 |
| Foto: Kourtlyn_Lott (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Jag kanske är naiv - men borde inte välfärden vara riktad till de som verkligen behöver den. Borde inte skattepengar gå till svårt sjuka barn, eller föräldrar som aktivt väljer att ha omsorgen om sina barn själva. De utför ju ändå ett arbete när de har omsorgen om sina barn i hemmet. Det betalar skatt - ofta mer i skatt på grund av särbeskattningen som slår extra hårt mot hemmafamiljerna. Det finns ju också alltid en orsak till att man väljer en annan omsorgsform till sina barn än förskola. Barn är olika och en del passar inte i en stor grupp. En del är infektionskänsliga, för tidigt födda, har någon form av diagnos, behöver mer tid med en förälder innan de är mogna att vistas i en stor grupp och så vidare.
Varje förälder ska väl ha stöd att välja det som passar det egna barnet bäst. Det här blir extra viktigt eftersom vi betalar så höga skatter - då är det inte rimligt att våra skatter används som valfläsk och därmed bara går till att köpa sig röster hos den största väljargruppen. En sådan politik sker ju på bekostnad av barnen.
Lilla Selma fyra år som är svårt sjuk, har tydligen föräldrar som tillhör en för liten väljargrupp för att väcka intresse hos de rödgröna politikerna. Här får familjen se stödet dras in, samtidigt som rödgröna politikerna i Stockholm stad låter subventionerna regna över redan priviligierade förskolefamiljer, som redan i dag har rätt att ha sina barn i förskolan 30 timmar - på skattebetalarnas bekostnad - när de är föräldralediga med syskon. Var finns solidariteten? Var finns barnperspektivet? Och politikerna hoppas dessutom att det här ska sprida sig till fler kommuner ... Vilka andra väljargrupper får betala för att de väljer att köpa sig röster för våra skattepengar? Vilka andra klart mindre väljargrupper som verkligen har behov av stöd får framöver se stödet dras in?
Redan i dag kan familjer som har särskilda skäl ansöka om mer tid i förskolan, än det som erbjuds. Det finns ingen som helst anledning att gödsla med mer skattepengar över dessa föräldrar. Om det finns föräldrar som känner att de utan särskilda skäl, bara helt enkelt inte orkar med sina barn - då ska de självklart kunna lämna bort dem. Men då får de betala den faktiska kostnaden själva. Vi har nu facit i hand med hur det gick med valfläsket MAXTAXAN. Den har lett till dagens förskolekris med stora barngrupper, få personal och Sveriges sjukaste yrkeskår. Därför är det nu dags att sätta ner foten och säga tack - men nej tack till ännu mer valfläsk på bekostnad av de svagaste i samhället.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Ytterligare ett systemfel i den svenska modellen som slår hårt mot barnen
3 kommentarer:
Att ta barnen från föräldrarna och fostra dem kollektiv på förskola har alltid legat i vänsterns intresse. De vill ha personal med "rätt" politisk inriktning så att de får nya partimedlemmar hjärntvättade och klara tills de är vuxna. Vi ska be allvarligt för barnen. Vi ska också be för föräldrarna i vårt land. Ett brett uppvaknande på djupet krävs innan det är för sent. Avstå hellre från välfärd och lev på mindre pengar. Jag och min man gjorde så. Fast det var knapert men Gud välsignade och våra vuxna barn idag säger att de inte saknade något.Min man trakasserades på jobbet och msn fick kommentarer offentligt att "hemmafruar bidrar inte med något till samhället". Vi sparade in millioner åt dtst och kommun.
Det som är viktigt för vänstern är att det finns förskola som är lika för alla och en gemenskap med andra barn och vuxna. Detta för att alla inte har råd att vara borta från jobbet lika länge som andra, för att barn ska mötas och lära med och av varandra (inte bara av sina föräldrar) och för att det annars oftast är kvinnorna som får stå tillbaka i yrkeslivet för att vara hemma med barnen. Det är en jämställdhetsfråga. Jag hoppas dock att människor som läser och skriver den här bloggen utgår ifrån att barn behöver sina fäder lika mycket som de behöver sina mödrar - och därför delar lika på föräldraledigheten. Det hoppas jag verkligen.
Till att börja med ser familjer väldigt olika ut. Du skriver att det är lika viktigt att barn träffar sina fäder. Hur tänker du kring de barn som har två mammor? Eller där mamman är ensamstående? Eller pappan av olika orsaker inte finns med i bilden? En del barn kommer via donator.
Det viktiga för barnet är att få den närhet, kärlek, goda omsorg, goda anknytning som det behöver för att utvecklas bra och få en barndom som ger barnet en trygg start och bra inre arbetsmodell som det sedan bär med sig för att hantera livets utmaningar. Finns dessa bitar inte på plats så ökar risken att barnet drabbas av psykisk ohälsa i senare i livet.
Självklart så ska det finnas en bra förskola för de barn vars förälder/föräldrar måste arbeta. Men det betyder inte att förskola är den bästa lösningen för alla barn. Förskolan är en pusselbit i familjepolitiken men varken kan eller ska vara den enda. Barn är olika. Därför behövs det många olika barnomsorgsalternativ - även subventionerad omsorg i hemmet.
Även barn som är hemma får träffa andra barn. De får till och med träffa barn i olika åldrar samt vuxna i olika åldrar, på olika platser i olika miljöer. Hur utvecklande som helst.
Stå tillbaka i yrkeslivet? Många som är hemma med sina barn startar eget, eller pluggar vidare. Hemmatiden gör generellt att den som är hemma utvecklar mängder med nya kunskaper. Det viktigaste är ju faktiskt att människor får bestämma själva hur de vill leva sina liv. Även om du eller klåfingriga politiker vill gå in och styra deras liv och deras val, så har ni faktiskt inte den rätten. #livetgårinteirepris Låt människor välja vilken väg de vill ta i livet. Vill de satsa på tid för barn och balans mellan familj och arbete när barnen är små, så låt dem göra det. Det är deras liv. Men se gärna till att förändra attityden i arbetslivet så att den som är hemma längre inte ses som en förlorare och låt hemmatiden bli en merit i en cv.
Förälder är du inte bara ett år, utan hela livet. Det bästa sättet att stötta föräldrar är inte genom att tvångskvotera den redan individualiserade föräldraledigheten - utan genom att förändra de familjepolitiska ramarna så att föräldrar kan välja tid med sina barn.
Vårdnadsbidraget, VB, gjorde att många föräldrar valde att arbeta 50 procent och vara hemma 50 procent. Men det syntes inte i statistiken då många kommuner bara godtog att en förälder stod som den som tog ut VB. Om journalisterna gjort sitt jobb hade de tagit reda på hur verkligheten såg ut och hur flexibelt föräldrar använde sig av hemmasubventionen vårdnadsbidraget. Men ideologi går tyvärr ofta före sunt förnuft och i dag tycks många tycka att det är viktigare att manipulera information i syfte att styra människor - än att ge dem fakta och låta dem bestämma själva.
Inte konstigt att vi har så mycket sjuka människor i det här landet och kvinnor och barn tycks vara värst drabbade.
Skicka en kommentar