 |
| Foto: Donnie Ray Jones FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
De finländska barnens uppväxt ser också lite annorlunda ut. Maria Wilhelmson skriver i tidningen Kristdemokraten;
"I Finland har man liksom i Sverige ett vårdnadsbidrag. De flesta finska barn under tre år tas om hand i hemmet och samma sak gäller för över hälften av barnen över tre år. Inget tyder på att de finska hemmabarnen skulle klara sig sämre i skolan, för att de inte tas om hand av förskolepersonal hela dagarna. Tvärtom. De finska barnen klarar sig mycket bättre i skolan än de svenska.
Inte heller jämställdheten tar skada av att barnen stannar hemma. 2010 låg Finland på tredje plats när det gäller jämställdhet på Ekonomiskt världsforums lista. 2009 låg man på andra plats.
Sverige hamnade 2009 och 2010 på fjärde plats.
I utredningen mätte man hur väl kvinnor är företrädda på ledarposter och i affärslivet. Kvinnors och mäns möjligheter att studera och arbeta jämfördes också.
Det finska vårdnadsbidraget är något högre än det svenska och många kommuner skjuter till extra pengar. I Finland har man uppenbarligen en mer positiv syn på föräldraskapet och familjens betydelse. Varje år utses Årets mor och Årets far i Finland. Självaste presidenten delar ut priset till de som föredömligt uppfostrat barn, understött familjelivet och föräldraskap. "
Vi har ett långt socialdemokratiskt arv med en politik som nedmonterat kunskapsskolan och ersatt den med en sämre skola, med lärare som gått en sämre utbildning, där många barn redan är skoltrötta när de börjar, efter att ha tillbringat 10 timmar om dagen sedan ett års ålder i en skolliknande miljö på dagis. Där fokus inte legat på omsorgen om de små barnen - utan på att verksamheten följer en läroplan, eftersom små ettåringar är "elever".
Nu är frågan vilken väg den nuvarande regeringen tänker gå. Kommer de att fortsätta på den socialdemokratiska vägen och införa obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder, eller kommer de att förändra familjepolitiken så att den bättre anpassas efter varje enskilt barns behov, genom att se till att föräldrar har ett brett utbud av OLIKA barnomsorgsalternativ att välja mellan - även hemmaalternativet. Standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar - och barnet i förskola från ett års ålder - kan omöjligen passa alla barn. Valfrihet, en ökad förståelse för, neurobiologi, anknytning och utvecklingspsykologi och vad som formar det lilla barnets hjärna maximerar barnens chanser att senare tillgodogöra sig kunskaper när de kommer till skolan.
Sedan måste naturligtvis den svenska skolan göras om men även där är det bara att titta på hur den finska skolan ser ut och använda sig av samma framgångsrecept. Många friskolor arbetar redan på samma sätt men det är något som även kan implementeras i den kommunala skolan.
Madeleine Lidman
Läs också:
Få läxor, korta dagar och ändå i världstopp
Barn mellan ett till tre år behöver omsorg - inte skola
DDR bör inte vara ett föredöme för svensk familjepolitik
Få läxor, korta dagar och ändå i världstopp
Barn mellan ett till tre år behöver omsorg - inte skola
DDR bör inte vara ett föredöme för svensk familjepolitik
2 kommentarer:
Gällande ditt inlägg har jag en vidarefråga på ditt inlägg som rör förskolans roll i samhället kopplat till iup..
IUP (individuell utvecklingsplan) kom upp under min utbildning till förskollärare och jag vill diskutera frågan ur ett annat perspektiv än förgivettagandet att alla barn går i förskolan, denna plattform verkar vara den enda där jag kan lyfta frågan utan att pinsam tystnad infaller...
Ca 2/3 av sveriges kommuner har iup, utan att skolverket rekommenderar det som obligatoriskt. I Ingela Elfström (skolverket.se) har gjort en intressant undersökning där hon ifrågasätter iup och även om det i själva verket har blivit en bedömningsmall. Förskolan får inte bedöma barn.
Förskolan inte är obligatorisk, varför då iup och hur blir de barn som inte har gått i förskola och därmed inte har en iup bemötta när de kommer till skolan? Eller tas det för givet att de har gått i förskolan?
Var går gränsen i att bevaka barns utveckling?
Snart har väl alla förskolor iup, men hur används den och hur ser föräldrar på användandet av den?
Hej!
Nu vet jag att det inte brukar fungera när man ska länka från kommentarsfältet - men jag lägger länken i bloggen också under "Läs också".
Skolverket säger så här:
"Skolverket ogillar att allt fler förskolor testar barnens färdigheter. Redan för ettåringar skriver vissa dagis betygsliknande omdömen om barnens kunskaper och sociala utveckling."
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article382245/Betyg-till-ettaringar-vacker-oro.html
Jag är osäker på vad den nya skollagen säger men det är sorgligt att små ettåringar ses som elever. Det gör att förskolan fokuserar allt mer på pedagogik men en vad behöver egentligen en liten ettåring?
Läser man utvecklingspsykologi så blir det väldigt klart att ett så litet barn har helt andra behov först och främst. De behöver en trygg anknytningsperson, de behöver använda spegelneuronerna i hjärnan för att interagera och samspela socialt med en vuxen för att utveckla hjärnans färdigheter.
Kunskapen om utvecklingspsykologi är låg i det här landet och jag tror knappt man berör ämnet på förskollärarutbildningen.
Det behövs att någon snabbt tar tag i den här frågan och driver upp den på en högre nivå. Den utveckling vi ser nu mot allt mer skola för små ettåringar är inte gynnsam för barnen. Och i ett land som redan har en ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn, med världens högsta självmordstal bland barn - så borde vi tänka oss noga för om rätt väg att gå är att göra ännu mer skola av förskolan - och att göra den tvingande vilket är på förslag från bland annat Anders Borg. Han har sagt att han vill ha obligatorisk förskola från tre år.
Gillar man inte det så finns det en facebook grupp som heter "Alla vi som säger NEJ till obligatorisk förskola" och där finns också en länk till en namninsamling mot detta tvång.
Skicka en kommentar