lördag, augusti 15, 2009

Familjepolitiken en valvinnare

I SvD står det att socialdemokraterna dragit igång sin valkampanj. Även DN rapporterar om samma sak. Socialdemokraterna har insett att det i nästa val handlar om att få kvinnornas röster. Ändå forsätter de på sitt vanliga spår, där det handlar om att ge sken av att man vill förbättra något för kvinnorna när det egentligen handlar om att genom politiska beslut styra kvinnor att leva "rätt".

2005 överlämnade Föräldraupproret 36.000 namnunderskrifter till en motsträvig Mona Sahlin. Hon visade noll och nix i förståelse för våra krav (Hemmaföräldrar ingår i Föräldraupproret) och jag fick chansen att en kort stund argumentera öga mot öga med henne och märkte snabbt vilket hav som fanns emellan oss. Vad jag än sa så upprepade hon i princip bara "vi har världens bästa föräldraförsäkring". Det är så det börjar ryka ur öronen, när jag tänker på hur totalt omöjligt det är att nå fram till socialdemokratiska politiker.

Det sorgliga är att de inte alls är i fas med sina väljare.

Men de har trogna väljare. Hederliga väljare som vill väl, som kanske har en tradition av att "alltid" har röstat rött och som känner sig som svikare om de skulle ta och rösta på något annat. Det sitter säkert väldigt djupt och många av de här väljarna känner säkert inte att de har hittat något annat alternativ ännu. De rö(s)tar på en dröm om ett gott samhälle men ser inte att metoderna för att nå dit inte direkt är de bästa eller ens i samklang med vad de egentligen vill.

Ett exempel på att de inte är i fas är till exempel att 76 procent av LO kvinnorna kan tänka sig någon form av ersättning för vård av barn tills dess barnet är fyra år. Men socialdemokraterna är helt emot vårdnadsbidraget.

I sitt sommartal pratade Mona Sahlin om deltidsarbetandes rätt till heltidsarbete. Men det som gräsrötterna vill ha är rätten till en balans mellan arbete och familj. Sex av tio TCO-medlemmar önskar mer tid för sig själva och sin familj, tid för barn, fritidsintressen och vänner enligt en undersökning 2007. Balansen för att orka med och inte bli utbränd är en stor kvinnofråga som (s) helt missat tydligen, för inte är det mer som småbarnsmammor vill arbeta.

Istället för mer arbete så borde skatterna sänkas, som jag ser det. Lägre skatter ger mer pengar i plånboken och större makt över att fatta egna beslut hur man vill leva sitt liv. Det är aldrig bra att hamna i en situation där man betalar in så mycket skatt att det inte går att leva på den lön man tjänat in. Då får man stå där "med mössan i hand" och snällt be att få tillbaka lite pengar i olika subventioner för att överleva. Problemet är bara att man får rätta sig efter vad politikerna ställer för krav angående olika livsval, för att göra sig "förtjänt av" att få något tillbaka. (Dagissubventionerna är ett klassiskt exempel).

Målet för (s) är också att lagstifta om delad föräldraförsäkring. Föräldrar ska inte få välja själva, det ska politikerna göra åt dem. Men alla familjer och alla barn är olika och att bestämma så är som att säga att man ska lagstifta om att alla kvinnor i alla lägen ska föda vaginalt - "för det är det bästa för kvinnan och barnet". För den som uppmärksammat att livet inte följer en standardmall blir det förstås ganska uppenbart att en förlossning inte är den andra lik och att i ett sådant läge lagstifta om bara vaginal förlossning i alla lägen, skulle naturligtvis få förödande konsekvenser för mor och barn.

Det behöver man inte vara någon Einstein för att förstå och följaktligen så borde det inte heller vara så svårt att förstå att det kan bli allvarliga problem för de familjer som av olika orsaker inte kan ta och dela föräldraledigheten rakt av. (Undertecknad som led av havandeskapförgiftning med allt vad det innebar av efterföljande svårigheter kan lätt skriva under på det).

(s) vill höja kvinnolönerna inom offentlig sektor - varför inte sänka skatten istället. Minimumkravet borde väl ändå vara att man ska kunna leva på sin lön efter skatt. Den riktiga fällan är väl ändå att låsa fast kvinnor i offentliga yrken, där de har liten eller ingen möjlighet alls att påverka sitt yrke eller dess löneutveckling. Ett sätt att komma ur det är (enligt ett förslag) genom att privatisera den offentliga tjänstesektorn. Det gäller att höja blicken ovanför de vanliga politiska svammlet för att hitta lösningar och det bästa är alltid i alla lägen att stämma av vad gräsrötterna vill. Det är ändå de som lever där ute i det verkliga livet och som drabbas av de politiska besluten.

Socialdemokraterna har tydligt visat att de inte greppat läget. Nu återstår att se vad övriga partier har att komma med, om de nu är intresserade av de kvinnliga rösterna.

Jag vill se ett parti som på allvar vågar stå upp för en ny och bättre familjepolitik som släpper ut kvinnorna ur ekorrhjulet och ökar deras livschanser och livskvalitet. Moderaterna är bekymrade över att de har så få kvinnliga väljare (ni får gärna höra av er till mig så kan jag berätta varför) och Kd är bekymrade över sina vikande siffror (tyvärr men ni framstår inte längre som ett tydligt alternativ inom familjepolitiken - nya krafter har tagit över som inte tycks tro på de riktlinjer för familjepolitiken som Alf Svensson och Inger Davidsson en gång la).

Helt enkelt - de partier som är intresserade av de kvinnliga rösterna bör snabbt komma med ett program som visar att man lyssnar och är intresserad av hur kvinnors liv och vardag ser ut. Hittills är det dock väldigt tomt på den fronten.

Madeleine Lidman
hemmaforaldrar.se


Läs också:

Familjerna kan avgöra vilka som vinner valet

Låt kvinnor välja själva - utan pekpinnar

3-barnsmamma fick sparken när hon inte kunde jobba 10-12 timmar per dag

Därför går kvinnors hjärtan sönder

6 av 10 kvinnor känner stress i ekorrhjulet

"Ruttna dagar" undrar jag varför jag är född kvinna

Blind feminism har skadat våra barn

Kvinnorna fick betala ett högt pris när pensionssystemet ändrades

Offentlig sektor - en riktig kvinnofälla

Inga kommentarer: