Löfven glömmer barnen när han stoltserar med att ha tagit bort vårdnadsbidraget

Foto:Arbeiderpartiet (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Partiledardebatt i SVT den 8 oktober. Stefan Löfven, S, statsminister (enbart på grund av decemberöverenskommelsen) ropar stolt ut:

"Vi tog bort vårdnadsbidraget som de borgerliga införde för att kvinnor skulle stanna hemma".

Ja, ni gjorde det ja och ni har lyckats sätta en så negativ bild att ingen politiker idag vågar bemöta det hela. Men det är inte en sann bild. Det handlade självklart aldrig om att kvinnor skulle hållas hemma, utan om att de barn som behövde det skulle kunna ha sin omsorg hemma längre.

Vårdnadsbidraget, VB, var en hemmasubvention för de barn som BEHÖVDE ha sin omsorg i hemmet lite längre och den gjorde att den förälder som ansvarade för omsorgen kunde vara hemma med sin anställning tryggad i tre år, samtidigt som SGI:n skyddades (den sjukpenninggrundande inkomsten). VB garanterade alltså att du som förälder inte behövde säga upp dig bara för att förskola eller pedagogisk omsorg inte var ett alternativ för ditt barn.

Det var ingen hög ersättning 3 000 kronor per barn och månad, skattefritt tills barnet fyllde tre år. Den summan var det när subventionen infördes 2008 och det var samma summa 2014 när S, V, MP, L och C valde att ta bort ersättningen till de som valt hemmaomsorg. Den låga ersättningen var enligt alla hemmaföräldrar jag pratade med inte det avgörande, utan det bästa med VB var att den förälder/föräldrar som var hemma kunde ha kvar en fot på arbetsmarknaden då anställningen var tryggad. VB garanterade alltså att jobbet fanns kvar, även om en förälder hade ett barn som behövde ha omsorgen hemma lite längre.

En annan finurlig sak som många tyckte om var att VB gynnade jämställdheten, eftersom VB också gjorde det möjligt för föräldrar att gå ner i arbetstid och jobba 50 procent. (Alltså mer än de lagstadgade 75 procenten som föräldrar har rätt till). Just den här möjligheten att arbeta 50 procent gjorde att flera föräldrar satsade på att arbeta 50 procent var och vara hemma 50 procent var. Tyvärr syntes det inte i statistiken när föräldrarna delade på VB. Andra som fick en lättare tillvaro och kunde ge sina barn mer tid var de ensamstående som med hjälp av VB kunde gå ner i tid och arbeta 50 procent de med.

Många glömmer också att VB hade fler fördelar. VB gick nämligen att skriva över på en annan person så att den som till exempel var egen företagare kunde låta en anhörig få ersättningen och barnet kunde ha hemmaomsorg när föräldern arbetade.

En lögn som ofta upprepats från motståndarna till hemmasubventionen är att "det var ju ändå bara fattiga, lågutbildade invandrarkvinnor som använde det."

Nej det var faktiskt inte det. Vi ska komma ihåg att utformningen och den extremt dåliga informationen om subventionens existens samt att den inte fanns i alla kommuner, gjorde att det bara var cirka 8 000 familjer per år som använde subventionen. Av dem hade cirka 30 procent invandrarbakgrund, men det är ju inte samma sak som att de stod långt ifrån arbetsmarknaden - att komma med ett sådant påstående utan att ha bevis och statistik är rent fördomsfullt. Sanningen är att nyanlända och de som hade ersättning från andra trygghetssystem inte fick ta ut VB, så de där inlåsningseffekterna som det talades om var bara humbug.

Ersättningen på 3 000 kronor var väldigt låg men blev ändå det som gjorde att familjer klarade sig med näsan ovanför vattenytan. Många som valde VB arbetade också kvällar och helger för att få ihop ekonomin.

Om Stefan Löfven och alla andra politiker som var med och ryckte undan mattan för de barn som inte mår bra i förskolegrupper eller annan pedagogisk omsorg, hade brytt sig om att följa upp det här borttagandet av VB, så skulle de ha fått kännedom om några av följderna nu när subventionen tagits bort:

- Föräldrar som behöver ha omsorgen om barnet hemma, måste nu säga upp sig och förlorar därmed en fot på arbetsmarknaden, med ekonomisk otrygghet som följd.

- De som vill kan inte längre välja att dela på hemmatiden genom att föräldrarna arbetar 50 procent var och är hemma 50 procent var.

- Den som är ensamstående kan inte längre satsa på en bättre balans genom att använda VB för att kunna gå ner ännu mer i arbetstid.

Och sedan finns det familjer där föräldrarna/föräldern sedan VB försvann inte kan ordna det så att barnet har omsorgen i hemmet lite längre. Förskola blir ett måste och barnet som kanske inte mår bra i förskolegrupper drabbas hårt. Så det där att jubla över att ha dragit undan mattan för många små barn, eller för att deras föräldrar nu kastas ut i ekonomisk otrygghet när de måste säga upp sig för att kunna vara hemma - är knappast något att vara stolt över.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Myten om vårdnadsbidraget

Vår vardag med vårdnadsbidraget

Ha, ha, ha - nu rycker vi undan mattan för de som har omsorgen om barnen hemma

Regeringens fel att småbarnsmammor blir utbrända

Quick fix mot psykisk ohälsa hos barn: Elchocker och antidepressiva

Foto: Lance Nielson (FLICKR) LICENS: CC BY-SA

Vad händer i vårt land? Nyligen visade det sig att alltfler barn äter antidepressiva mediciner, till och med så små barn som femåringar. Nästa quick fix är att ge barn elchocker så att de blir av med sina depressioner. En sidoeffekt av elchockerna är att en del mister alla barndomsminnen. För några år sedan gick debattens vågor höga angående de program som barn mals igenom i förskola och skola. Program som enligt undersökningar skadade mer än de gjorde nytta. Tanken var att de skulle göra barnen mer psykiskt välmående och träna bort olika beteendestörningar. Nyligen gick Skolverket ut och varnade för användningen av dessa program. Men även tidigare har SBU utvärderat och varnat för programmen.

Det är så skumt att barns hälsa och välmående betyder så lite och att det alltid är samma aktörer som tillfrågas och ska uttala sig om vad som är bra för barn. Aktörer som förnekar den forskning som finns kring vad små barn behöver.

Ett av programmen som rekommenderats flitigt på Folkhälsomyndighetens hemsida (tidigare Folkhälsoinstitutet) är SET, social och emotionell träning. Alla måste ju tänka att det måste vara en korrekt rekommendation när den kommer från en myndighet. Den som tittar lite närmare på VEM som rekommenderar programmet på Folkhälsomyndigheten ser dock ett och samma namn återkomma: Sven Bremberg. Samma man som varit med och tagit fram programmet SET. Han rekommenderar alltså ett program som han tjänar pengar på och i praktiken betyder det att han tjänar pengar på barns psykiska ohälsa.

Nyligen gick Bremberg också ut via samma informationskanal - Folkhälsomyndigheten - och påstod att "Förskola ger psykiskt välmående barn". Han paketerade bara om lite gamla och utländska studier och sedan svalde alla betet. Informationen kom ju från Folkhälsomyndigheten och då var den ju sann eller hur?

Nej studierna säger självklart inget om vilken effekt dagens förskola i Sverige har på barns psykiska välmående. Eftersom endast två procent av alla barn i dag inte går i förskola, så är det närmaste sanningen vi kan komma om vi ska påstå att förskolan har någon speciell effekt, är att titta på vilket psykiskt välmående barn har i vårt land. För vilken effekt förskolan har på barn har ingen studerat i Sverige under de senaste 30 åren.

Det är väldigt obehagligt att läsa om att vi nu ger barn elchocker, antidepressiva och kör dem igenom manualbaserade program (även kallade skolbaserade eller standardiserade program) - för att i ett desperat sätt försöka hitta en snabb lösning på den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Men vi kommer aldrig undan det självklara och det är att om vi vill stoppa ökningen och få fler välmående barn, så måste vi börja titta på vad små barn BEHÖVER för att må bra. Och den kunskapen finner vi i forskning kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi.

Är det fler än jag som börjar se ett systemfel i hela vår familjepolitik där barnen är de som får betala priset för att vi i det här landet med ekonomiska styrmedel tvingar föräldrar att arbeta som mest under den period som barnen har som störst behov av sina föräldrar. Och bristen på tid med föräldrarna förklarar inte allt, inte heller den extremt dåliga situationen i många förskolor - men den kan förklara en del av den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och unga i vårt land.

Söndagen den 8 oktober startar valrörelsen med den första partiledardebatten. Barn 0-6 år finns inte med någonstans. Familjepolitiken tigs ihjäl helt och hållet. Hur kan det vara på det viset när den psykiska ohälsan är så alarmerande hög hos barn och unga i Sverige? Det måste vi ändra på.

Vill du ge barn 0-6 år en röst i valet 2018? Tycker du att det räcker nu och vill se en mer barnvänlig politik? Skriv då på namninsamlingen Power to Parents.

Läs också:

Socialstyrelsens förslag: Elbehandla deprimerade barn