Julefrid och gamla hederliga traditioner

Det är något underbart härligt med julen, när barnens julpynt åter är på plats, granen är klädd och julstöket klart. I en tid när traditionerna starkt är på väg att avskaffas, för att istället bara ersättas av ett skojigt presentutdelande som firas till minne av - ja vad var det nu igen - får vi prata om det ens?

- Mamma, den här julen har jag inte hört Jesus nämnas en enda gång, säger barnet.

Ett konstaterande i en familj som inte är särskilt religiös men som en majoritet av befolkningen ändå står på en kristen värdegrund. I Sverige har vi en kristen värdegrund men många vill nu plocka bort den. En del kanske lite naivt för att inte "reta" fel personer, andra för att de tror att människor inte känner sig välkomna i vårt land om vi har traditioner och en del ser det som småborgerligt trams.

Men jag tror att det är vår historia och vår länk till det förflutna och våra förfäder som vi kapar. Under 1000 år har vi haft jul, förr firade vi enligt vikingatraditioner och sedan vävdes de kristna traditionerna in. Det är som det ska vara, varje familj bygger sina traditioner och väver gammalt med nytt.

Vi är ett land som alltid haft viss invandring och nya traditioner har vävts vid de gamla. De som velat har anammat våra traditioner och andra har bevarat sina, precis som det ska vara.

På vårt julbord har vi alltid haft mumma, en sötaktig dryck som jag helt tog för givet att det var en vanlig svensk tradition, men drycken kommer från Tyskland och är förmodligen ett arv från mina tyska förfäder. Både på farfars och farmors sida finns det tyskt påbrå och jag känner mig närmare också de släktingarna när jag inser att vi behållit en tradition som de säkerligen infört, en gång för länge sedan.

Julen är inte bara presenter - det är på julen som familjen står i centrum men det är också då vi alla badar i minnen, från barndomen - både bra och dåliga. Jag tycker att julen är barnens högtid och att det ska vara fokus - men att tanken också ska gå till förfäderna som kämpat och slitit för att vi ska det bra - här och nu i dag.

Från ett hembydsmuseum i Ytterlännes socken i Ångermanland lånar jag följande dikt;

"Den blickar aldrig framåt
som inte kan blicka bakåt.
Den sörjer illa för barnbarn
som saknar intresse för farfar.

Den vet föga om rummet
som inte har känsla för tiden.
Den tänker föga på andra
som lever blott här och nu."

Traditioner är ett sammanhållande kitt mellan oss människor och i tider som dessa när några få men starka röster gör sig hörda, för att avskaffa våra traditioner och därmed också vår historia, så hoppas jag att tillräckligt många sätter ned foten och värnar om att behålla våra tusenåriga traditioner. Låt oss stolt fira advent, Lucia och Julafton och våga berätta för våra barn varför.

Med dessa ord vill jag önska alla Hemmaföräldrars läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Qaisar Mahmood: Ge oss en pott ledighetsdagar ni har inte längre ensamrätt i ert land