Följande kloka inlägg hittade jag inne på familjeliv.se (skrivet av Linda från Finland):
"Jag bara måste få avreagera mig om det här ämnet då jag själv jobbar på ett daghem (förskola heter det tydligen i Sverige).
Jag skolade mig för att få jobba på daghem 2000-2003. Då va barnen goa o snälla. Nuförtiden kämpar man igenom vardagen bara för att barnen mår så dåligt. Barnen behöver massor med stöd och har försenad utveckling på flera områden. Föräldrar titta er i spegeln! Skyll inte på barnen. Försök inte hitta diagnoser åt dem. Ge i stället tid åt dem.
De flesta barnen rör på sig för lite och behöver terapi mestadels talterapi. Läs för era barn kära föräldrar, sjung för dem, prata med dem helt enkelt. Barnen skall leka inne men också utomhus minst 1 ggr till dagen. Om de är överaktiva så beror det högs troligen på brist på utevistelse/få röra på sig. Begränsa, kära föräldrar, datorer/playstation/dvd filmer o.s.v. som knappt stöder barnets utveckling. Spela Alias eller memory, samspel.
Vet ni att det finns barn som är så stressade (det ska faras hit o dit, shoppas o besökas, hobbyn o.s.v. ännu efter dagisdagen/förskoledagen) att de inte kan Leka. Den dagen hade man inte trott sig kunna se.
Jag säger inte att ALLA familjer missköter sig. Men tar då åt dig och blir arg nu så har du säkert all orsak att ändra på dig.
På tal om överaktiva barn så fundera nu ännu va äter ditt barn. Godis, sötsaker, färdig mat (halvfabrikat) som höjer barnets blodsocker snabbt för att sedan sjunka igen. Barnet bör bekanta sig med frukter och grönsaker och nya smakupplevelser. Barnet behöver inte gilla det först men med tiden så. Äter ditt barn ohälsosamt som liten hur i hela världen skall hon/han äta hälsosamt som vuxen.
Själv vill jag bli en mamma som är hemma med mina barn så många år som ekonomin håller helst tills mina barn är 2-3 år, bara för barnens skull. Själv är jag social och aktiv, tycker inte om att vara stilla. Genom att ge mina barn kärlek och tid hoppas jag att de blir harmoniska, positiva och trygga barn.
Lycka till! Det är aldrig försent att ändra sig."
Läs också:
Jag hoppade av ekorrhjulet och fick tid med mina barn
En förskollärare inför valet 2006
2 kommentarer:
Intressant att dessa ord kommer från en förskollärare. Jag är själv en engagerad förälder som snart väntar mitt fjärde barn.
Det som skrämmer mig att våra barn får just det du beskriver ang. halvfabrikat till mat, datorspel, nästan inga sagor på DAGIS! Jag blir tokig när jag ser 8 barn sitta framför datorn på dagis utan närvarande pedagog. I en grupp om 3-5 år! Både jag och min man har jobbat i ITbranschen och har datorer hemma, men än så länge är det spelförbud i vår familj (vårt äldsta barn är 5 år) Förskolan säger däremot att datorer ingår idag på förskolan men är bara ett komplement. Till vad? När man inte ser mycket få komplement i form av bokläsning, sångstunder mm. Dessutom är vi väldigt noga med att laga den mesta maten från grunden hemma, men på dagis kan de få korv, pulvermos och bostongurka. Jag har valt att vara egenföretagare så att jag kan anpassa mina tider till barnen, vilket även innebär lägre lön men det har jag valt för jag tycker att barnen får igen det mångfalt! Och väljer man att ha fyra barn, så krävs det en del av oss föräldrar. kramar från Ann-Sofie Karlsson
Det som är så underbart på många sätt är att jag faktiskt ser fler och fler förskollärare som börjar engagera sig och protestera mot hur barnen behandlas i vårt samhälle idag.
Då ska man veta att de ändå gått en lång utbildning där de matas med hur viktigt det är för alla barn att få gå på dagis och ta del av en "fantastisk pedagogik". Det brukar sätta sig väldigt djupt och göra att många ser genom så "färgade glasögon" att de missar att många barn far illa.
Det krävs ett stort mod och civilkurage att som förskollärare våga gå ut och säga de sanningar som föräldrar inte vill höra och som inte stämmer med de myter vi indoktrinerats med under decennier.
Debatten kring "whistleblowers" har gått het och det har väl inte någon missat att de ofta råkar illa ut. Men här handlar det om små barn som inte själva kan göra sin röst hörd och då är det extra viktigt att våga protestera.
Dina barn kan skatta sig lyckliga som har en så engagerad mamma. Det ni har valt för era barn kommer ni att ha igen. Föräldraskap går i arv och det vi investerar i våra barn av tid och kärlek sprider sig som goda ringar på vattnet, vidare till kommande generationer.
Kramar
Madeleine
Skicka en kommentar