Vem bryr sig om kvinnorna i förskolan - inte regeringen i alla fall

Foto: Madeleine Lidman

Jag har aldrig riktigt förstått det här med hur de som styrs av ideologi hela tiden sätter fokus på fel saker. Som nu med vårdnadsbidraget. Det är en subvention för omsorg i hemmet som används på en mängd olika sätt, även om det inte syns i statistiken. En del jag pratat med ville att det skulle framgå att föräldrarna tänkte dela på ersättningen (50 procent arbete var och 50 procent hemmaförälder var), men det gick inte - så det uttag som syns i statistiken stämmer inte. Inte heller pratas det om alla ensamstående som använder den här subventionen. Lika lite som regeringen nämner varför det skulle vara bättre för kvinnor - ja för föräldrar över huvud taget - att tvingas säga upp sig och förlora sin anställning och sin SGI - för att kunna ha omsorgen om barnen hemma lite längre.

2011 använde cirka 8 500 familjer vårdnadsbidraget under någon period - och fokus för regeringen blev att så fort de kom till makten att stoppa det. Enligt deras utsago då  främst för att stoppa kvinnor från att använda det, "eftersom de får bättre ekonomiska förutsättningar om de arbetar i stället för att de är hemma med vårdnadsbidraget".

Jaha ja, så det vet regeringen och påtalar man det tokiga i att de därmed förstör för mängder av barn som faktiskt har behov av att ha omsorgen i hemmet, så ropar Strandhäll på twitter: "Och kvinnorna då".

Hon är sååå bekymrad över det FRIA VALET att kvinnor väljer omsorg i hemmet med vårdnadsbidrag som garanterar att de har sin anställning tryggad och sin SGI tryggad. Hon är förmodligen lika bekymrad över de ensamstående kvinnor som använder det för att kunna gå ner i tid. Då talar vi alltså om kvinnor som väljer en omsorgslösning som fungerar för dem och deras barn och som därmed ger familjerna ökad livskvalitet och barnen en bättre uppväxt.

De kvinnor hon och regeringen däremot inte bryr sig om är alla de som arbetar inom till exempel förskolan. De är så många fler och de har inget fritt val att kunna förändra sin situation. De måste arbeta i den miljö som de politiska ramarna skapat. En miljö som är starkt påverkad av socialdemokratiska beslut som maxtaxa, allmän förskola och förskola till föräldralediga, reformer på skattebetalarnas bekostnad som resulterat i stora barngrupper och få personal. De här kvinnorna mår verkligen dåligt och toppar i sjukskrivningar. Men de kvinnorna har socialdemokraterna inget till övers för. Deras ekonomi som kraschar av att de drabbas av psykisk ohälsa och ständiga sjukskrivningar - är inget de väljer att lägga fokus på. Det känns som att det är deras vanliga koncept som spökar: "Alla ska ha det lika dåligt".

Skärmdump från Aftonbladet

Så allt fokus handlar om att sabotera för de som inte gör som regeringen vill, under falska förespeglingar att de bryr sig om kvinnornas ekonomi och därför vill styra deras liv och deras val.

Grymt obehaglig ideologi dessutom. För vilka övriga fria val tycker de sig ha rätt att gå in peta och styra i?

Och nu ser vi ännu mer hur deras ensidiga ideologi drabbar barnen, när förskolan ytterligare ska kosntadseffektiviseras för att klara av sitt ständigt utökade uppdrag: storförskolor ska nu byggas. Inte för barnens skull, inte för pedagogernas skull - utan för att spara pengar. En besparing som kommer att bli en kostnad i andra änden, i en annan post. Precis som avskaffandet av valfriheten och vårdnadsbidraget kommer att bli. För utgår man från att alla barn är lika - och att alla barn bara ska ha förskola heltid från ett års ålder - så kommer det också att komma en räkning, när de som inte mäktar med i miljön i förskolan, eller är redo för en separation - senare i livet kommer att drabbas av psykisk ohälsa.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

En förskollärare: Nu ger jag upp

Storförskolor ett hot mot de minsta barnen

Arbetsmiljön är inte hållbar

Personalen går på knäna

Myten om vårdnadsbidraget