En enda barnomsorgsmodell: förskola - ger flera negativa sidoeffekter

Foto: Adam McLane (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

I Sverige matas föräldrar hela tiden med att det bara finns en enda barnomsorgsmodell som är det bästa för alla barn: förskola. Det är som att den självklara kunskapen om att barn är olika har försvunnit. Det säger sig självt att förskola för barn som inte mår bra i förskolegrupper kommer att ge en mängd negativa effekter på just det barnets utveckling. Om sedan förskolan rent generellt inte är anpassad efter små barns behov utifrån forskning kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi - utan fokus istället hamnar på pedagogik - då kommer det att få ännu fler negativa sidoeffekter på många små barns utveckling rent generellt.

Trots att föräldrar hela tiden matas med fake news från politiskt styrda myndigheter som till exempel Folkhälsomyndigheten, om att förskolebarn blir duktigare i skolan samt mer psykiskt välmående, så kommer det ju faktiskt i andra änden helt andra oberoende nyheter om ständigt ökande psykisk ohälsa och ständigt sjunkande skolresultat (även sedan man justerat för invandrarbakgrund och socioekonomiska faktorer). Om nu en majoritet av alla barn gått i förskola de senaste decennierna så borde väl inte dessa siffror vara så dystra?

Nu kommer det siffror som visar att IQ sjunker för första gången hos nya generationer i de nordiska länderna. I vanliga fall brukar nya generationer vara smartare än de äldre. Naturligtvis skyller alla på ipads och det kan säkert vara en del av sanningen, men för den som läser in sig på forskning om vad små barn behöver och sedan tittar på vad en majoritet av alla svenska barn får under sina första år, så finns nog en stor del av sanningen där också.

"Du är så negativ, är du så emot förskolan", kanske någon tänker. Nej, jag är emot att vi styrs mot en enda barnomsorgsmodell och att förskola snart är det enda alternativet som finns. Jag är för valfrihet och tycker att vi ska ha en förskola för de föräldrar som vill det, men då ska den vila på den forskning som finns och vara utformad efter små barns behov. OCH personalen måste få rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Att förskolepersonalen tillhör Sveriges sjukaste yrkeskår säger ju en hel del, Om de mår så dåligt i förskolemiljön, hur mår då inte barnen?

Jag vill ha alternativ, så att föräldrar både kan välja - men också välja bort, om de märker att en lösning som de valt inte fungerar. Då ska de självklart kunna välja något annat. Det är ju därför det är så fiffigt med många olika barnomsorgsalternativ. Barn är nämligen olika.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Stå upp för dagmammorna

Fika med SVT träffar Hemmaföräldrars nätverk

Fika med SVT kom hem till mig igår för att träffa lite hemmaföräldrar från Hemmaföräldrars nätverk och prata om vilka frågor vi tyckte var viktiga inför valet. Föräldrar som valt att gå mot strömmen och väljer bort standardlösningen med två helitdsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder, är en grupp som sällan kommer till tals, eller syns i media. Därför var det toppen att vi var bland de som valdes ut för ett besök.

Med en stor röd picknickkorg fylld med kaffetermosar och bullar dök det upp fyra personer från SVT. Vi berättade så klart om att vi önskade höra mer om familjepolitik inför valet 2018 samt att barnperspektivet måste få komma in. Barn 0-6 år har inte en röst idag, utan nämns över huvud taget knappt i politiken. Ibland känns det som den allena rådande synen på barn är den som PM Nilsson uttryckte: "Barn är en biologisk fotboja, en frihetsinskränkning som måste fördelas rättvist mellan föräldrarna". De allra flesta som fått barn ser det nog för det mesta väldigt annorlunda.

För en majoritet av oss är våra barn det viktigaste vi har och självklart vill vi ha en familjepolitik som vilar på forskning om vad små barn behöver. Och då handlar det om anknytningsforskning, neurobiologi och utvecklingspsykologi. Som vi sa till Fika med SVT: "Det är en win win för alla om familjepolitiken kommer upp på agendan inför valet 2018. I familjepolitiken ryms så många olika viktiga bitar som rör barn 0-6 år och som innefattar ett barnperspektiv. Det handlar om föräldraförsäkringen, barnomsorgen och vilka alternativ som måste finnas i alla kommuner, eftersom barn är olika. Men innefattar även förskolan och vilka förutsättningar den ska ha för att barn ska må bra och utvecklas bra". Med tanke på att den psykiska ohälsan hos barn bara ökar, skolresultaten sjunker och nu även IQ sjunker i de nordiska länderna, så är det verkligen dags att börja titta på de första åren och låta politiska beslut i framtiden vila på den forskning som finns.

Jämställdheten är en annan viktig fråga vi lyfte. Idag presenterar media ofta jämställdheten utifrån den socialistiska defintionen om 50-50. Men jämställdhet innefattar så mycket mer. Varför ska det bara finnas en modell även här för att uppnå jämställdhet? Även om vi delar 50-50 på föräldraförsäkringen så kommer vi inte åt det faktum att kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg präglas av väldigt låga löner. Att höja lönerna är en viktigare diskussion än att hindra de som vill att vara hemma längre eller arbeta deltid. Jämställdhet är ju också att få välja själv vilket liv du vill leva, men eventuella negativa sidoeffekter av ett val går det ju att göra något åt, istället för att genom politiska beslut styra hur människor lever sina liv.

Fika med SVT reser runt i hela landet och träffar mängder med gräsrötter. Det är ett hedervärt uppdrag och vi hoppas att vi i HFN nu i vår tur har varit med och bidragit till att det här kanske blir valet när de små barnen 0-6 år får sin röst hörd och vi i slutändan får politiska partier som tar fram en familjepolitik som är bra och hälsosam för våra allra yngsta.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Mammor betalar priset för att arbeta heltid

Föräldrar måste få bestämma själva

Ha respekt för att familjer är olika

Riskfyllt styra mer i familjepolitiken

Jämställdhetslinje riskerar att bli en sjukskrivningslinje

Att enbart kräva mindre barngrupper räcker inte