fredag, maj 27, 2011

Mamma, pappa, bebis och syskonet på dagis

I Svenska Dagbladet står det om den kloka reformen som Kristdemokraterna drivit fram som innebär att föräldrar och barn snart får 30 dagar tillsammans för att knyta an och vänja sig vid att familjen utökats. Jag hoppas att alla föräldrar är så kloka att de inser att den tiden som mamman och pappan behöver för att knyta an till den lilla bebisen - behöver syskonet/syskonen lika mycket.

Många föräldrar tycks leva i föreställningen att syskon nummer två ska få exakt lika mycket tid med mamma och pappa som första barnet fick. Därför dumpas ettan på dagis när tvåan kommer hem från BB.

Det är något sorgligt över hela det tankesättet.

Lilla ettan ska väl inte känna sig undanskuffad, utan behöver ju också vara med sin mamma och pappa och sitt nya syskon och få känna att han eller hon är precis lika älskad och viktig som innan syskonet kom.

Här handlar det inte om mamma och pappa först och främst utan om barnen. Tvåan lider inte av att ha ett syskon hemma. Tvärtom. Det här är bara ytterligare ett bevis på att föräldrar i dag inte tror sig om att klara av att ta hand om två barn samtidigt. Varje barn ska tydligen få växa upp som "ensambarn". Men barn behöver hela sin familj, de behöver få frottera sig med sina syskon och finna sin plats i syskonskaran. Och nog borde de allra flesta kunna reservera de 30 dagarna inte bara för sig själva utan också för det äldre syskonet. Jag är övertygad om att det är en mycket klok investering att ge hela familjen den tiden.

Hemmaföräldrars nätverk




2 kommentarer:

Ariel sa...

Håhåjaja. Barn har fått syskon i alla tider. 15-timmarsregeln har funnits i knappt tio år. Jag undrar om alla småsyskon som föddes innan 15-timmars är anknytningsstörda. Alla tiders barn sedan miljoner år tillbaka som inte knutit an till mamma och pappa eftersom de har haft storasyskon hemma. Det är ju helt befängt. Folk är så dagisindoktrinerade att de inte kan tänka klart. Och det främjar ju knappast syskonkärleken att den ena blir bortlämnad när den andra kommer. Snacka om att skapa avundsjuka mellan syskonen. Och jag vet många äldre barn (de som MÅSTE leka med andra barn hela dagarna och har så KUL på dagis) som vill vara hemma men de får inte. För hur ska mamma orka vardagen annars? Och det är så konstigt. I Sthlm klarar man sig inte utan 30 timmar dagis per vecka medan föräldrar i resten av landet klarar sig med 15. Och förr klarade man sig med noll timmar. Och märk att även barnen klarade sig med noll timmar.

Madeleine Lidman sa...

Det tråkigaste är att de föräldrar som är föräldralediga och har syskonen på dagis subventioneras med stora belopp från våra gemensamma skattekaka.

De kvitterar ut:

* Föräldrapenningen
* Dagissubventionen
* Subventionen för öppna förskolan

Dessutom tar de en dagisplats många gånger från barn som har föräldrar som behöver gå tillbaka till jobbet men som får vänta. Barngrupperna blir större och verksamheten sämre för de barn som måste gå där.

När föräldrarna dessutom börjar yla över att deras barn måste gå alla lov när de är hemma med syskon så blir man mållös.

Lov har man ju för att barnen ska få vara med sin familj. Men de här föräldrarna kräver att få lämna bort sina barn även då.