onsdag, februari 17, 2016

När familjepolitiken krockar rakt in i verkligheten

Foto: Olga Popkova (FLICKR) LICENS: CC BY-SA
Det var många vänsterdebattörer och proffstyckare som jublade när vårdnadsbidraget togs bort. Den lilla valfrihetsreform som var ett stöd för cirka 8 000 familjer om året som använde den för att pussla och trixa ihop en bra lösning under småbarnsåren.

En viktig bit som många kritiker missat är att VB även hjälpte föräldrar som inte fått plats i förskola/familjedaghem eller som inte fått den plats där de önskat. Med vårdnadsbidraget kunde föräldrar stanna hemma några månader till, med sin anställning och sin sjukpenninggrundande inkomst tryggad - och fortsätta köa.

Malmö stad har aldrig haft vårdnadsbidrag. De motarbetade även alternativ som privata dagbarnvårdare innan Alliansen införde barnomsorgspengen - en peng som garanterar att privata förskolor, privata dagbarnvårdare och annan pedagogisk omsorg får starta. HFN har tidigare berättat om Carolina Kaya och hennes kamp för att få starta privat verksamhet i Malmö och hur hon blev behandlad av Malmös vänsterpolitiker.

Förskolekrisen slår hårt ute i många kommuner. Krisen i Malmö liksom i många övriga städer, har varit väl känd i många år men av någon anledning så har det skrivits väldigt lite om det hela. Tänk om ett gäng journalister kunde gå ut och wallraffa lite i olika förskolor. Det hade varit hedervärt och hade verkligen varit att ställa sig på den lilla människans sida. Barn och personal  har det verkligt tufft i många förskolor - men ingen som står upp för dem på allvar. Förskolans problem får dessutom i de olika uppror som startats bara omnämnas inom vissa bestämda ramar, som berättat om tidigare (Läs: Tystnadskulturen har invaderat Förskoleupproret) Därför kommer vi aldrig närmare en lösning.

Nu har Sydsvenskan varit ute i en förskola i Malmö. Det är en förskola som kommit till för att man inte kan erbjuda alla små barn en plats i tid. Och att man inte kan lösa det på annat sätt än genom "akutförskolor", beror på att Malmö stad inte har några alternativ till förskolan och föräldrar saknar verktyg att pussla och trixa med. De blir i stället tvungna att lämna sina små ettåringar till den här verkligheten:

"När Sydsvenskan kommer dit kravlar och gråter ett tjugotal barn på golvet. Anställda gråter också – de som inte är sjukskrivna.
– Här finns ingen trygghet för barnen, säger en anställd."

Det är svårt att inte bli berörd. Små gråtande ettåringar som kravlar runt. Personal som gråter och så mitt i allt det så poppar en artikel upp i flödet där det pratas om att små barn "behöver" ännu mer förskola, ännu tidigare, ännu längre dagar. Det här malandet om "det livslånga lärandet" (sätt den rubriken ovanför artikeln om akutförskolan i Malmö - så blir systemfelet än mer uppenbart) - där alla politiker och proffstyckare inte har en aning om vad små barn behöver - egentligen.

Visst är det fler än jag som ser den totala kollapsen av familjepolitiken. Nu krävs det rejäla krafttag. Familjepolitiken måste upp som en av de viktigaste frågorna och de partier som tagit bort familjepolitik som ett politikområde (S, V, MP och M) får ta och göra om och göra rätt. Berätta vilken familjepolitik ni har. Förskolan är EN pusselbit men kan och ska inte vara den enda, eftersom barn är olika och föräldrar behöver fler verktyg att pussla med för att få ihop tiden under småbarnsåren. Så vad har ni att erbjuda oss väljare nu då alla politiker? Låt oss få en chans att läsa på och sedan få en möjlighet att se skillnaderna. Sedan kan vi välja det förslag som är bäst.

För inte vill väl någon se mer av det vi nu ser i Malmö?

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Barnen på förskolan fick inte gå ut på tre veckor

Förskolebarn saknar skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah- lag

Malmö stad: Bättre med socialbidrag än arbete som privat dagmamma

Vår vardag med vårdnadsbidraget

4 kommentarer:

Anonym sa...

Något som är typiskt svensk tycker jag är att det inte finns något som heter måttfullhet. Visst kan förskola vara bra, men inte om det ser ut som det gör på många håll med extremt stora barngrupper och stress. Debatten blir dock alltid så polariserad: antingen älskar man förskolan och tycker att barn ska tillbringa all sin vakna tid där oavsett hur den sociala miljön där är eller också tycker man att förskolan är skadlig och tror att barn som överhuvudtaget sätter sin fot där några timmar i veckan blir skadade för resten av livet. Tack för denna blogg, som förmedlar sans och balans och ser på förskolan ur ett barnperspektiv.

marieomarcus sa...

Kan inte låta bli att minnas vad som uppdagades på Rumänska barnhem när muren föll. Det var också systemfel på hög nivå som drabbade de svagaste i samhället - barnen. Skadorna är svåra att reparera

Anonym sa...

Barnist, javisst!!
Tack för ditt engagemang.
Det är så uppenbart att alternativ behövs och att de funnits och finns på vissa platser borde visa på möjligheter som folk (barn bokstavligen) skriker efter. Tittar vi utomlands finner vi än mer stöd för barnens olika behov. Varför inte erbjuda möjligheter likt i Storbritannien och Australien t. ex. där det finns stöd långt högre upp i åldrarna än vårdnadsbidraget gett här. Underbart med kulturer där det syns att samhället lever, där det är liv i parkerna och finns en bredd av aktiviteter och möjligheter för socialt liv för barn under trygga omständigheter.

Unknown sa...

Hej Madeleine ! Carolina Kaya här :-) 10 år senare driver jag förskola i malmö
www.forskolanlillajag.se
Dock bråkar jag med kommunen nu igen då vi privata blir orättvist behandlade av olika myndigheter.. Kan maila det som jag kommet skicks till politiker under helgen.
Med vänlig hälsning, Carolina