 |
| Foto: Andrew Imanaka (FLICKR) LICENS: CC BY-SA |
Hur blev det så här? För det är ju faktiskt inte en naturlag att vi måste ha vår mest intensiva period i livet när barnen är små. DET är ju bara något som politikerna bestämt åt oss, genom att styra föräldrars val så hårt i de familjepolitiska ramarna, att få kan välja något annat än heltidsarbete när barnen är små. Priset för att gå sin egen väg och välja bort standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder - är nämligen väldigt högt då familjer som går mot normen kastas ut i ekonomisk otrygghet.
Den här hårda styrningen är en del av det som kallas den svenska modellen. Den modellen bygger på att vi ska ha världens högsta marginalskatter. Det gör att vi betalar in så mycket pengar i skatt att vi sedan måste stå med mössan i hand och be att få subventioner tillbaka för att få ekonomin att gå runt. Systemet är också skapat så att båda föräldrarna ska tvingas ut i arbete under småbarnsåren och här kommer särbeskattningen in som ett verktyg. En familj som låter en vuxen vara hemma och där sedan en arbetar utanför hemmet får betala mer i skatt på grund av särbeskattningen, än familjen där två personer arbetar. Det gör att det för de allra flesta i det här landet inte går att försörja en familj på en lön, EFTER skatt.
Problemet med den här hårda styrningen är att den kostar i andra änden. Visst får staten in mycket skattepengar genom att tvinga specifikt småbarnsföräldrar att arbeta heltid. Men den psykiska ohälsan hos framförallt kvinnor ökar hela tiden samt även den psykiska ohälsan bland barn. Samtidigt är den svenska modellen lurig för den kan verka så bra men den har också en annan nackdel och det är att den ser till att kvinnor i offentlig sektor har låga löner och dåliga arbetsvillkor.
Den svenska modellen är nämligen en pakt mellan arbetsgivarna i offentlig sektor och fackföreningarna. Om fackföreningarna (i någon slags rättvisetanke) ständigt får igenom att alla ska ha väldigt lite skillnader i lön för de som arbetar i offentlig sektor - så går arbetsgivarna med på det under förutsättning att lönerna hålls nere. De kvinnor som har de slitigaste, tuffaste yrkena får då både se sina möjligheter till valfrihet i livet tas bort, samtidigt som de tvingas arbeta hårt utan möjlighet att kunna höja sina löner, eller förbättra sina arbetsvillkor.
Förmodligen är det därför som de socialistiska politikerna är så rädda för privata alternativ, för då kan kvinnor starta eget, få egenmakt över sina liv och höja sina löner. Om fler ser att de kan få egenmakt genom att fler privata alternativ startas inom vård och omsorg - och att de även kan reglera sina arbetstider och hitta en bättre balans mellan familj och arbete - så riskerar hela den svenska modellen att falla - och politikerna förlorar sin makt att styra över folket. Om skattetrycket minskar och människor har ekonomiska möjligheter att välja mer fritt - faller också den svenska modellen - där makten över den lilla människans liv, ligger hos staten.
Under tiden fortsätter media och statliga institutioner ge sken av att det är en naturlag att vi ska stressa ihjäl oss under småbarnsåren. Vilket i själva verket är lika mycket en naturlag som att människor ska vara mänskliga batterier som i filmen Matrix. Precis som datamodellen Matrix som styr människors medvetande, ser till att hålla människor lugna så att de ska fortsätta vara batterier, matar media och andra statliga instiutioner ut bilden av att vi måste arbeta som mest när barnen är små. För att mildra oron hur barnen mår i den svenska modellen - har staten forskningsförnekarna till sin hjälp. De går helt och hållet i statens ledband och arbetar idogt på för att hjälpa till och styra människor genom att undanhålla fakta och mata ut myter, så att de ska följa med strömmen och göra som politikerna bestämt. Titta bara på villkoren för de som arbetar i förskolan. Ingen lyssnar när de berättar att de vill ha bättre miljö och högre lön. I stället matar propagandamaskineriet ut att de är "superhjältar" och räknar med att de ska nöja sig med det.
De som tänker: karriär och barn - javisst - men inte nödvändigtvis samtidigt, pekas ut som snyltare och losers. Men att ha en familj och ha ansvaret för att ha omsorg om de egna barnen och vägleda dem ut i världen, är faktiskt för många det absolut viktigaste arbetet under hela deras livstid. Ett obetalt arbete men ändå så viktigt, givande och lärorikt. Därför är det dags att skrota den svenska modellen och ta fram nya familjepolitiska ramar, som ger människor egenmakt att besluta hur de vill leva under de viktiga småbarnsåren.
Vill du ha möjlighet att bestämma mer själv hur du formar ditt liv under småbarnsåren. Skriv då på namninsamlingen där vi i Power to Parents ställer krav på politikerna inför valet 2018.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk
Läs också:
Heltidsjobb knäcker familjer
Hon har valt att vara hemmamamma
Mammor betalar priset för att arbeta heltid
2 kommentarer:
Håller helt med om att det inte är någon naturlag att vi måste stressa ihjäl oss under småbarnsåren. Föräldrar har laglig rätt att gå ner till 75 procent av heltid och gör båda föräldrarna det vinner man mycket tid. Dessutom, och det glöms ofta bort, är pensionen skyddad för den som tjänar minst under barnets första tre år.
Enda nackdelen med det är att alla jag pratar med säger att de får jobba 100 procent ändå menf för 75 procent av lönen. Vi har en så trist attityd till föräldrar som vill ge sina barn tid i det här landet. De ses som losers och slöfockar som går och drar benen efter sig.
Det behövs en rejäl attitydförändring där man utgår även från det lilla barnets behov. Det som behövs är flexibla familjepolitiska ramar som gör det möjligt för föräldrar att pussla ihop en bra lösning under småbarnsåren och där är det viktigt att föräldrar kan skriva över dagar på varandra fullt samt att det finns fler möjligheter att stanna hemma längre under småbarnsåren.
Skicka en kommentar