fredag, januari 16, 2015

Hemmaföräldrar vill visst att deras barn ska träffa andra barn

Foto: Marcos de Madariga (FLICKR) LICENS: CC BY-SA (Barnet har inget samband med artikeln)
Vänstertidningen ETC slår ettslag för gratis förskolaför då kanske ”alla barn kan få chansen att gå i förskolan, riktigt långa dagar”. För i dag finns det ju faktiskt barn till arbetslösa och föräldralediga som ”bara” går där 15 eller 30 timmar i veckan … beroende på hur mycket förskola kommunen erbjuder barn till arbetslösa och föräldralediga. Och inte nog med det – sedan finns det barn som inte går alls och var förskolan helt gratis så kanske de också skulle matas in i systemet. Som Johan Ehrenberg skriver i ETC:

”100 000 barn går inte i förskolan. Några då föräldrar inte vill att barnen ska få vara med andra barn på förskolan. En del får då vårdnadsbidrag men det är inte den stora förklaringen till att så många inte har förskoleplats. Det beror istället mer på att arbetslösa föräldrar eller sjuka inte får ha sina barn mer än några timmar i veckan. Det är en klassfråga, helt enkelt”. 

Sådana här texter är vardagsmat för hemmaföräldrar. Elaka insinuerande texter som med härskarteknik ska peka ut hemmaföräldrarna som olämpliga föräldrar som till exempel inte låter sina barn träffa andra barn. Det vet vi ju att hemmabarnen sitter i ett hörn och leker ensamma, medan mamma kringlar fransarna på örngotten. Eller hur?

Eller inte … som en arg mamma i en ironiskt text skriver med anledning av ETC:s artikel:

"I dag ska jag ”låta” min son umgås med andra barn. Vi ska på rytmik först, för jag vill ju att han ska ha ett vettigt språk när han kommer till skolan, och sedan stannar vi kvar på kyrkans öppna förskola. För jag vill ju inte att han ska bli en asocial snorvalp.

I eftermiddag ska han tyvärr isoleras hemma med mig och sina syskon. Vi ska baka och titta på en film medan vi äter hembakat. (Sockerfällan). Vi umgås och jag tvingar dem att sitta nära och mysa för kroppskontakt är ju så nyttigt, eller hur? Varför proppar man annars förskolan full med barn om meningen inte är att de ska trängas med varandra?

Eftersom det regnar kommer jag inte låta honom vara ute mer än promenaden till och från rytmiken på förmiddagen. Jag låter honom frysa lite eftersom jag inte vill beröva honom naturupplevelser. Nu när det är fredag slutar barnens pappa tidigare och, ve och fasa, därför tvingar vi med vårt barn att veckohandla, där kommer vi sedan att tvinga på honom upplevelsen av att få känna, lukta, smaka på riktig frukt och grönsaker, inte fina plastfigurer som förskolan använder.

Sedan ”låter vi” honom vara med oss i köket när vi lagar maten. Han måste uppleva hur maten förflyttas från skärbrädan ner i grytorna där de förvandlas till en maträtt. Om vi låtsas se bort ser vi inte när han stoppar råvaror i munnen, barns händer är ju så ohygieniska ni vet. Därför är köket no-no på förskolan. Vi är ju inte utbildade i livsmedelshantering så vi vet ju inte det.

Han får se på när maten hamnar i karotter och transporteras (mat ska transporteras om det är politiskt korrekt) till bordet där vi som familj sitter ner och äter tillsammans. Eftersom VI HAR TID SAMTALAR vi med barnen och umgås och därigenom lär vi barnen socialt samspel och turtagning. Stackars barn som måste umgås med oss outbildade vuxna hela eftermiddagen och kvällen.

När vi ätit transporteras disken till köket där någon av familjemedlemmarna diskar och då får sonen ännu ett tillfälle att vara delaktig, nämligen stå bredvid och iaktta och lära sig hur smutsigt blir rent … av vatten! Han får fysiskt uppleva kemi och fysik, i stället för i teorin, när han är med. Men vad vet jag - jag är ju ”bara” mamma.

Under kvällen får alla välja hur de vill tillbringa sin kväll, för vi har faktiskt demokrati i vår familj. Jag upptäcker till min fasa att barnet sysselsätter sig själv och inte kräver min uppmärksamhet!!! Jag facebookar då någon föräldragrupp undrar vad jag gjort för fel eftersom barnet inte behöver mig?!
Då, just då när barnet leker och visar mig i leken att han mår bra och att han lärt sig något av MIG?! 
Mitt i allt det här inser jag att jag är bra och att han får allt han behöver av MIG OCH SIN FAMILJ".

Visst kan ett ironiskt svar bli kontraproduktivt, men tänker alla dessa vänstermänniskor någonsin på hur hemmaföräldrarna känner i själ och hjärta när de uttrycker sig hånfullt och elakt om hemmaföräldrar? Jag tror helt ärligt inte att de bryr sig, eftersom de helt enkelt varken respekterar hemmaföräldrar eller deras val att satsa på tid för barn. Ibland måste vi kanske synliggöra den här problematiken även om en och annan tå kan riskeras att trampas på. Men för att det inte ska bli några trampade tår - så måste då alltid hemmaföräldrar tiga och ta emot … och det gör de också allt som oftast, men inte i dag, inte här och inte nu.

Hemmaföräldrars nätverk är inte ute efter ett skyttegravskrig mellan föräldrar och olika barnomsorgsalternativ. Barn är olika och föräldrar väljer därför olika – och därför får speciellt hemmaföräldrar väga det som sägs på guldvåg. Men i dag gör vi ett undantag och publicerar ett ironiskt svar som en irriterad mamma delat med sig av. Fler röster kan faktiskt behöva höras ibland …

Och visst kan en bra förskola i lagom dos, med en lagom stor barngrupp och tillräckligt med personal, vara rolig för vissa barn. Men hur hög kvalitet förskolan än må ha så passar den faktiskt inte för alla barn - och eftersom forskning saknas i Sverige på vilken effekt dagens förskola har på barn - så är det direkt felaktigt att gå ut och hävda att ALLA barn behöver mer förskola.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är klart att det lilla barnet ska få träffa andra barn och upptäcka den större världen utanför hemmet. Men barnet ska göra det TILLSAMMANS med en anknytningsperson, inte på egen hand. Tillsammans med en trygg känd person som kan lotsa, visa, förklara och utgöra en trygg bas. Det är så barn så småningom kan bli självständiga på allvar, när de inte behöver lägga energi på att försöka återfå tryggheten och närheten.

Det är barnen som successivt ska frigöra SIG från OSS, inte tvärtom. Mycket skulle vara vunnet om vi föräldrar följde barnets självständighetsprocess och inte inbillade oss att vi kan skynda på den och forcera den. Varför det ens skulle vara önskvärt, småbarnstiden är en kort tid, passa på och njut av den!

Madeleine Lidman sa...

Det finns ju en anledning till att däggdjuret människan har haft sina barn hos sig så länge:

Stora evolutionsfördelar för barn till närvarande föräldrar"