Foto: Seth Dickens (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Eftersom jag kanske missade eventuella uppföljningsfrågor så mejlande jag Martin Forster men ringde även för att fråga HUR han kommit fram till det här. (Samma slutsats som Sven Bremberg, på Folkhälsomyndigheten - tidigare Folkhälsoinstituet kommit fram till). Kunde jag få ta del av forskning? Studier? Länkar till dessa?
Enligt Martin Forster är det viktigt att studera vilka förändringar som skett över tid - för det är förändringarna som visar vad som är orsaken. Man kan alltså se ett starkt samband i och med att arbetsmarknaden förändrats och det blivit svårare för ungdomar att få ett jobb - samtidigt som den psykiska ohälsan ökat, enligt honom.
Grekland har ju länge haft hög arbetslöshet och en otrygg arbetsmarknad. Kan man då se att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökat där?
– Nej, men de har ju inte haft problem så väldigt många år. Bara en fem år, säger Martin Forster, och berättar att mellan 1985 och 2005 har man följt 10 olika länder och sett det här sambandet mellan försämrad arbetsmarknad och psykisk ohälsa.
Men under de här åren i Sverige så måste det väl finnas fler förändringar ... om det nu är förändringar som gör att man kan se ett samband med den psykiska ohälsan. Hur vet man då att det just är situationen på arbetsmarknaden?
– Det är fler förändringar som spelar in: Förändringar i skolan, boendesituationen, individualism och sömnvanor, säger Martin Forster.
Men varför tittar man bara på förändringar under skolålder? Hur vet man att det inte är också förändringar under småbarnsåren som påverkar, som till exempel större barngrupper i förskolan?
– Det är för stort tidsspann för att se om det kan ha haft en påverkan på den psykiska ohälsan, säger Martin Forster.
Skulle jag kunna få ta del av den forskning som du säger finns som visar att det är just situationen på arbetsmarknaden som är orsaken?
– Jag mejlar dig den forskning som finns, säger Martin Forster avslutningsvis.
För att få lite fler synpunkter kring om det är arbetsmarknaden som är den primära orsaken till ökningen av självmord och den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar, kontaktade jag Eva Rusz som är leg. psykolog och leg. psykoterapeut samt ledande relationsexpert och hon svarade skriftligen enligt nedanstående.
Tror du att ångest, oro, självskadebeteenden och självmord beror på att ungdomar är oroliga över om de ska få ett jobb?
"Det är märkligt att en expert inom psykologin kan påstå att ungdomars psykiska ohälsotal skulle enbart bero på oron för att inte få arbeten i framtiden?
Jag tror för min del att de ökade psykiska ohälsotalen handlar om ungdomars brist på vägledning och bekräftelser då deras vårdnadshavare haft för lite tid för dem och förverkligat sig själva under de viktiga småbarnsåren. Jag arbetar inom primärvården med psykisk ohälsa och märker att undgomar födda i början på 90-talet har svårt att hantera problem de möter, de saknar strategier och en inre vägledning, troligen för att de inte har fått den träningen hemifrån.
Depressionstillstånd kan givetvis utlösas av att man inte ser någon ljusning i det framtida livet och då ”drar man ner rullgardinen och går in i grottan och inväntar bättre tider”. Vissa ungdomar kan vara extra sårbara och givetsvis förstora upp de framtida negativt tänkta secnariorna värre än andra. Men trots allt handlar ångest, oro och depression om hur många gånger, i vilken omfattning människobarnet har fått beskydd, bekräftelser på att det duger, vägledning och medkänsla under uppväxten. Människor som har upplevt icke kontinuerligt känslomässigt omhändertagande är mer i riskonen för att utveckla ångest sjukdomar."
Personligen så är jag övertygad om att vi i dag har så pass mycket kunskap kring vad små barn behöver - kunskap kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi, för att kunna identifiera de framtida problem som barn kan drabbas av längre fram i form av psykisk ohälsa om de inte får vad de behöver under sina första år i livet. Basala saker som: närhet, kärlek, god omsorg, god anknytning och socialt samspel med en vuxen - mycket viktiga pusselbitar för barnens välmående. Det är inte alls en för lång tidsaspekt utan också en viktig faktor att väga in. Barn som har fått sina basala behov tillgodosedda under småbarnsåren, borde också klara av livets utmaningar bättre. Upp- som nergångar.
Hoppas verkligen att TV4 tar och nyanserar den här diskussionen och väger in fler saker än arbetsmarknad. Det handlar ändå om något så viktigt som att stoppa ökningen av självmord och psykisk ohälsa.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Forskare blundar för kunskap om barns behov
Exempel på hur forskningsförnekarna arbetar
Forskare involverade försäljning av manualbaserade program
Forskning på barn
Svenska tonåringar har aldrig mått så dåligt men ingen forskar på varför
I U-länderna svälter barn ihjäl - i Sverige tar de livet av sig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar