Foto: Thomas Hawk (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Det här visar också på precis det jag tidigare har sagt - det räcker inte att snickedisnacka med politikerna och berätta att personalen inte klarar sitt uppdrag och sedan tro att politikerna lyssnar. Förskoleupproret tror fortfarande att det är en väg att gå: "Vi måste vara tålmodiga och vänta, så händer det något snart". Tyvärr inte. (Och det är ärligt talat så synd att ni lurar människor att tro det). Jag vet för jag har följt besparingarna på barnen i 20 år nu. Redan för 18 år sedan varnade BO för att krisen i förskolan var så allvarlig att barnen for direkt illa. Och sedan dess har politikerna fortsatt att utöka förskolans uppdrag utan att tillföra mer pengar. "Jo, men nu ska ni se att det kommer att hända något. Vi kommer inte att misslyckas", säger Förskoleupproret käckt och vägrar ta in fakta.
Det är då man stilla tänker, det har gått två decennier redan utan att något hänt, förstår ni inte att det enda som hjälper är att avkräva politikerna en tydlig familjepolitik och dessutom en tydlig budget för förslagen? Sedan kan människor rösta på det bästa alternativet. Fika och snickedisnackande med politiker leder precis ingenstans, ni blir bara duperade och ytterligare några decennier kommer att gå utan att det blir några förbättringar. Resultatet vi kommer att se är precis det vi ser här - ännu mer försämringar.
Socialdemokraternas motto är ju: "Alla ska det lika dåligt". Därför ser så klart politikerna i Enköping även till att gardera sig när de försämrar i förskolan, så att inga barn ska kunna undvika att drabbas. För att nå dit har de gett de kommunanställda dagbarnvårdarna sparken och så tänker de sig att erbjuda personalen jobb i förskolan istället, samtidigt som de också tvingar in dagbarnen i förskolan. Verksamhetschefen för förskolorna Monica Tägtsröm Bergman säger: "Det blir bättre för de berörda barnen att flytta till förskolan med fler kamrater".
Sanningen är att för barn som inte mår bra i förskolegrupper så är det rena rama katastrofen och det försämrar både de drabbade barnens livschanser drastiskt, samtidigt som det försämrar för förskolan som tvingas hantera barn som mår dåligt i förskolemiljön.
Det är något iskallt och cyniskt över det här att flytta runt vuxna och små barn som spelpjäser på en schackbräda. Det är så totalt inhumant och omänskligt att inte se vilka konsekvenser det får för varje enskild människa, för varje enskilt barn.
Sedan förstår jag faktiskt inte att barnens väl och ve alltid hamnar längst ner på människors intresselista. Jag förstår absolut att personalen i förskolan behöver bättre arbetsvillkor, men samtidigt har de facket på sin sida som ska arbeta för dem. De har också skydd i en arbetsmiljölag, vilket barnen inte har. Sedan handlar det om vuxna människor som garanterat har kortare arbetsdagar än barnen. Deras arbetsdagar är åtta timmar maximalt. Barnens dagar i förskolan kan ligga på10-12 timmar i veckan ... OCH - personalen kan välja att sluta och börja jobba med något annat, barnen har inget val och snart finns det inte heller längre några andra alternativ kvar än förskola.
När det ser ut så här så känns det extra angeläget att någon också kämpar för de små barnen som inte själva kan göra sin röst hörd. Och det är precis därför som Power to Parents 2018 startat. Men det behövs fler som skriver på för barnen för att politikerna ska bry sig. Vill du vara med och göra skillnad? Skriv namninsamlingen.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Barnen kan inte vänta - tänk utanför ramarna
1 kommentar:
Förskoleupproret har en allt tydligare politisk agenda. Nu gör de reklam för rörelsen jagärhär också. Men familjepolitik får man inte prata om.
Skicka en kommentar