Jaha, så nu är föräldrarna nöjda, när förskolan prickats och de fått tillbaka 5 % av dagisavgiften. Men jag saknar barnperspektivet i artikeln. På vilket sätt har barnen fått en tryggare och bättre miljö? Barngrupperna måste uppenbarligen vara för stora och personalen för få, när små barn lämnas utan tillsyn och kan skada varandra på varma karotter. Bara det att ett barn hållit fast och tryckt sin kamrat händer mot en varm karott med svåra brännskador som följd. Vad har det lärt det brännskadade barnet? Och vad har det lärt barnet som skadade sin kamrat? Vilka erfarenheter bär de nu med sig i livet, som kommer att påverka hur de mår och beter sig när de blir äldre.
Sedan det här med barn som försvinner utan att personalen märker det. Varför rymmer de? Hur känns det i hjärtat när inte en enda vuxen märker att man är borta?
Förskolebarn omfattas inte av en arbetsmiljölag - inte heller har de skydd i en Lex Sarah lag (där personalen är skyldig att anmäla brister). Tyvärr verkar de allra flesta inte heller ha föräldrar som ställer upp för dem och lever rövare när deras dagliga miljö är farlig både för deras psykiska och fysiska hälsa. När inte samhället eller föräldrarna skyddar barnen - vem gör det då?
Det tycker jag är något som vi snarast borde ta och fundera över.
Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se
Läs också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar