 |
| Foto: Lynda Giddens (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
"Ursäkta om det låter hårt, men dina barn har ju trots allt inte fått välja om de ska vara hemma med dig eller inte".
Nej många barn får inte välja … ett av det vanligaste sökordet till den här bloggen efter sommarlovet - när inskolningstiderna till förskolan kör igång är: "Vill inte gå till dagis - gråter hysteriskt".
Den hemmaförälder som nu ändå tog sig tid att skriva till SSU fick alltså en mindre trevlig upplevelse i mötet med maktens arrogans. Så här sammanfattar hon sin upplevelse i kontakten med de som vill bestämma ÅT föräldrarna hur deras barn ska tillbringa sina första år i livet:
– Usch… jag skrev ett upprört men sakligt mail till SSU om deras förslag till obligatorisk förskola från 3 år eftersom jag var och är allmänt upprörd över deras syn på oss som valt att vara hemma med våra barn och på våra minsta barns bästa.
Hade väl inte väntat mig något vettigt svar egentligen, men när svaret kom blev jag ännu mer uppretad. Faktiskt.
Svaret från SSU:
"Hej! Tack för ditt mail.
Jag förstår att du tillhör en annan politisk åsikt än den vi representerar, så jag undrar vad det är du vill ha svar på egentligen?
Vi har uppenbarligen olika ingång till vilken miljö som är bäst för barn att formas i. Vi tror på det jämlika samhället och att det börjar med att man redan som liten får kontakt och utvecklingsmöjligheter med andra barn.
Alla barn har dessutom inte som dina en trygg hemmamiljö. Där spelar förskolan en stor roll. Vårt förslag syftar inte till att ta makten från föräldrarna utan att ge alla barn möjlighet att ett par timmar om dagen vara tillsammans med andra barn och få del av förskolans pedagogiskt utbildade personal.
Ursäkta om det här låter hårt, men dina barn har ju trots allt inte fått välja om de ska vara hemma med dig eller inte
Elisabet Lindberg".
Frågan SSU bör svara på är väl fortfarande hur de VET att det bästa för ALLA barn är att börja förskola från tre års ålder? Och hur har det tänkt sig att det ska gå till rent praktiskt när det lilla barnet gråter och verkligen inte vill gå … och föräldern kanske känner att ett annat alternativ som omsorg i hemmet, dagmamma eller flerfamiljssystem skulle vara ett bättre alternativ. Ska barnet hämtas med polis då eftersom förskolan är obligatorisk?
Vilket samhälle är vi på väg mot … egentligen?
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Farlig stress - vad händer när man tvingar gråtande barn att till förskolan
Nya Föräldraupproret
Nya Föräldraupproret - facebook
Alla vi som säger NEJ till obligatorisk förskola
10 kommentarer:
Det är hårda ord... Men att använda att barnen inte valt att vara som en bra anledning för förskola känns ju inte så motiverat, det är ju inte riktigt barnen som bestämmer när pappa och mamma ska börja jobba igen och när de ska börja förskola...
Fruktansvärt att en del tycker sig ha någon högre makt att bestämma över andra människors livsval! Jag vill ha valfrihet! Oerhört dumt svar! jag är jätteorolig behöva lämna bort mina barn och nu även orolig den fantastiska friskolan vi valt till sonen ska behöva lägga ner!
Det är tydligen inte så att SSU har varit med på morgonen då föräldrar lämnar in sina små barn på Dagis.
Har du hört barnen gråta i separationsångest ?
Jag har talat med personalen. De säger att det kan pågå i flera timmar.
Är det någon som tror att detta inte ger problem i psyket hos barnet för resten av livet ?
Det tror jag att det gör hos många dessvärre. Såg Alex Schulman sitta i tv och prata om sin ständiga ångest som han inte har någon förklaring till. Samtidigt har han skrivit om sin egen barndom och hur han lämnades mot sin vilja på dagis och läser man på om anknytningen och hur den skapar en inre arbetsmodell hos barnet - som de bär med sig resten av livet - så förstår man att många unga drabbas av ångest och depressioner senare i livet.
Sedan gjorde han samma sak mot sin egen dotter:
Jag lämnade min dotter och fick anstränga mig för att inte börja gråta
Det är fult att svara på ett så elakt sätt och med ett sånt synsätt som nästan antyder att barn inte vill vara hos sina föräldrar? Det är väl klart att dom vill !!! och vi vill vara med våra små...så vad är problemet ,jo att vi inte får vara med varandra i detta konstiga snedvridna samhälle.Tur att det finns bloggar som denna m.m som lyfter sådana här frågor.kram
Jag hade vårnadsbidrag en kort tid på 90-talet och när sossarna tog bort det firades detta med tårta och champagne på tidningarnas första sidor. Snacka om örfil på oss som kämpade med att vara hemma. Det finns ingen respekt alls på den röda planhalvan...
Nu är de överlyckliga igen … men ser de … eller försöker de ens varje liten människa dä bakom statistiken - alla de som fått mattan undanryckt?
Tänk så mycket fokus de lägger på att sabotera för hemmaföräldrarna … tvinga dem att i stället säga upp sig för att kunna vara hemma, de förlorar sin SGI och de kanske måste skaffa barnen tätt för att behålla SGI:n.
Jag måste säga att jag har väldigt svårt för den här kalla hårda människosynen.
Jag blir helt galen på dem! Inte klokt att säga att "man inte frågat barnet om det vill vara hemma"... Det var mycket jag glömde fråga inser jag...
Reagerade också på+ mycket i svaret och min första tanke var att hon verkar inte ha barn själv. Sökte på henne via socialdemokraternas hemsida och fick upp en ung jänta i skolåldern.
De i SSU fostras ju tidigt i Unga Örnar … i det "rätta" tänket. De som fostrar dem för naturligtvis sina åsikter vidare. Men det man kan se är vilken värdegrund deras ideologi vilar på - och varför de anser sig ha rätt att fatta beslut ÅT föräldrar.
Tyvärr en ideologi som genomsyrar de rödgröna väldigt mycket.
Skicka en kommentar