Skolverket kan inte förklara svenska elevers ras i Pisa-undersökningen

Foto: Madeleine Lidman

Ett tag var jag rädd att det skulle blir en ny "oneliner" (en enkel rad att plantera i människors medvetande för att snärtigt förklara ett fenomen) att skylla de ständigt sjunkande skolresultaten på invandrarna. För har man läst på lite så kan man se att svenska elevers skolresultat sjunkit i varje mätning sedan man började mäta i OECD Pisa-undersökningen år 2000. Och det sedan man justerat för socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund. Så varför rasar då hela tiden svenska barns skolkunskaper utan att någon agerar?

Länge har ju en helt felaktig oneliner matats ut och satt sig benhårt fast hos människor: "Dagisbarn blir duktigare i skolan". Nu är det ingen rocket science att snabbt konstatera att det blir svårt att bevisa med tanke på att samtidigt som allt fler barn gått i förskola, från allt tidigare ålder och allt längre dagar - så har skolresultaten sjunkit.

En annan negativ utveckling under samma period är att barnen tillbringar alltmer tid i skolmiljö. Fritidshemmen som tidigare ofta låg utanför skolan och där barnen fick koppla av efter skoldagen, spela spel, leka, pyssla - har nu integrerats i skolmiljön och barnen har ofta fritids i klassrummet. Samtidigt ska fritidslärarna börja dokumentera barnen och i smyg har det gamla projektet SIA-skolan införts. Barnen har skola från att de kommer klockan sju-åtta på morgonen, tills de går hem klockan 17-18.

När har någonsin mer av något som fungerar dåligt gett ett bättre resultat? Mer och mer förskola, mer och mer skola - och bara sämre skolresultat. Ett stort problem här att enkla oneliners från politiskt håll för att "makten" vill få människor att bete sig som de önskar - har blivit sanningar, dock helt utan att någon egentligen tittat på vad mer förskola och mer skola leder till. Det finns till exempel ingen forskning under de senaste 30 åren på vilken effekt svensk förskola har på barn. Vi vet inte hur förskolan påverkar barns välmående och vi vet inte hur förskolan påverkar deras skolkunskaper. Vi vet inte heller hur det påverkar barnen att vara i samma skolmiljö tio timmar eller mer om dagen. Vi kan egentligen bara titta på hur barn mår och vad skolresultaten i Pisa visar. Och där ser vi att den psykiska ohälsan hos barn bara ökar och att skolresultaten sjunker. Vilket kan indikera ett samband.

Om vi i stället vänder på steken och tittar på vad barn behöver för att utvecklas optimalt och må bra - för det finns det faktiskt forskning kring - och så jämför vi med vad en majoritet av Sveriges barn får, så ser vi att det finns många brister - framförallt när det gäller de yngsta små barnens behov av god anknytning, närhet, kärlek, god omsorg och socialt samspel med en vuxen. Och vad de äldre barnen behöver i form av rörelse, vila, lugn, trygghet och en möjlighet till återhämtning - då ser vi bristerna i vad barnen erbjuds i förskola, skola och fritids.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det här får fortsätta. Vi vet vad barn behöver - då är det väl dags att se till att de får det också!

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

”Vi kan konstatera att på det stora hela så är resultatutvecklingen lika negativ för elever med och utan utländsk bakgrund", skriver Skolverket.”

Forskning om förskolan effekt saknas

Ni gör barnen en otjänst

Svenska föräldrar är grundlurade

Lärare i förskolan och på fritids kan bli utan lönelyft

Hög tid för en ny familjepolitik

Lärarförbundet använder statistiken fel

Foto: Skärmdump från artikel på SVT.

Det är intressant med statistik och kan bli en viktig pusselbit när föräldrar ska fatta beslut kring barnen, men det är viktigt att presentera den så sanningsenligt som möjligt och utan en ideologisk baktanke även om man anser sig ha aldrig så goda skäl. Redan 2003 började Lärarförbundet prata om att de gjort en egen undersökning från Pisa som skulle visa att "dagisbarn blir duktigare i skolan än hemmabarn".

Jo, tjena. När jag mejlade dem och bad om resultatet sedan de justerat efter utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund så valde de helt enkelt att inte svara. Förmodligen för att det inte fanns något resultat med evidens att presentera, men det behövs ju inte i Sverige känns det som.

Nu har Lärarförbundet gjort det igen och går ut vitt och brett med att de låtit Skolverket detaljstudera  PISA-undersökningen och där sett att förskolebarn har bättre skolresultat än hemmabarn. Tittar man närmare på den studien så har Skolverket tagit fram statistik som jämför barn som gått i förskola ett år - jämfört med barn som gått i förskola flera år. Det har alltså inte tittar specifikt på barn som haft annan omsorg än förskola, om jag tolkar deras ganska luddiga studie rätt.

Och skulle de ha tittat närmare hemmabarn kontra förskolebarn vad skulle de då rimligtvis ha fått fram för siffror? Jo om man utgår ifrån att PISA som mäter 5 000 skolelevers kunskaper enligt en mätning som gjordes på elever som gick i nian 2009, så ska vi i den gruppen hitta hemmabarnen. Men hur många då för att kunna dra några slutsatser? Barnen har ju valts ut slumpmässigt och inte utifrån barnomsorgsalternativ. Därför kan det ju faktiskt vara så att bara en eller två barn verkligen har varit hemma på heltid - de kan ju då knappas representera ALLA barn som varit hemma helt fram till skolstart.

Eleverna i Lärarförbundet specialstudie var alltså födda 1994 och gick alltså i förskola någon gång i mitten på 90-talet.

I dag går 95 procent av alla barn i åldern 1-5 år i förskola.

Av de barn som föddes 1995 och ingick i PISA-studien har jag ju inte detaljerad statistik över när samtliga barn började i förskola, eller hur många i den gruppen som gick i familjedaghem - och hade lekis några timmar i veckan - vilket var vanligt vid den här tiden. Eller hur många som var hemma. Eftersom barnen är slumpmässigt utvalda så finns det alltså inget statistiskt säkerställt material för att kunna ställa just hemmabarn mot dagisbarn. Dessutom har barnen själva fått fylla i uppgifterna så vem vet HUR de fyllt i dem. Lekisbarnen (det fanns många lekis med verksamhet som riktade sig till dagmammebarn och hemmabarn  vid den är tiden, innan maxtaxan gjorde att de flesta fick stänga ner). Kanske har fyllt i att de gick i förskola/dagis. Återigen materialet är alltså inte på något sätt statistiskt säkerställt.

Det vi vet är enligt statistik från Skolverket att 1995 (när kanske många av de här barnen fyllt ett år) så gick 49 procent av alla barn på dagis och 14 procent i familjedaghem. 1996 gick 51 procent av alla barn i åldern 1-6 år på dagis och 13 procent i familjedaghem.

År 2000 när PISA-mätningarna startade och de första 15-åringarnas kunskaper mättes så fick vi det resultat som vi i dag mäter senare resultat i PISA mot - och där vi kan se ständigt sjunkande skolresultat sedan mätningarna började.

De barn som föddes 1985 och var med i de första mätningarna kanske började på dagis åren 1986 och 1987. Tittar man på statistik från 1986 så gick 33 procent av alla barn på dagis och 20 procent i familjedaghem. 1987 gick 35 procent av alla barn på dagis och 20 procent i familjedaghem.

Ska vi tolka statistik som Lärarförbundet gör så kan vi alltså se att ett statistiskt samband mellan flera barn i förskola och sämre skolresultat.

Hur man än vrider och vänder på det så finns det alltså ingenting statistiskt säkerställt i den tolkning av PISA-undersökningen som Skolverket har gjort. Barnen har ju själva fått fylla i uppgifterna och hur de tolkat frågan vet vi inte - inte heller hur många hemmabarn som finns bland de 5 000 som mäts varje år. Dessutom blir antalet hemmabarn av de 5 000 som deltagit så försvinnande lågt att till och med projektledaren för PISA - Magnus Oskarsson säger (som vi rapporterat om tidigare):

- Ja, det har vi och vi kan se att de barn som gått i förskola är duktigare i skolan det skiljer 32 poäng i studien. Men det är klart urvalet är väldigt litet och man ska inte dra för stora växlar på det hela.

Då ska man vara medveten om att den här studien från Lärarförbundet slås upp stort och nu även används av de politiska partierna för att försöka få in de där sista fem procenten av alla barn som inte har förskola i dag - in i systemet.

Det här att använda statistik som ett politiskt styrmedel för att få alla föräldrar att göra likadant, trots att det dessutom inte finns någon forskning i Sverige på vilken effekt förskolan har på barn - känns väldigt fel, väldigt vilseledande och faktiskt väldigt fult.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Många risker med långa dagar i förskola

Svenska föräldrar är grundlurade