Han är fyra år och deprimerad

Foto: Pixabay

Bara för ett år sedan var han en ganska glad och busig kille, men på senare tid har något hänt. Han ler inte längre och är så tyst och allvarsam. Skrattet är långt borta och han deltar sällan i de andra barnens lekar - han bara är där – nästan osynlig. Förskolepersonalen har märkt en markant skillnad. Kan det bero på att föräldrarna arbetar allt mer? Oftast får han följa med hem till bästa kompisen när kompisens mamma eller pappa hämtar. Ibland kommer någon släkting och hämtar honom – men mamma och pappa är som bortblåsta. De kommer inte på föräldramöten längre och de är aldrig med på utflykter eller aktiviteter. Ibland möter någon mamman stressad och sammanbiten släpandes på sonen. Hennes ansikte är fårat och stelt och hon ser ut att vara mycket trött. För andra har hon berättat att hon är ledsen eftersom sonen får vredesutbrott när det är hon som hämtar honom sent på kvällen hos bästa kompisen eller en släkting. Många är de föräldrar som, förutom förskolepersonalen, märkt att den här lilla killen verkar deprimerad. Lite försiktigt talar de med varandra om att de kanske borde säga till föräldrarna att de arbetar för mycket. Men å andra sidan är det ju att skuldbelägga föräldrarna och det säger ju alla psykologer att det får man inte göra.

Farbror staten och media säger att föräldrar måste arbeta heltid för jämställdhetens och pensionens skull men att ha små barn kräver också tid och innebär mycket arbete - men det är inte något som räknas i landet Sverige.

Frågan är vem som berättar det lilla barnets historia?

Media skulle kunna göra det – de har all makt i världen att skydda det lilla barnet och spegla familjepolitiken ur barnets perspektiv. I Dagens Nyheter den 24 maj 2007 skriver Barbro Hedvall, ledarskribent”;

”Folkpartiet tycks ha bestämt sig för rollen som alliansens orosskapare - Höj taket, nu har vi råd, skrev folkpartiets talesman i socialförsäkringsfrågor. Nu är det bara att vänta på kristdemokraterna: Ge oss vårt vårdnadsbidrag, nu har vi råd. Och ännu har det inte ens gått ett år sedan valvinsten, den som de fyra vann som en allians”.

I sin iver att framhärda sin egen synpunkt kring familjepolitiken så anklagar Barbro Hedvall Kristdemokraterna för att orsaka söndring och splittring i alliansen om de kräver att vårdnadsbidraget ska införas nu. Då ”glömmer” hon att familjepolitiken var en av valets fem viktigaste frågor och att alliansen gick till val med ett förslag om vårdnadsbidragets införande.

Barbro Hedvalls oro borde istället handla om varför vårdnadsbidraget ännu inte är infört. Är det ett vallöfte som alliansen tänker svika?

Det är lätt för proffstyckarna att hela tiden föra fram sin egen åsikt – men en liten förmaning borde vara, att någon gång också tänka tanken på hur verkligheten ser ut för våra allra minsta – som den här lilla pojken och alla andra barn som inte själva kan berätta sin historia. Barn som först och främst behöver tid med sina föräldrar för att må bra. Nog så viktigt i dag när tumskruvarna på familjen är så hårda att trenden går mot att många mammor och pappor inte längre ens tar ut de föräldradagar de har rätt till.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Pappor och mammor har dagar kvar att ta ut