under 58 år gett lite mänsklig värme och omtanke till hemlösa. Det är sådan man önskar att man var men långt ifrån är.
Men även små insatser är guld värda. Jag vet att många som satsar på att ge sina barn tid och kämpar för att hitta en balans mellan arbete och familj ofta också är människor som väljer att se och stötta andra familjer och barn - och det är också en mycket viktig insats som jag gärna vill uppmuntra fler att satsa på.
Tid för barnen innebär också att man som förälder väljer att vara med barnen i skolan, ställer upp på barnens aktiviteter, hjälper till med insamling av klasskassor och följer med på klassresor. Nu kanske det är självklart för de allra flesta men jag vill ändå påminna om att när ni gör allt det där, så kom ihåg att se de barn som inte har så många vuxna kring sig, som ger dem tid. Prata med dem, ge dem uppdrag, se och bekräfta dem.
En liten men viktig insats som kan göra stor skillnad :)
Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar