onsdag, oktober 28, 2015

Hela systemet i Sverige är uppbyggt på ofrihet - men för livskvalitet krävs det valfrihet

Skärmdump
2011 var det 8 500 familjer som i någon period hade vårdnadsbidrag. Genom vårdnadsbidraget, VB, kunde dessa familjer välja att ha omsorgen om barnet i hemmet MED sin anställning OCH sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst) skyddad för den som var hemma. 30 procent hade "invandrarbakgrund". Det i sig säger ju ingenting om att de stod långt från arbetsmarknaden, som många kritiker till vårdnadsbidraget ofta hävdar. Det enda man vet säkert är att de föräldrar som är i andra åtgärder som att de har a-kassa, är föräldralediga, sjukskrivna, går på socialbidrag eller är nyanlända - inte har rätt till vårdnadsbidrag. Att därför hävda att de som väljer vårdnadsbidrag vare sig de har utländsk bakgrund eller inte, står långt från arbetsmarknaden är en direkt lögn. I själva verket har de ju kvar en fot på arbetsmarknaden men slipper även att bli utförsäkrade, vilket gör att inte belastar andra system i framtiden.

Vårdnadsbidraget handlar om en liten ersättning för att välja ett annat barnomsorgsalternativ än förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem. Den som väljer VB får bara 36 000 kronor per barn och år tills barnet är tre år. Det handlar om 3 000 kronor i månaden att jämföra med en förskoleplats som kostar cirka 12 000 kronor i månaden. Den som har VB får inte har barnen i förskola och får alltså inte del av förskolesubventionen. Den som är hemma och tar ut föräldradagar för ett syskon får däremot använda förskolan till det/de andra barnen.

I Sverige finns det mängder med människor som inte har ett jobb att gå till. Det finns mängder med människor som lever på olika former av stöd och som skulle behöva hjälp att komma ut i arbete. Men ändå lägger så många politiska partier allt krut på att rycka undan mattan för de föräldrar som under en period väljer att ha omsorgen om barnen hemma. De ska till varje pris ut och arbeta i stället är motiveringen. Under senare år sedan VB tagits bort i flera kommuner så har andelen med VB sjunkit till cirka 7 000 familjer.

Det ligger en hund begraven här.

VARFÖR så stort fokus på 7 000 familjer som väljer att ha omsorgen om ett barn i hemmet - och försöka få ut just dessa föräldrar i arbete, när så många går arbetslösa eller är i andra åtgärder och skulle behöva stöd för att komma ut i arbete.
VARFÖR säga att VB på 36 000 kronor är en dyr subvention för en förälder som själv tar hand om sitt barn. Men inte säga att det är dyrt att en förälder som är hemma och är föräldraledig ändå lämnar syskon till förskolan för en kostnad på 144 000 kronor.

Det finns ingen rim och reson i det här resonemanget. Kanske är det i själva verket så att de familjer som väljer bort standardlösningen är ett hot mot hela systemet - mot hela "MATRIX-mallen", som innebär att alla måste välja standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder, för att mallen ska hålla ihop. Föräldrar ska arbeta heltid, köpa dyra hus med noll eller minusräntor, sedan får de tillgång till en förskola som är i princip gratis - vare sig de arbetar eller inte. Men "mallen" hela systemet bygger på att människor inte väljer bort standardlösningen, för då börjar den rämna i sina grundvalar. Det finns helt enkelt inte utrymme för att "koppla loss" människor från mallen och standardlösningen. De måste till varje pris hållas kvar där, med löften om gratis förskola, låga räntor, pengar till konsumtion, kortsiktiga kickar i form av ny heminredning, nytt kök, nya skor, nya möbler, utlandsresor.

Men de som klivit utanför - som ser - och som vill välja annorlunda - de ska jagas med blåslampa för att få in dem i ledet - i standardlösningen.

I ljuset av det, så ser man helt enkelt klarare och har lättare att förstå att det första den rödgröna regeringen gjorde, var att ta bort vårdnadsbidraget. Precis som de som i filmen Matrix jagas när de inte längre är kvar som batterier i sina kapslar, ska hemmaföräldrarna jagas och drivas på så att de väljer standardlösningen i stället.

Men ingenting är omöjligt att förändra - till skillnad från Matrix där människor föds in i sina behållare och får ett låtsasliv direkt, så har vi makten att kunna välja mellan frihet eller styrning. Men då handlar det om att tänka över noga vilket parti man röstar på. Ett parti som låter människor blomma ut i sin fulla potential och själva ha makten över sina liv - eller ett parti som bestämmer allt åt människor. Valfrihet kommer att innebära att "mallen" kollapsar, men jag tror att det kommer något väldigt mycket bättre i stället, när människor får valfrihet och makt över sina egna liv - och det stavas LIVSKVALITET.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk 

2 kommentarer:

Caroline King sa...

Du glömmer en viktig poäng. Förskolan är inte gratis och inte vårdnadsbidraget heller. Den finansieras med stulna medel (genom skatt) som man inte har någon möjlighet att välja bort att betala. Alla som betalar skatt finansierar därmed den här modellen som är beroende av att medborgarna betalar skatt och i samma veva förstör familjen och som ju är verkligheten bakom ridån.

Eva-Marie sa...

En sak som jag tänker på med är att de som bestämmer, de som står bakom tvånget, de ser till att de är skyddade, har förmåner, hög lön, garanterad inkomst till sin höga pension... Lön som de höjer, som faktiskt inte är lön men skattepengar. De är alltså inte löntagare utan bidragstagare och borde alltså behandlas som det. Ideellt arbete med bidrag! Då kanske det blir en förändring i samhället?